Vissa uppgifter om kulturutskottets verksamhet riksmötet 2000/01
|
Vissa uppgifter om kulturutskottets
|
| |
|
|
| |
|
|
|
|
Kulturutskottets beredningsområde
Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden som rör allmänna kultur- och bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Utskottet bereder även ärenden om kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredningsområde.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör kulturutskottets beredningsområde.
Sammansättning m.m.
|
Ledamöter Åke Gustavsson (s), vice ordf. Elisabeth Fleetwood (m) Agneta Ringman (s) Annika Nilsson (s) Charlotta L Bjälkebring (v) Lennart Fridén (m) Eva Arvidsson (s) Jan Backman (m) Paavo Vallius (s) Lars Wegendal (s) Peter Pedersen (v) Dan Kihlström (kd) Roy Hansson (m) Ewa Larsson (mp) Birgitta Sellén (c) Lennart Kollmats (fp) |
Suppleanter Anne-Katrine Dunker (m) Christina Pettersson (s) Torgny Danielsson (s) Willy Söderdahl (v) Gunilla Tjernberg (kd) Nils Fredrik Aurelius (m) Rune Berglund (s) Patrik Norinder (m) Maud Björnemalm (s) Märta Johansson (s) Tasso Stafilidis (v) Ingvar Svensson (kd) Lars Hjertén (m) Per Lager (mp) Erik Arthur Egervärn (c) Kenth Skårvik (fp) Birgitta Wistrand (m) Kent Olsson (m) Gudrun Schyman (v) Kia Andreasson (mp) Marianne Andersson (c) Lars Lilja (s), fr.o.m. 28/3 2001 Marianne Beyer (fp), ers. f. |
Som framgår av uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet och två Kristdemokraterna. Övriga tre partier, nämligen Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna, representerades av en ledamot vardera.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:
Lena Axelsson-Westlund, kanslichef
Karin Josephson, föredragande
Maria Lindh Sjöström, föredragande
Brita Grönlund, byråassistent
Charlotte Rundelius, byråassistent
Eva Benson, extra föredragande under tiden 4/9–31/12 2000
Under tiden 29/1–23/2 2001 deltog riksdagsstipendiaten Carl Dahlström i utskottsarbetet som föredragande.
Verksamheten
Sammanträdestider
Under riksmötet 2000/01, som sträckte sig från den 19 september 2000 t.o.m. den 17 september 2001, höll utskottet 27 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 30 timmar och 50 minuter.
Antal ärenden m.m.
Utskottet behandlade under riksmötet 2 propositioner och i samband därmed 230 yrkanden i motioner som väckts med anledning av propositionerna och 46 fristående motionsyrkanden. Utskottet behandlade därutöver 163 fristående motionsyrkanden.
Utskottet avlämnade 8 betänkanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott.
Till betänkandena fogades sammanlagt 125 reservationer och i 7 av betänkandena avgavs dessutom sammanlagt 36 särskilda yttranden. I 3 av yttrandena till andra utskott avgavs sammanlagt 10 avvikande meningar och 1 särskilt yttrande.
Yttranden till finansutskottet har genom protokollsutdrag avgivits över budgetpropositionens förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2001 och beräknade ramar för åren 2002 och 2003 (prot. 2000/01:2.1) och tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 (prot. 2000/01:2.3) samt över förslag inom kulturutskottets beredningsområde i 2001 års ekonomiska vårproposition när det gäller utgiftstaket för utgiftsområde 17 för år 2002 och beräknat tak för åren 2003 och 2004 (prot. 2000/01:25.2) och tilläggsbudget för budgetåret 2001 (prot. 2000/01:25.3).
Ärendebehandling
De propositioner som behandlades under riksmötet avser statsbudgeten (KrU1) och Radio och TV i allmänhetens tjänst 2003–2005 (KrU8). I respektive betänkande finns sammanfattning av behandlade frågor.
Vid beredningen av regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002–2005 tog utskottet ställning till de villkor och riktlinjer som skall gälla för public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB.
I betänkande KrU4 om idrottsfrågor m.m. föreslog utskottet ett tillkännagivande om att en expertutredning skall tillsättas. Utredningen skall omfatta samtliga kampsporter och arbeta förutsättningslöst. Framför allt de medicinska aspekterna skall belysas av utredningen men även t.ex. sporternas sociala funktion och möjligheter att bidra till integration och anpassning i samhället. Riksdagen följde utskottets förslag.
