Vissa uppgifter om finansutskottets verksamhet riksmötet 1998/99

Vissa uppgifter om finansutskottets verksamhet riksmötet 1998/99

1998/99

FiU

Finansutskottets beredningsområde

Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Utskottet bereder dessutom ärenden om ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster.

Finansutskottet bereder vidare ärenden om penning- och valutapolitiken, statsskuldspolitiken, kredit- och fondväsendet, det affärsmässiga försäkringsväsendet  samt Riksdagens revisorer.

Inom finansutskottets beredningsområde faller också ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt ärenden om statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och offentlig upphandling och förvaltningsekonomiska ärenden som inte rör enbart visst ämnesområde. Utskottet handlägger även budgettekniska ärenden, granskar beräkningen av statens inkomster samt sammanställer statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet. 

Finansutskottets sammansättning m.m.

Finansutskottet hade under riksmötet 1998/99 följande sammansättning:

Ledamöter       

Jan Bergqvist (s)

Mats Odell (kd) 

Lars Tobisson (m)

Bengt Silfverstrand (s)

Lisbet Calner (s)

Johan Lönnroth (v)

Lennart Hedquist (m)

Sonia Karlsson (s)

Fredrik Reinfeldt (m)

Carin Lundberg (s)

Sven-Erik Österberg (s) 

Siv Holma (v)

Per Landgren (kd)

Anna Åkerhielm (m)

Peter Eriksson (mp) t.o.m. den 31 december 1998

Matz Hammarström (mp) fr.o.m. den 1 januari 1999

Lena Ek (c)

Karin Pilsäter (fp) (tjänstledig t.o.m. den 31 december 1998)

Camilla Dahlin-Andersson (fp) ersättare t.o.m. den 31 december 1998

Suppleanter

Kjell Nordström (s)

Gunnar Axén (m)

Jörgen Andersson (s)

Cinnika Beiming (s)

Lars Bäckström (v)

Göran Hägglund (kd)

Catharina Hagen (m)

Reynoldh Furustrand (s)

Per Bill (m)

Alf Eriksson (s)

Agneta Brendt (s)

Marie Engström (v)

Rose-Marie Frebran (kd) 

Carl Erik Hedlund (m)

Birger Schlaug (mp)

Agne Hansson (c)

Lars Leijonborg (fp)

Bo Lundgren (m) fr.o.m. den 20 oktober 1998

Margit Gennser (m) fr.o.m. den 20 oktober 1998

Stefan Attefall (kd) fr.o.m. den 20 oktober 1998

Bo Könberg (fp) fr.o.m. den 20 oktober 1998

Gudrun Lindvall (mp) fr.o.m. den 20 oktober 1998

Rolf Kenneryd (c) fr.o.m. den 18 december 1998

Ordförande i utskottet var Jan Bergqvist och vice ordförande Mats Odell. Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:

Ove Nilsson, kanslichef

Pär Elfvingsson, föredragande

Monica Hall, föredragande

Hans Hegeland, föredragande (tjänstgjorde även hos KU)

Ingvar Mattson, föredragande (tjänstgjorde även som sekreterare åt Riksdagskommittén under våren 1999)

Per Mårtensson, föredragande

Jörgen Nilsson, föredragande

Guj Larsson, byrådirektör

Dagmar Åsander-Falkkloo, förste byråsekreterare

Malin Åslin, byråassistent

Rickard Thymé, byråassistent (tjänstledig för studier)

Verksamhetens omfattning m.m.

Sammanträdestid

Under riksmötet 1998/99 höll utskottet 33 sammanträden. Sammanträdestiden under riksmötet omfattade 42 timmar och 57 minuter.

Antal ärenden, förslag till beslut m.m.

I enlighet med den beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga budgeten lade finansutskottet under hösten 1998 fram förslag till ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k. rambetänkande med anledning av regeringens budgetproposition (bet. FiU1). När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27 utgiftsområden som budgeten indelats i, skall dessa utgiftsramar vara styrande för riksdagens fortsatta beredning av budgetförslaget.

