Sammansatta utrikes- och försvarsutskottens verksamhet vid riksmötet 2001/02

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottens verksamhet vid riksmötet 2001/02

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens arbetsområde

Utrikes- och försvarsutskotten har vid tre tillfällen under 2001/02 års riksmöte beslutat att bereda ärenden gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Ett betänkande avser Sveriges säkerhetspolitik och två betänkanden avser Sveriges deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan.

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens sammansättning m.m.

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens sammansättning under verksamhetsåret framgår av bilagorna 1–3. Av utskottets sjutton ledamöter har sex varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna. Viola Furubjelke (s), Urban Ahlin (s) respektive Henrik Landerholm (m) har varit ordförande vid de tre sammansatta utskotten.

Av bilagorna 1–3 framgår även personalsammansättningen vid de sammansatta utrikes- och försvarsutskottens kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens ärendeberedning under riksmötet

Utskotten har under riksmötet 2001/02 behandlat tre propositioner och 105 motioner. Tre betänkanden har lämnats till kammaren.

I betänkandet 2001/02:UFöU1 Sveriges säkerhetspolitik behandlas de delar av regeringens proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret som rör den svenska säkerhetspolitikens nationella och internationella delar, vilket även omfattar insatser för konfliktförebyggande internationell krishantering. I betänkandet behandlas därutöver nordiskt samarbete inom försvarsmaterielområdet och ett avtal som upprättas mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland för att förstärka detta samarbete. I motsvarande delar behandlas motioner som väckts med anledning av propositionen samt vissa motioner i säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden år 2001 samt ett yrkande från den allmänna motionstiden år 2000.

Fred och säkerhet för vårt eget land är ett övergripande mål för den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Därtill kommer som ett grundläggande mål att solidariskt bidra till en fredlig utveckling i omvärlden.

Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen, och i former som vi själva väljer, trygga en handlingsfrihet att, såsom enskild nation och i samverkan, kunna utveckla vårt samhälle.

Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Den sätter, bortsett från avtal om ömsesidigt stöd till försvar mot väpnat angrepp, inga hinder för ett svenskt allsidigt och aktivt deltagande i internationellt säkerhetssamarbete. Vi har i dag möjlighet att delta i alla former av internationellt samarbete, med undantag endast för ett förpliktande samarbete i de delar som gäller ömsesidigt stöd till försvar mot väpnat angrepp.

I regeringsförklaringen, som presenterades i riksdagen den 18 september 2001, bekräftar regeringen sin tidigare deklarerade avsikt att se över formuleringarna från 1992 i de delar som rör den militära alliansfriheten och neutralitetsoptionen.

Utskottet framhåller i betänkandet att det delar regeringens syn på behovet av att se över den aktuella formuleringen. Vidare konstaterar utskottet att de flesta av de behandlade säkerhetspolitiska motionerna tyder på att en viss samsyn existerar mellan riksdagens partier på några delområden vad gäller Sveriges säkerhetspolitiska linje. Det finns emellertid på andra delområden även avvikande uppfattningar, framhåller utskottet och anför att de pågående överläggningarna mellan företrädare för riksdagens partier, med undantag för Folkpartiet liberalerna, är ett lämpligt forum för den fortsatta dialogen i dessa frågor. Utskottet betonar att det inte ser någon anledning att föregripa resultatet av regeringens överläggningar med de deltagande riksdagspartiernas företrädare.

Vidare framhåller det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att Sveriges säkerhetspolitik har såväl en nationell som en internationell dimension.

I den nationella delen skall vi kunna möta hot som direkt berör Sverige. Svårast bland dem är väpnade angrepp riktade mot vårt lands frihet och självständighet. Vi skall också förebygga och kunna hantera situationer som utan att direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner.

När det gäller den internationella delen av säkerhetspolitiken skall vi i samverkan med andra stater aktivt verka för fred och ökad säkerhet. Genom att verka för en stärkt internationell rättsordning och genom att medverka till konfliktförebyggande samarbete och insatser, gemensam civil och militär krishantering samt försoning och uppbyggnad efter kriser och konflikter kan vi bidra till ökad säkerhet i omvärlden och därmed också för oss själva. I betänkandet betonar utskottet att det är av avgörande betydelse även för Sveriges säkerhet att utvecklingen globalt leder till fördjupad demokrati, öppenhet och välfärd och därmed till ökad stabilitet och trygghet. Av central betydelse är FN:s breda insatser för fred och säkerhet. Vidare lägger utskottet stor vikt vid att FN och de regionala organisationerna på olika sätt tidigt kan förebygga och ingripa i lokala och regionala konflikter. Utskottet framhåller även att det är Sveriges strävan att samarbeta med Europas alla säkerhetsorganisationer. Utskottet framhåller i betänkandet att med utgångspunkt i en bred syn på säkerhet formas säkerhetspolitikens båda nationella och internationella dimensioner i ett kontinuerligt samspel mellan flertalet politikområden.