I betänkande KrU5 om biblioteks- och litteraturfrågor föreslog utskottet riksdagen med delvis bifall till motionsyrkanden att en utredning skall göras om samverkan och samordning på arkiv-, biblioteks- och museiområdet (ABM-området). Bland annat bör förutsättningarna för en vidare utveckling av främst de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter att samverka sinsemellan analyseras.
Från och med våren 2000 prövar utskottet ett system för beredning av fristående motioner som innebär att motioner inom större ämnesområden i princip avses behandlas endast en gång under den återstående delen av mandatperioden. Under våren 2001 har utskottsarbetet med motionsärenden koncentrerats till filmfrågor, konstnärsfrågor, idrottsfrågor, biblioteks- och litteraturfrågor, bild- och formfrågor samt folkbildningsfrågor. Detta återspeglas också i utskottets arbete med fördjupat informationsinhämtande och studiebesök.
Under maj 2001 har utskottet behandlat motionsärenden om ungdomsfrågor, idrottsfrågor och frågor om social ekonomi. Ärendena slutjusteras i september för beslut i riksdagen tidigt under höstsessionen 2001.
Utfrågningar m.m.
Som ett led i utskottets berednings- och uppföljningsarbete har på utskottets begäran information lämnats vid olika sammanträden med utskottet av representanter för Kulturdepartementet, Svenska Museiföreningen, Riksdagens revisorer, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Radiotjänst i Kiruna AB, Granskningsnämnden för radio och TV samt Statens fastighetsverk.
Vid ett tillfälle har utskottet tillsammans med bostadsutskottet inhämtat information om stadsbyggnadsfrågor från Stadsmiljörådet (Seminarium om stadens miljö och förnyelse).
I samband med behandlingen av olika ärenden har utskottet uppvaktats av ett antal institutioner, organisationer, m.fl.
EU-frågor
För utskottets information i EU-frågor har utskottets kansli gjort en informationspromemoria som beskriver den aktuella situationen inom utskottets olika beredningsområden. Promemorian uppdateras en till två gånger per år.
Vid sex tillfällen under riksmötet har EU-information lämnats av representanter för Kulturdepartementet, Justitiedepartementet och Näringsdepartementet. Material som kommit in till riksdagen och som berör dessa områden har överlämnats för kännedom till utskottets ledamöter.
Se även nedan om deltagande i möten m.m. under Sveriges ordförandeskap i EU.
Studieresor och studiebesök
Utskottet gjorde i maj 2001 en studieresa till Västra Götalandsregionen för inhämtande av information om utvecklingen av regionens kulturpolitik och om regionens samverkan med Statens kulturråd samt information med inriktning på teater- och filmområdet samt vissa frågor inom museiområdet.
Utskottet har också som ett led i uppföljningsarbetet och inför ärendebehandling under riksmötet besökt Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (oktober 2000), Svenska barnboksinstitutet (oktober 2000), Ungdomsstyrelsen (november 2000), Kungl. Dramatiska Teatern (november 2000), Berwaldhallen (december 2000), Svenska Filminstitutet (januari 2001), Konstnärsnämnden och International Artists´ Studio Program in Sweden, IASPIS (januari 2001) samt Arkitekturmuseet (mars 2001).
Företrädare för utskottet har deltagit i Biblioteksmässan i Göteborg, invigningen av Arkitekturåret 2001 i Stockholm, Filminstitutets filmgala i Stockholm, Museiveckan 2001 i Umeå, Riksidrottsstämman i Gävle och Svenska Teaterbiennalen 2001 i Växjö.
Vidare har ledamöter i utskottet representerat utskottet vid seminarier anordnade av Radiotjänst i Kiruna AB (Public service och framtiden), Statens kulturråd m.fl. (ABM-forum 2000 och Dans i hela landet), Örebro läns landsting m.fl. (Ideellt engagemang, folkbildning, tillväxt och demokrati) samt Kulturdepartementet (Europeiskt forum för arkitekturpolitik).
Utskottet har också låtit sig representeras vid Värmlands Idrottsförbunds och Sveriges Riksidrottsförbunds konferens Idrottens roll i den sociala ekonomin samt ABF:s och Humanisternas diskussion Andlighet utan Gud (bl.a. om humanistisk konfirmation).
I samband med Sveriges ordförandeskap i EU har representanter för utskottet deltagit i bl.a. ett möte i Stockholm om barn och unga i det nya medielandskapet (februari 2001), ett möte i Visby om villkor för konstnärligt skapande (mars/april 2001), ett arkitekturseminarium i Stockholm (maj 2001) och i den 7:e europeiska konferensen om social ekonomi i Gävle (juni 2001).