Våren 1999 behandlade finansutskottet förslag i den ekonomiska vårpropositionen om utgiftstak för år 2002. Vidare tog utskottet ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för vart och ett av åren 2000–2002 som riktlinje för regeringens fortsatta budgetarbete (bet. FiU20).

Utskottet behandlade under riksmötet 18 propositioner och skrivelser och 5 förslag och redogörelser från olika riksdagsorgan med sammanlagt 142 yrkanden samt 173 motioner med 514 yrkanden. 

Under maj–juni 1999 hänvisades ytterligare ett antal propositioner m.m. till finansutskottet för behandling under riksmötet 1999/2000. 

Utskottet avlämnade 28 betänkanden till kammaren och 5 yttranden till andra utskott. Till 19 betänkanden var fogade sammanlagt  149 reservationer. Till 10 betänkanden var fogade sammanlagt 28 särskilda yttranden.

Under riksmötet 1998/99 föreslog utskottet att riksdagen i fyra fall skulle göra ändringar i regeringens framlagda lagförslag (bet. FiU1, FiU14, FiU15 och FiU20).

Därutöver föreslog utskottet i fem fall att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i viss fråga. I två fall var tillkännagivandet föranlett av motionsyrkande. Detta gällde utveckling av fördelningsstatistiken (bet. FiU2) och det förstärkta anställningsstödet till långtidsarbetslösa (bet. FiU27). I övriga fall var tillkännagivandet föranlett av förslag i propositioner (bet. FiU1 och FiU20) och förslag från Riksdagens revisorer (bet. FiU17). 

Fr.o.m. januari 1999 har Riksbanken genom grundlagsändring fått en mer oberoende ställning gentemot riksdag och regering, vilket innebär att behovet att i efterhand granska och utvärdera Riksbankens penningpolitik ökar. Finansutskottet avser därför att varje år utföra en granskning i efterhand av den förda penningpolitiken under de gångna tre åren. I samband med granskningen av Riksbankens förvaltning 1998 gjorde utskottet en utvärdering av den förda penningpolitiken under perioden 1996–1998 (bet. FiU23).

Riksdagen beslutade våren 1998 om en ny ansvarsfördelning och beslutsordning för statens upplåning och förvaltningen av statsskulden. Med den nya modellen har en tydligare ansvarsfördelning skapats. Riksdagen har genom lag fastställt statsskuldspolitikens övergripande mål. Regeringen har i uppgift att, med hänsyn till det mål som riksdagen slagit fast, ange riktlinjer avseende hela statsskuldsportföljen, dvs. inte enbart för valutaupplåningen som tidigare var fallet. Riksgäldskontorets styrelse ansvarar därefter för att de övergripande målen och riktlinjerna omsätts i operativa riktlinjer och delmål. Riksgäldsdirektören ansvarar sedan för den löpande verksamheten, dvs. upplåningen och skuldförvaltningen. 

Riksdagen har i olika sammanhang pekat på vikten av att resultatet följs upp och utvärderas och att resultatredovisningen till riksdagen utvecklas. Genom den nya modellen lyfts utvärderingen av statsskuldsförvaltningen fram. Från och med innevarande år skall regeringen göra en utvärdering i form av en skrivelse till riksdagen, vilken skall lämnas senast den 25 april. Regeringens skrivelse 1998/99:104 om utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1993/94–1998 behandlade utskottet i sitt betänkande 1998/99:FiU26.

Utfrågningar m.m.

Fredagen den 13 november 1998 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med riksbankschefen Urban Bäckström om den aktuella penningpolitiken och utvecklingen i svensk ekonomi. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 10 till finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1.

Ytterligare en offentlig utfrågning med riksbankschefen anordnades torsdagen den 25 mars 1999 i samband med att Riksbanken lämnade en skriftlig redogörelse till finansutskottet om penningpolitiken (motsvarande Riksbankens första inflationsrapport för år 1999). Enligt riksbankslagen 6 kap. 4 § skall Riksbanken minst två gånger om året lämna en sådan redogörelse till finansutskottet. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 3 till betänkande 1998/99:FiU23.

