Protokoll utskottssammanträde 2023/24:32

Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2023/24:32

RIKSDAGEN

TRAFIKUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:32
DATUM	2024-05-16
TID	08.30 – 09.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1 § 2 § 3 § 4 § 5

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:31. TTE-råd (telekom) den 21 maj 2024 Statsrådet Erik Slottner med medarbetare från Finansdepartementet, informerade om dagordningen inför TTE-rådet. Europeiska kommissionens vitbok Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur? (COM(2024) 81) Utskottet överlade med statsrådet Erik Slottner, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 81 och Regeringskansliets faktapromemoria 2023/24:FPM49. Statsrådet Erik Slottner redogjorde för regeringens ståndpunkt i enligt med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Europas digitala infrastrukturbehov (TU20) Utskottet inledde granskningen av COM(2024) 81. Ärendet bordlades. Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 23 maj 2024 kl. 10.30.

Vid protokollet

Justeras den 23 maj 2024 Ulrika Heie

TRAFIKUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2023/24:32

§1-2

§3-5

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Ulrika Heie (C) ordf.

X

X

Thomas Morell (SD) vice ordf.

X

X

Gunilla Svantorp (S)

X

X

Maria Stockhaus (M)

X

X

Mattias Ottosson (S)

X

X

Jimmy Ståhl (SD)

O

O

Åsa Karlsson (S)

X

X

Sten Bergheden (M)

X

X

Kadir Kasirga (S)

X

X

Helena Gellerman (L)

X

X

Carina Ödebrink (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

X

X

Linda W Snecker (V)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

Oskar Svärd (M)

X

X

Linus Lakso (MP)

X

Johanna Rantsi (M)

X

X

SUPPLEANTER

Patrik Jönsson (SD)

O

O

Zara Leghissa (S)

X

X

Lars Johnsson (M)

Inga-Lill Sjöblom (S)

O

O

Rashid Farivar (SD)

X

X

Denis Begic (S)

Johanna Hornberger (M)

Anna-Bell Strömberg (S)

Rasmus Giertz (SD)

Joakim Järrebring (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Kajsa Fredholm (V)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Anders Ådahl (C)

Ulf Lindholm (SD)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Vakant (SD)

Isabell Mixter (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

Dan Hovskär (KD)

Torsten Elofsson (KD)

Emma Berginger (MP)

Vakant

Camilla Mårtensen (L)

Marléne Lund Kopparklint (M)

Nadja Awad (V)

Carl Nordblom (M)

Daniel Helldén (MP)

Emelie Nyman (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

TRAFIKUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2023/24:32

Den digitala infrastrukturen är en grundläggande förutsättning för att stärka EU:s konkurrenskraft. Utvecklingen av säker digital infrastruktur bör ske med betrodda leverantörer. Detta är av stor betydelse i en tid av geopolitiska spänningar. Regeringen är positiv till ambitionen att stimulera och underlätta utbyggnaden och utvecklingen av digital infrastruktur. Det finns behov av ytterligare investeringar för att nå de som för närvarande saknar bredband med hög överföringshastighet och täckning för mobila tjänster, samt för att öka kapaciteten och robustheten i befintliga nät. Enligt regeringen är en fortsatt stark konkurrenspolitik viktig för att stärka de europeiska företagens globala konkurrenskraft, samt skapa en likvärdig spelplan och ekonomiskt välstånd på den inre marknaden. Konkurrens bidrar även till motståndskraft på den inre marknaden. En uppmjukning av konkurrenspolitiken är enligt regeringen inte rätt sätt att ta itu med de utmaningar som EU står inför. Det kan leda till bristande konkurrens och negativa effekter för konsumenter, innovation, investeringar, konkurrenskraft och tillväxt på den inre marknaden.

Utgångspunkten för regeringen är att etableringströsklar bör minskas genom regelförenklingar och ökad rättslig förutsebarhet för att skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande investeringar. Vidare konstaterar regeringen att det förekommer skillnader i medlemsstaternas nationella genomförande av det EU-gemensamma regelverket, vilket kan försvåra för operatörer som är verksamma på flera marknader. För att underlätta gränsöverskridande investeringar bör medlemsstaterna och kommissionen fortsatt arbeta med att harmonisera genomförandet av regelverket. Initiativ för att ändra regelverket för telekommarknaderna bör utgå från konsumenternas, företagens och det offentligas intresse av att få tillgång till digital infrastruktur på bästa möjliga villkor. Det sektorsspecifika konkurrensregelverket för operatörer med betydande inflytande på accessnätsmarknaderna för VHCN bör förenklas och anpassas för att svara mot marknadsutvecklingen. Regeringen avser att verka för långsiktig tydlighet för att inte hämma investeringar samt skapa likartade regulatoriska förutsättningar för alla aktörer och möjligheter att förhindra överprissättning eller prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.

Regeringen anser att den europeiska spektrumförvaltningsmodellen har varit framgångsrik och att spektrumharmonisering den och är en grundpelare utvecklingen av för europeisk elektroniska kommunikationsnät och tjänster. Harmonisering minimerar risken för störningar mellan elektroniska kommunikationsnät och tjänster, såväl inom unionen som vid EU:s yttre gränser. Förutsägbara och långsiktiga villkor för radiospektrum inom EU främjar ytterligare investeringar på marknaden. Samtidigt anser regeringen att förvaltning, tillståndsgivning och organisering av radiospektrum fortsatt ska vara nationell kompetens, särskilt vad gäller användningen av spektrum för syften som avser allmän ordning, säkerhet och försvar.

Regeringen ställer sig övergripande positiv till kommissionens ambition att genom en rekommendation samordna och stödja utveckling och utbyggnad av undervattensinfrastruktur för elektronisk kommunikation, inklusive ökat stöd till forskning och innovation inom fiber- och kabelteknologi. Sverige är beroende av internationella sjökablar för kommunikation med omvärlden och i praktiken även för att säkra behovet av elektronisk kommunikation och tillgång till digitala tjänster inom landet. Behovet av säker konnektivitet ökar inom såväl närområdet som i stråk som knyter Sverige och EU till omvärlden.

Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstaterna ges utrymme att påverka utformningen av CPEI-listan där strategiska kabelprojekt av europeiskt intresse anges. För Sverige är utbyggnad av fiberoptiska sjökablar för att via Arktis binda samman Norden med Indo-pacifiska regionen och Nordamerika av särskild vikt. Detsamma gäller stråk i Sveriges direkta närområde.

Det är angeläget att eventuella kommande standardiseringsåtgärder, styrningsmekanismer och EU-lagstiftning utgår utifrån ett existerande behov av reglering och en tydlig konsekvensanalys. Medlemsstaterna bör även ges utrymme att påverka utformningen av andra åtgärder som i hög grad påverkar medlemsstaterna och dess kritiska digitala infrastruktur.

För regeringen är det viktigt att initiativ på EU-nivå inte hindrar medlemsstaterna från att vidta de åtgärder som de anser är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten. Regeringen verkar vidare för att regler och processer utformas så att de ekonomiska konsekvenserna begränsas samt är proportionerliga och inte medför större begränsningar eller kostnader för företag och offentliga aktörer än vad som är nödvändigt. Den administrativa bördan och kostnaderna för företag, kommuner, regioner och staten bör begränsas. Regeringen verkar också för att EU-medel ska göras tillgängliga genom omprioritering mellan befintliga program.