Utskottet har under hösten 2000 tagit emot en delegation från Slovakiens utbildnings-, forsknings-, ungdoms- och idrottsutskott för information om aktuella kultur-, ungdoms- och idrottsfrågor.
Uppföljning
Utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete sker sedan lång tid tillbaka i flera olika former. Som ett exempel kan nämnas att en rad statliga utredningar genomförts under 1990-talet sedan riksdagen på utskottets förslag beslutat begära en genomgripande utvärdering av den kulturpolitik som förts sedan år 1974 (se bet. 1999/2000:KrU1 s. 16–17). Utskottet har redovisat sin syn på regeringens mål- och resultatstyrning samt på resultatredovisningen i budgetpropositionen (se bet. 1999/2000:KrU1 s. 19–22 och bet. 2000/01:KrU1 s. 18–20). Vidare har utskottet även under detta riksmöte behandlat regeringens rapportering i budgetpropositionen om de två särskilda redovisningar som riksdagen på utskottets förslag begärt, nämligen om den regionala fördelningen av statens stöd till kultur och om den statliga hyressättningen för vissa kulturinstitutioner (bet. 2000/01:KrU1 s. 31–41).
Under våren 2001 har riksdagen – som nämnts i det föregående – på utskottets förslag gjort två tillkännagivanden till regeringen som rör dels en utredning om kampsporterna, dels en utredning om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM).
Utskottet har under våren 2001 föreslagit Riksdagens revisorer följande granskningsuppgifter:
- Fördelningen – ställd i förhållande till riksdagsbeslut om riktlinjer och anslagsvillkor m.m. – av det statliga bidraget mellan de regionala institutionerna inom varje kategori av regional kulturverksamhet, t.ex. inom regional musik dvs. länsmusikinstitutioner och andra regionala och lokala musikinstitutioner, regional teater etc.
- Brandsäkerheten för statliga kulturbyggnader och museer. (Jfr interpellation 2000/01:330.)
- Genusperspektivet vid de statliga och de statligt stödda museerna. (I regleringsbrev för de statliga museerna sägs bl.a. att målet är att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare skall museerna redovisa prestationer som syftar till att ge perspektiv på samlingsområdet och skapa debatt kring dess betydelse för frågor rörande kön, klass, kulturell bakgrund och generation beträffande utställningar med speciella teman, särskilda skolverksamheter, verksamheter för föreningar och övriga programaktiviteter samt publikationer. Jfr även prop. 1996/97:3 s. 131–133, 198–199.)
- Förvaltas det svenska filmkulturarvet på ett säkert sätt av dem som med stöd av allmänna medel ansvarar för arkiv för film, t.ex. Svenska Filminstitutet, Statens ljud- och bildarkiv, Sveriges Television AB m.fl. Vilka bevarandemetoder används och hur säkra bedöms de vara på lång sikt? Bedöms digitalisering av äldre arkivmaterial vara ett långsiktigt säkert sätt att bevara filmkulturarvet?
- Har ökningar av de statliga bidragen till kulturinstitutioner – sett under ett antal år – givit en ökning och breddning av publiken? Motsvarar det statligt stödda kulturutbudet vad publiken efterfrågar?
- Har skillnader mellan pris- och löneomräkning av de statliga kulturanslagen och faktisk kostnadsutveckling för olika former av statligt stödd kulturverksamhet under en tioårsperiod påverkat möjligheten att nå uppsatta mål?
- Översyn av jämställdheten inom den statligt stödda kultursektorn i vad avser produktion av utställningar på museer, produktion av teater, film och musik, fördelning av konstnärsstöd m.m.
Ett viktigt led i uppföljningsarbetet är granskning på konstitutionsutskottets uppdrag av regeringens årliga skrivelse (skr. 1999/2000:75) till riksdagen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet fann detta år inte någon anledning att avge yttrande i frågan till konstitutionsutskottet. Resultat av granskningen används dock vid beredningen av kulturutskottets egna ärenden.
I det löpande uppföljningsarbetet ingår studiebesök och studieresor inom landet, information på utskottets begäran från myndigheter, institutioner m.m. samt kontakter med organisationer och andra företrädare för verksamhet inom utskottets beredningsområde.
I den ordinarie ärendehanteringen ingår en omfattande uppföljning i form av underhandskontakter via kansliet med myndigheter, institutioner m.m. som redovisas muntligen och skriftligen för utskottet.
|
Elanders Gotab, Stockholm 2001 |