En intern utfrågning om den förda penningpolitiken under perioden 1996–1998 hölls också med riksbankschefen Urban Bäckström tisdagen den 18 maj 1999.

En offentlig utfrågning om utjämningssystemet för kommuner och landsting anordnades torsdagen den 18 mars 1999. Inbjudna deltagare var Margot Wikström och Johnny Magnusson, ordförande respektive vice ordförande i Svenska Kommunförbundet, Lars Isaksson och Ralph Lédel, ordförande respektive styrelseledamot i Landstingsförbundet, Lars Eric Ericsson, ordförande i Kommunala utjämningsutredningen (deltog ej på grund av sjukdom), och Lennart Tingvall, huvudsekreterare i utredningen,  samt professor Ernst Jonsson, Stockholms universitet, och ekonom Mats Morin, LO. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 2 till betänkande 1998/99:FiU25.

Under riksmötet har finansutskottet därutöver anordnat tolv slutna utfrågningar. Konjunkturinstitutet kallades till utskottet vid två tillfällen och informerade därvid om konjunkturläget (november 1998 resp. mars 1999). Finansdepartementet kallades till utskottet vid sju tillfällen. En av utfrågningarna med Finansdepartementet gällde den ekonomiska utvecklingen och vissa förslag i budgetpropositionen och en annan gällde vissa förslag i vårpropositionen. Vid fem tillfällen informerade Finansdepartementet om aktuella EU-frågor, Agenda 2000, de finansiella perspektiven, det svenska konvergensprogrammet, m.m. Vid ett av dessa tillfällen kommenterade Finansdepartementet också vissa internationella finansmarknadsfrågor.

Tre av de interna utfrågningarna gällde aktuella ärenden i utskottet, nämligen dels statlig fastighetsförvaltning med företrädare för Statens fastighetsverk, dels fastighetsinvesteringsbolag med professor Lars Vinell och direktör Carl-Johan Åberg och dels offentlig upphandling med företrädare för Nämnden för offentlig upphandling, Finansdepartementet och Riksdagens revisorer.

EU-frågor

Utskottet har i flera betänkanden behandlat frågor med anknytning till Europeiska unionen (EU). Utskottet har bl.a. behandlat avgiften till Europeiska gemenskapen (bet. FiU5) och Europeiska revisionsrättens rapporter (bet. FiU20). Utskottet har behandlat en proposition och ett förslag från Riksdagens revisorer angående offentlig upphandling (bet. FiU6 och FiU17). Utskottet har även behandlat propositioner om genomförande av EG-direktiv avseende investerarskydd (bet. FiU15) och betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (bet. FiU19). EU-frågor har också varit aktuella i andra betänkanden, bl.a. i ärendet om ändrade försäkringsrörelseregler (bet. FiU28). Vidare har utskottet avgivit ett yttrande till utrikesutskottet om verksamheten i EU under 1998 i de delar som berör finansutskottets beredningsområde (yttr. FiU3y).

Genom kammarkansliet har utskottet fram t.o.m. juni 1999 erhållit ca 100 EU-dokument varav tio faktapromemorior. Utskottet har vidare fortlöpande tagit del av material från EU-nämnden bl.a. inför Ekofinrådets möten. Som framgått ovan har utskottet inhämtat information från Regeringskansliet om olika EU-frågor vid interna utfrågningar.

Som framgår nedan har företrädare för utskottet deltagit i möten anordnade av Europaparlamentets budgetutskott och av Europaparlamentets utskott för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.