Utskottet menar att Östersjöområdet är ett av de områden i Europa som gynnats mest av det kalla krigets slut. Demokrati och marknadsekonomi har ersatt kommunistisk diktatur och planekonomi, och friheten har återupprättats för våra grannländer i öster. Handel, investeringar och mänskliga kontakter blomstrar som i få andra delar av världen. Ansvaret för att denna utveckling fortsätter att präglas av stabilitet och säkerhet och att den stärks åvilar alla länder gemensamt. Säkerhet kan endast byggas i samarbete. Utskottet välkomnar en utveckling i Sveriges närområde – liksom i Europa i dess helhet – där varje land har rätt att självständigt välja sin säkerhetspolitiska linje, där säkerheten ses som odelbar och bygger på internationell samverkan. Goda grannrelationer måste bygga på ett utvecklat förtroende och på ömsesidig respekt. EU-utvidgningen är central i denna utveckling, betonar utskottet, och den prioriteras därför av Sverige. Den transatlantiska länken har en viktig roll i den alleuropeiska freds- och säkerhetsordning som Sverige strävar efter. Rysslands band till de euro-atlantiska strukturerna måste fortsätta att utvecklas.

Riskerna för konflikter som trappas upp till krig mellan stormakter och för invasionsföretag riktade mot Sverige är små inom överskådlig tid. Den säkerhetspolitiska bilden präglas i stället av nya utmaningar som risken för regionala och lokala kriser. Denna typ av konflikter, som ofta är inomnationell till sin karaktär, kan direkt eller indirekt beröra Sverige.

Inomstatliga konflikter kan bl.a. ha sin grund i religiösa eller etniska motsättningar, motsättningar till följd av ojämn välfärdsfördelning, brott mot de mänskliga rättigheterna eller brist på respekt för människors demokratiska fri- och rättigheter. De kan även ha sin orsak i problem som rör mer grundläggande fysiska livsbetingelser. Omfattande miljökatastrofer, liksom exempelvis brist på vattenresurser, kan ge upphov till motsättningar både inom och mellan stater. Internationell eller nationell terrorism kan slå ut livsviktiga funktioner i vårt samhälle, särskilt infrastruktur som alltmer bygger på störningskänslig högteknologi. Internationell terrorism, som attackerna i USA den 11 september 2001, kan orsaka stor mänsklig och materiell skada. Andra hot som får effekter även för flera länder parallellt och för världssamfundet i stort är internationell kriminalitet, narkotikahandel och spridning av massförstörelsevapen. Alla dessa möjliga hot ignorerar nationella gränser och kräver i ökad utsträckning internationellt samarbete och globala lösningar.

Utskottet framhåller i betänkandet att det finns både politisk vilja och förmåga att förändra Sveriges säkerhetspolitik för att möta de hot och utmaningar som landet i framtiden kan ställas inför. Den nya helhetssynen på säkerhet och sårbarhet, vårt allt bredare internationella säkerhetssamarbete för att förebygga och hantera olika typer av hot, konflikter och kriser samt ominriktning av det svenska försvaret är exempel på hur denna politiska vilja manifesteras i konkret handling.

Utskottet välkomnar den försvarsindustriella förändringsprocess som inletts i Europa och i Norden och anför att det nordiska samarbetsavtalet för försvarsmateriel främjar vitala svenska säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett godkännande av avtalet av den 9 juni 2001 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete inom försvarsmaterielområdet.

Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogat sjutton reservationer och tolv särskilda yttranden. De partier som reserverat sig på enskilda avsnitt i betänkandet är Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlar i betänkandet 2001/02:UFöU2 Svenskt deltagande i en säkerhetsstyrka i Afghanistan regeringens proposition 2001/02:60 Svenskt deltagande i en multinationell säkerhetsstyrka i Afghanistan.

Utskottet konstaterar i betänkandet att FN:s säkerhetsråd i resolution 1386 från den 20 december 2001 bemyndigar upprättandet av en multinationell styrka för att bistå den afghanska interimsmyndigheten med att upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivande områden. Säkerhetsrådet uppmanar i beslutet FN:s medlemsstater att bidra med personal, utrustning och andra resurser till denna styrka.

Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en väpnad styrka om högst 45 personer till förfogande under högst sex månader som ett svenskt bidrag till en multinationell säkerhetsstyrka i Afghanistan på grundval av beslut av Förenta nationerna.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlar i betänkandet 2001/02:UFöU3 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan regeringens proposition 2001/02:179 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell styrka i Afghanistan vari regeringen föreslår att riksdagen återigen beslutar att bemyndiga regeringen att ställa en väpnad styrka om högst 45 personer till den internationella styrkans (ISAF:s) förfogande under förutsättning att Förenta nationernas säkerhetsråd ger fortsatt mandat för styrkan och längst t.o.m. december månad 2002. Utskottet understryker i betänkandet vikten av att regeringen håller riksdagen fortlöpande informerad om hur ett fortsatt svenskt truppbidrag kan komma att utformas.

Utskottet konstaterar i betänkandet att FN:s säkerhetsråd i resolution 1413 av den 23 maj 2002 beslutat att ge den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan fortsatt mandat under sex månader inom de ramar som lades fast i resolution 1386 från den 20 december 2001. Styrkans uppgift förblir densamma som utskottet tidigare noterat, dvs. att bistå den afghanska interimsmyndigheten, och senare övergångsregeringen, med att upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivande områden. Insatsen utgör därmed en direkt uppföljning av FN:s tidigare beslut. I betänkandet understryker utskottet att den internationella säkerhetsstyrkan finns på plats på grundval av ett mandat från FN:s säkerhetsråd. Det innebär även att det land som åtar sig ledningsansvaret, för närvarande Storbritannien och senare Turkiet, agerar på FN:s uppdrag och inom de ramar som FN beslutar. Utskottet noterar vidare att ingen ändring av styrkans uppgifter har skett i jämförelse med vad som gällde vid riksdagens tidigare beslut i januari 2002 (bet. 2001/02:UFöU2) om att bemyndiga regeringen att bidra med svensk väpnad trupp till den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan.

Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en väpnad styrka om högst 45 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, dock längst t.o.m. den 20 december 2002.

Bilaga 1

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning 2001-10-25

Ledamöter

Viola Furubjelke (s), ordf.

Henrik Landerholm (m), vice ordf.

Tone Tingsgård (s), vice ordf.

Carina Hägg (s)

Murad Artin (v)

Holger Gustafsson (kd)

Göran Lennmarker (m), vice ordf.

Christer Skoog (s)

Olle Lindström (m)

Håkan Juholt (s)

Urban Ahlin (s)

Berit Jóhannesson (v)

Margareta Viklund (kd)

Sten Tolgfors (m)

Lars Ångström (mp)

Marianne Andersson (c)

Runar Patriksson (fp)

Suppleanter

Sören Lekberg (s)

Anna Lilliehöök (m)

Karin Wegestål (s)

Berndt Ekholm (s)

Stig Sandström (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Bertil Persson (m)

Ola Rask (s)

Björn Leivik (m)

Berndt Sköldestig (s)

Agneta Brendt (s)

Eva Zetterberg (v), andre vice talman

Åke Carnerö (kd)

Karin Enström (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets kansli

Ingemar Wahlberg, kanslichef

Thomas Hörberg, kanslichef

Thomas Belius, föredragande

Satu Saariniemi, byråassistent

Bilaga 2

Det sammansatta utrikes- och försvars-utskottets sammansättning 2002-01-16

Ledamöter

Urban Ahlin (s), ordf.

Henrik Landerholm (m), vice ordf.

Christer Skoog (s)

Carina Hägg (s)

Lars Ohly (v)

Holger Gustafsson (kd)

Göran Lennmarker (m)

Karin Wegestål (s)

Olle Lindström (m)

Agneta Brendt (s)

Berndt Sköldestig (s)

Berit Jóhannesson (v)

Amanda Agestav (kd)

Karin Enström (m)

Lars Ångström (mp)

Marianne Andersson (c)

Runar Patriksson (fp)

Suppleanter

Sören Lekberg (s)

Björn Leivik (m)

Kurt Kvarnström (s)

Marianne Jönsson (s)

Murad Artin (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Liselotte Wågö (m)

Ulla Wester (s)

Anna Lilliehöök (m)

Birgitta Ahlquist (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Stig Sandström (v)

Åke Carnerö (kd)

Sten Tolgfors (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Erik Arthur Egervärn (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets kansli

Thomas Hörberg, kanslichef

Ingemar Wahlberg, kanslichef

Thomas Belius, föredragande

Satu Saariniemi, byråassistent

Bilaga 3

Det sammansatta utrikes- och försvars-utskottets sammansättning 2002-05-31

Ledamöter

Henrik Landerholm (m), ordf.

Berndt Ekholm (s), vice ordf.

Håkan Juholt (s)

Sören Lekberg (s)

Lars Ohly (v)

Holger Gustafsson (kd)

Bertil Persson (m)

Christer Skoog (s)

Olle Lindström (m)

Carina Hägg (s)

Karin Wegestål (s)

Berit Jóhannesson (v)

Margareta Viklund (kd)

Sten Tolgfors (m)

Lars Ångström (mp)

Marianne Andersson (c)

Runar Patriksson (fp)

Suppleanter

Agneta Brendt (s)

Rolf Gunnarsson (m)

Ola Rask (s)

Marianne Nilsson (s)

Murad Artin (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Liselotte Wågö (m)

Berndt Sköldestig (s)

Anna Lilliehöök (m)

Birgitta Ahlquist (s)

Kurt Kvarnström (s)

Stig Sandström (v)

Jan Orrenius (kd)

Karin Enström (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Erik Arthur Egervärn (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets kansli

Thomas Hörberg, kanslichef

Ingemar Wahlberg, kanslichef

Thomas Belius, föredragande

Satu Saariniemi, byråassistent

Innehållsförteckning

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens arbetsområde...... 1

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens sammansättning m.m. 1

Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1

De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens ärende-beredning under riksmötet 1

Bilaga 1

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning 2001-10-25 6

Bilaga 2

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning 2002-01-16 8

Bilaga 3

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning 2002-05-31 10

Elanders Gotab, Stockholm 2002