Protokoll utskottssammanträde 2023/24:41

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2023/24:41

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:41
DATUM	2024-05-07
TID	11:00–12:00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

	EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser om stärkt europeisk konkurrenskraft genom rymd Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsslutsatser om stärkt europeisk konkurrenskraft genom rymd. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1699-2023/24) Rådsdokument ST 8661/1/24 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar att EU och ESA fortsätter ansträngningarna att säkerställa ett smidigt samarbete så att unionens medel till den offentliga rymdverksamheten används på ett effektivt sätt. Regeringen håller med om att rymdverksamhet kan bidra till att stärka europeisk konkurrenskraft, till att lösa samhälleliga utmaningar liksom till grön och digital omställning. Regeringen anser att rymdprogram ska bidra till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Regeringen framhåller vikten av att europeiska rymdprogram bidrar till ökad samhällsnytta genom att säkerställa tillgång till fria och öppna data för nedströms applikationer och tjänster. Regeringen understryker att europeiska rymdprogram ska ta hänsyn till unionens utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen och även bidra till att stärka dessa. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamoten från Vänsterpartiet anmälde följande avvikande ståndpunkt: Rymden ska ej militariseras och den personliga integriteten måste säkras i rymdpolitiken. Jag vill därför anmäla att jag härmed lämnar in en avvikande ståndpunkt eftersom regeringen inte avser ändra sin ståndpunkt gällande dessa frågor.  Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om förslag till rådsrekommendation om ökad forskningssäkerhet Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett förslag till en rådsrekommendation om ökad forskningssäkerhet. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1158-2023/24) Rådsdokument ST 8137/24 COM(2024) 26 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar åtgärder för stärkt forskningssäkerhet och delar synen, att våra forskare och akademiker ställs inför forskningssäkerhetsrisker när de samarbetar internationellt. Detta i samband med att de internationella spänningarna ökar och forskning och innovation får en allt större geopolitisk betydelse. Regeringen anser att internationellt forskningssamarbete i många fall är avgörande för excellent forskning och innovation även i en alltmer osäker och polariserad värld med geopolitiska utmaningar där öppenhet och samarbete riskerar att utnyttjas av främmande makt. Regeringen anser att Sverige och EU i första hand bör sträva efter enhetliga rekommendationer samt relevanta riktlinjer och stödstrukturer på rätt nivå med hänsyn till nationella ansvarsområden. För att rekommendationen ska kunna implementeras är det önskvärt att åtgärder är samordnade från europeisk nivå till individnivå. Detta kan säkerställa ett effektivt och samordnat system där riktlinjer kan implementeras praktiskt. Regeringen anser att rekommendationen inte bör leda till ökad administrativ börda eller överlappande ansvar för forskningsfinansierande och -utförande institutioner samt för forskare, då detta skulle kunna påverka den vetenskapliga kvaliteten negativt. Innan nya stödstrukturer implementeras bör existerande alternativ beaktas som möjliga värdar för ändamålet för att uppnå en kostnadseffektiv lösning. Öppenhet bör utgöra grunden i internationellt forskningssamarbete, samtidigt som det behöver finnas en medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och teknik och möjlighet att agera därvidlag. Definitionen av forskningssäkerhet behöver vara tydlig och betona ansvarsfull internationalisering. Medlemsstaternas ansvar över området nationell säkerhet måste även fortsättningsvis respekteras. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser om stärkt kunskapsutnyttjande som ett verktyg för en motståndskraftig återindustrialisering och öppen strategisk autonomi i Europa Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsslutsatser om stärkt kunskapsutnyttjande som ett verktyg för en motståndskraftig återindustrialisering och öppen strategisk autonomi i Europa. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1153-2023/24) Rådsdokument ST 6719/1/24 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen framhåller värdet av öppen strategisk autonomi för nyttiggörande av kunskap, vilket kan stärka svenska intressen internationellt. Regeringen anser att förslaget till rådsslutsatser kan bidra till att olika aktörer bättre kan dra nytta av resultaten från forskning och innovation. Regeringen betonar att en viktig byggsten i kunskapsutnyttjande är att mer av forskares verksamhet ska komma till nytta för privata och offentliga aktörer och att det ska ske både tidigare och enklare. Regeringen poängterar vikten av att stå fast vid excellenskriteriet i genomförandet av forsknings- och innovationssatsningar och i satsningar på viktiga teknikområden. Regeringen understryker att integration av samhällsvetenskap och humaniora är avgörande för att uppnå verklig förändring och möta större mål som grön och digital omställning Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser om efterhandsutvärderingen av Horisont 2020 Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsslutsatser om efterhandsutvärderingen av Horisont 2020. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1705-2023/24) Rådsdokument ST 8705/1/24 COM 2024(49) Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar utvärderingen av Horisont 2020. En grundlig implementering, uppföljning och utvärdering av föreslagna åtgärder är av största vikt för effektivitet och att främja excellens. Regeringen betonar att excellens är grunden i forskning och innovation och instämmer därmed i att europeiska forskningsrådet (ERC) och Marie Skłodowska-Curie (MSCA) är flaggskepp i ramprogrammet. Principen om excellens innebär att högkvalitativ forskning främjas genom att de bästa forskarna med de bästa idéerna får finansiering, vilket bör vara en hörnsten för alla investeringar inom ramprogrammen. Regeringen anser att det finns klara behov att fortsätta vidta åtgärder för att förenkla för deltagarna i ramprogrammen i syfte att öka programmets attraktions- och genomslagskraft. Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna av nästa MFF i rådsslutsatserna. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om förslag till ändring av förordningen om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett förslag till ändring av förordningen om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC). Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1700-2023/24) Rådsdokument ST 8763/24 COM(2024) 29 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att det är av stor betydelse att svenska och europeiska aktörer har tillgång till superdatorer med prestanda av högsta internationella klass. Datorerna kan komma att skapa helt nya möjligheter för forskning, teknikutveckling och innovation. Regeringen anser att de satsningar som behövs på superdatorer i Europa går bortom de förmågor som enskilda länder har möjlighet till vad gäller finansiering och genomförande. Regeringen ser positivt på att det gemensamma företaget även kan inkludera AI samt att små och medelstora företag och nystartade företag i befintligt partnerskap ges tillgång till superdatorerna. Detta ligger väl i linje med många svenska aktörers verksamhet och kommer bidra till att redan gjorda investeringar utnyttjas på ett effektivt sätt och ge stor nytta för företag, myndigheter och forskare. Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet ligger i linje med Sveriges ståndpunkter under förhandlingen. Regeringen hade föredragit att energieffektivisering hade inkluderats i ändringsförslaget, men anser ändå att förslaget är acceptabelt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom förslaget till ändring av förordningen. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-information om planerade debatter i Konkurrenskraftsrådet den 23 maj 2024 om forskning och rymd Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om planerade debatter i Konkurrenskraftsrådet den 23 maj 2024 om forskning och rymd.
	EU-överläggning om en färdplan mot en europeisk examen Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om en färdplan mot en europeisk examen. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Regeringskansliet 2023/24:FPM55 COM(2024) 144 COM(2024) 145 COM(2024) 147 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå ska utgå från en grundläggande respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna liksom för de nationella systemen, inklusive beslut om finansiering. Detsamma gäller vem som ska anses som arbetstagare inom ramen för social trygghet. EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka. Regeringen välkomnar kommissionens satsning på Europauniversitet och ser det som en intressant del i upprättandet av det europeiska utbildningsområdet. Regeringen är positiv till att pilotstudier genomförs av kommissionen beträffande europeisk examensmärkning och anser att utformningen av eventuella utvecklingsinsatser på området inte bör föregå slutrapportering av dessa studier. Europeisk examen Regeringen är fortsatt tveksam till förslagen om europeisk examen som enligt kommissionen skulle behöva möjliggöras genom nationell lagstiftning och erkännas automatiskt inom hela EU. Det är viktigt att förslagen, som skulle utgöra en stor förändring på högskoleområdet, utformas som en frivillig möjlighet för universitet och högskolor och medlemsstaterna. Regeringen anser inte att en fortsatt utveckling av ett system för uppföljning av utexaminerade är prioriterat. Kriterier för utvärdering, europeisk examensmärkning och europeisk examen Regeringen ser inte att det finns behov av att utveckla ett nytt, separat ramverk för utvärdering av Europauniversitet. Europauniversiteten är olika i sin form och verksamhet vilket gör det svårt att utveckla en metod för kvalitetsutvärdering. Regeringen är också tveksam till att utveckla särskilda kriterier för utvärdering i linje med kommissionens förslag, vilka samtidigt föreslås utgöra kriterier för en europeisk examensmärkning och en europeisk examen. Eventuella kriterier skulle behöva ta höjd för skillnader mellan ländernas utbildningssystem. Förhållandet mellan kommissionens förslag och Bolognaprocessen måste vara tydligt för att förhindra onödig duplicering. Kvalitetssäkring och erkännande av kvalifikationer Kvalitetssäkringssystemet är ett centralt verktyg för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Precis som kommissionen kan regeringen konstatera att genomförandet av Bolognaprocessen är ojämn och att vissa länder kommit längre än andra. Samtidigt anser regeringen att Bolognaprocessen, som bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länders utbildningssystem, är framgångsrik och ska värnas. Bolognaprocessen har också bidragit till att stärka studenternas och personalens inflytande över centrala processer inom högre utbildning. Regeringen ser att Bolognaprocessen även framgent kommer att vara viktig. Regeringen anser att det är rimligt att utveckla European Approach för gemensamma transnationella program och att program som ges på nationell nivå, vid behov, genomgår en granskning av en av regeringen utsedd kvalitetssäkringsorganisation. Attraktiva och hållbara karriärer Regeringen är positiv till vissa delar i förslaget om rekommendation om attraktiva och hållbara karriärvägar inom högre utbildning, t.ex. att fokus bör vara på mobilitet och fokus på att öka andelen kvinnor inom STEM-ämnena. Andra delar är regeringen frågande till, t.ex. behovet av ett kompetensramverk för forskare och undervisande personal utöver redan befintliga ramverk. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamöterna från Sverigedemokraterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Regeringens ståndpunkt bör vara att regeringen inte ställer sig bakom förslagen om en europeisk examen samt till att utveckla särskilda kriterier för utvärdering i linje med kommissionens förslag, vilka samtidigt föreslås utgöra kriterier för en europeisk examensmärkning och en europeisk examen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:40.
	Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
	Vårändringsbudget för 2024 Utskottet behandlade fråga om yttrande till finansutskottet över proposition 2023/24:99 och en motion. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
	Årsredovisning för staten 2022 Utskottet behandlade fråga om yttrande till finansutskottet över skrivelse 2023/24:101. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
	Övrig fråga Paula Örn (S) och Patrick Reslow (SD) återrapporterade från OECD:s parlamentarikerdagar 3 – 4 april 2024 i Paris.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 14 maj 2024 kl. 11.00.
Vid protokollet Therése Olofsson Justeras tisdagen den 14 maj 2024 Fredrik Malm