Uppföljning och utvärdering

Under riksmötet 1998/99 har utskottet gjort en betydande satsning inom området uppföljning och utvärdering. Således har utskottet förutom det löpande arbetet med att regelmässigt följa upp riksdagens beslut för första gången genomfört en utvärdering av Riksbankens penningpolitik. Resultatet redovisade utskottet i sitt betänkande om penningpolitiken och Riksbankens förvaltning 1998 (bet. FiU23). Utvärderingen omfattade åren 1996–1998. Utskottet avser att även fortsättningsvis varje år utföra en motsvarande granskning i efterhand av den närmast föregående treårsperioden. Även för statsskuldspolitiken kommer, som framgått ovan, ökad tyngdpunkt att läggas på uppföljning och utvärdering. Dessutom har utskottet under våren 1999 beslutat att inom utskottet inrätta en särskild arbetsgrupp, utvärderingsgruppen, med uppgift att aktivt arbeta med olika uppföljnings- och utvärderingsprojekt. Vidare har finansutskottets kansli fortsatt att svara för samordning av vissa för samtliga utskottskanslier gemensamma utvecklingsuppgifter inom området.

Under perioden har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits när det gäller mål- och resultatfrågor i anslutning till budgetprocessen. I sitt betänkande med anledning av den ekonomiska vårpropositionen (bet. FiU20) angav utskottet vissa generella krav på regeringens kommande redovisning av mål och resultat i budgetpropositionen för år 2000. Utskottets uttalanden kan närmast ses som ett led i en fortlöpande dialog mellan riksdagen och regeringen i dessa frågor. Som ett av underlagen för utskottets ställningstagande hade riksdagens utredningstjänst gjort en genomgång av utskottens behandling av mål- och resultatfrågor i utgiftsbetänkandena hösten 1998. I samma betänkande tog utskottet även upp frågan om regeringens återrapportering till riksdagen av utfallet av Riksrevisionsverkets (RRV:s) verksamhet. I anslutning därtill gjorde Riksdagens revisorers kansli på utskottets uppdrag en kartläggning av hur RRV:s årliga rapport för år 1997 hade behandlats i Regeringskansliet och hur RRV:s iakttagelser hade behandlats i riksdagen.

Den nyinrättade  s.k. Utvärderingsgruppen inom utskottet har under våren 1999 sammanträtt vid fyra tillfällen. Gruppen består av Sven-Erik Österberg, ordförande, Bengt Silfverstrand, Fredrik Reinfeldt, Carin Lundberg, Siv Holma och Per Landgren. Gruppen kommer att under nästa riksmöte i första hand arbeta vidare med frågor om styrning och resultatuppföljning av Finansinspektionens verksamhet sett ur riksdagens perspektiv. Syftet är att resultatet av arbetet främst skall kunna komma till användning i samband med beredningen av budgetpropositionerna för åren 2000 och 2001. Gruppen har under vårens arbete bl.a. haft diskussioner om styrnings- och resultatfrågor med företrädare för Finansinspektionen och för Finansdepartementet.

Studieresor och studiebesök

En delegation från finansutskottet gjorde den 15 och 16 februari 1999 ett av utskottets återkommande besök vid OECD-sekretariatet i Paris för att ta del av det arbete som bedrivs där vad gäller bedömningen av den internationella ekonomiska utvecklingen och andra ekonomisk-politiska frågor.

Ordföranden Jan Bergqvist deltog den 3 november 1998 i ett sammanträde som arrangerades av Europaparlamentets underutskott för monetära frågor för att få i gång en dialog om den tredje etappen av EMU. Den 23 februari 1999 deltog ordföranden i ett möte arrangerat av utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik för att behandla den ekonomiska situationen i EU i syfte att utarbeta allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik.

Vice ordföranden Mats Odell och ledamoten Sonia Karlsson deltog i en rundabordskonferens arrangerad av Europaparlamentets budgetutskott för att behandla systemet med egna medel i Europeiska unionens budget.

Utskottet gjorde tre studiebesök under riksmötet: hos Finansdepartementet (finansminister Erik Åsbrink) den 26 november 1998, hos Sveriges riksbank den 10 mars och hos Riksgäldskontoret den 11 mars 1999.

Ett flertal utländska delegationer besökte under riksmötet finansutskottet, bl.a. från Ryssland (vid två tillfällen), USA, Litauen, tyska delstaten Baden-Württemberg, Storbritannien samt Sri Lankas justitie- och biträdande finansminister.

Elanders Gotab, Stockholm  1999