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2023/24:41

§ 1-13

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Fredrik Malm (L), ordförande

X

Åsa Westlund (S), vice ordförande

X

Patrick Reslow (SD)

X

Josefin Malmqvist (M)

X

Linus Sköld (S)

Robert Stenkvist (SD)

X

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

Noria Manouchi (M)

X

Mats Wiking (S)

X

Jörgen Grubb (SD)

X

Aylin Nouri (S)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Daniel Riazat (V)

X

Mathias Bengtsson (KD)

X

Anders Ådahl (C)

X

Anders Alftberg (SD)

X

Camilla Hansén (MP)

X

SUPPLEANTER

Sara Gille (SD)

Rose-Marie Carlsson (S)

X

Oliver Rosengren (M)

Niklas Sigvardsson (S)

O

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Azadeh Rojhan (S)

Johanna Rantsi (M)

Kalle Olsson (S)

Michael Rubbestad (SD)

Anna Wallentheim (S)

Katarina Tolgfors (M)

Nadja Awad (V)

Dan Hovskär (KD)

Vakant (C)

Robert Hannah (L)

Jan Riise (MP)

Peter Ollén (M)

Mats Arkhem (SD)

Vakant (SD)

Ciczie Weidby (V)

Anna Lasses (C)

Lili André (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Leila Ali Elmi (MP)

Amanda Lind (MP)

Louise Eklund (L)

Lina Nordquist (L)

Lorena Delgado Varas (V)

Mona Smedman (C)

Paula Örn (S)

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande