Protokoll utskottssammanträde 2023/24:1

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2023/24:1

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:1
DATUM	2023-09-14
TID	08.00 – 10.25 / 10.30 – 10.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Jordbruks- och fiskeråd 18–19 september 2023 Landsbygdsminister Peter Kullgren med medarbetare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 18–19 september 2023.
§ 2	Information om afrikansk svinpest Landsbygdsminister Peter Kullgren med medarbetare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, generaldirektör Ann Lindberg, Statens veterinärmedicinska anstalt och generaldirektör Christina Nordin, med medarbetare, Jordbruksverket, informerade om utbrottet av afrikansk svinpest. Generaldirektörerna med medarbetare deltog på distans.
§ 3	Kommissionens förslag till förordning om växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker och livsmedel och foder därav, samt ändring av förordning (EU) 2017/625 Utskottet överlade med statssekreterare Dan Ericsson, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 411 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2704-2023/24). Statssekreterare Dan Ericsson redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). MP-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 4	Information om avslutat svenskt och nytt spanskt ordförandeskap Information om det avslutade svenska och det nya spanska ordförandeskapet, i de delar som det berörde landsbygdsminister Peter Kullgrens ansvars-område lämnades av statssekreterare Dan Ericsson, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och lades till handlingarna.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:49.
§ 6	Effektivare luftkvalitetsarbete (MJU3) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2022/23:120. Ärendet bordlades.
§ 7	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver vad gäller tandamalgam och andra produkter med kvicksilver tillsatt som omfattas som omfattas av tillverknings-, import- och exportrestriktioner Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av COM(2023) 395. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Avtackning Björn Tidland (SD) tackade utskottet, ordförande samt kansli för sin tid som suppleant i miljö- och jordbruksutskottet.
§ 9	Inställda sammanträden Kanslichefen meddelade att nästkommande två utskottssammanträden, tisdagen den 19 september och torsdagen den 21 september 2023 ställs in.
§ 10	Inbjudan till finansutskottet Kanslichefen informerade om en inbjudan att delta i finansutskottets öppna sammanträde tisdagen den 19 september 2023, kl. 10.30 i Förstakammarsalen.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 26 september 2023 kl. 10.30.
Vid protokollet Justeras den 26 september 2023 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2023/24:1

§ 1

§ 2

§ 3–4

§ 5–11

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

O

O

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

-

-

-

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

-

-

-

-

Stina Larsson (C)

-

-

-

-

Beatrice Timgren (SD)

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Björn Tidland (SD)

O

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

Johanna Hornberger (M)

O

-

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

O

O

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

X

X

X

X

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Vakant (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

O

O

-

-

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

-

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2023/24:1

Överläggning den 14 september 2023 om kommissionens förslag till förordning om växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker och livsmedel och foder därav, samt ändring av förordning (EU) 2017/625

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionen förslag till förordning för växter som tagits fram med vissa nya genomiska tekniker och ser detta förslag som en viktig del av EU:s gröna giv. Regeringen ställer sig bakom de övergripande målen om att främja forskning och utveckling av nya växtsorter, att främja en väl fungerande marknad samtidigt som en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön upprätthålls. Regeringen kommer därför att verka för att förordningen tillgodoser företagens och forskningens behov av en förutsägbar regulatorisk miljö som stöder innovativ forskning och utveckling.

Regeringen anser att regelverket ska utformas på ett effektivt sätt där oönskade priseffekter undviks och att principen om lika behandling är viktig. Växter klassificerade som NGT1 ska behandlas som konventionellt förädlade växter och därmed avser regeringen verka för att de också bör ha möjlighet att användas i ekologiskt jordbruk på samma sätt som andra konventionella sorter. Regeringen stöder förslaget om märkning som NGT1 eller NGT2 i sortlistan och på växtförökningsmaterialet då det ger förutsättning för valfrihet för lantbrukarna. Näringsidkare som vill undvika NGT1-växter har möjlighet att utveckla privata standarder.

Regeringens preliminära analys är att det finns risk för ökad administrativ börda för forskningsverksamhet och berörda myndigheter genom reglerna för att få utföra fältförsök, vilket skulle motverka förordningens syfte. Regeringen avser verka för att få mer proportionerliga bestämmelser för fältförsök.

Eventuella kostnader på EU-budgeten ska hållas inom ramen för befintliga ramar och program. Sverige har en budgetrestriktiv linje och kommer att verka för att minska den administrativa bördan för både offentliga aktörer och företag.

Om förslaget medför ökade kostnader för den nationella budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom berörda anslag i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2023/24:1

Kommissionens förslag till förordning om växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker och livsmedel och foder därav, samt ändring av förordning (EU) 2017/625

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet ser positivt att vi får ett mer modernt regelverk för GMO och NGT som tar hänsyn till de tekniksprång som skett sedan den nuvarande lagstiftningen togs fram. Regleringen måste vara proportionerlig mot den risk som kan föreligga, och tillsammans med övrig relevant lagstiftning, bidra till en mer proportionerlig riskbedömning med ett fokus på växtens egenskaper och ge vissa incitament till användning av NGT för förädling för ett mer hållbart skogs- och jordbruk. Det finns dock ett antal oklarheter i lagförslaget och vi ser ett behov av ett antal förändringar i förslaget. De främsta bristerna rör konsumentinformation och konsekvenser för ekologiska odlare.

Såväl EU-direktivet som miljöbalken definierar en GMO som: “Med genetiskt modifierad organism avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.” vilket också bekräftas av rättsfallet i EU-domstolen 2018 (mål C-528/16). EU-kommissionen bejakar också denna definition i förslaget till förordning, bland annat i skäl 8 som lyder: ”It is therefore necessary to adopt a specific legal framework for GMOs obtained by targeted mutagenesis and cisgenesis and related products when deliberately released into the environment or placed on the market.”

Det är viktigt att all genmodifiering kontrolleras, och prövningen bör vara proportionerlig utifrån vilken risk den aktuella genmodifieringen medför. Genom lagstiftning, granskning och olika slags kontrollmetoder ska säkerhet för människor och miljö upprätthållas. Det är därför bra att förslaget differentierar mellan olika metoder och det är något som också många instanser har efterlyst. Men denna differentiering får inte innebära att en genmodifierad växt undkommer prövning. De krav som finns på märkning och spårbarhet i nuvarande GMO-lagstiftning ska givetvis även gälla för dessa tekniker.

Vi anser att regler om spårbarhet och märkning ska omfatta samtliga kategorier. Jämfört med det liggande förslaget behöver alltså mutagenes inkluderas samt att de märknings- och spårbarhetskrav som finns i nuvarande lagstiftning även inkluderas i lagförslaget. Det är viktigt att dagens definition av GMO bibehålls, och även inkluderar historiska metoder (mutagenes). Däremot kan tillståndsprövningen ses över i syfte att minska byråkrati och krångel och göras mer riskbaserad. Eftersom GMO är en kontroversiell fråga inom EU, är det viktigt att det även fortsättningsvis ska råda kvalificerad majoritet vid tillståndsärenden. Hänsyn måste tas till både de miljömässiga, ekonomiska och de sociala effekterna. Miljökriterier som försiktighetsprincipen och ”den som förorenar betalar-principen” ska tillämpas.

Det är också mycket tydligt att förslaget inte har tagits fram i dialog med ekologiska odlares organisationer då artikel 5.2 anger att kategori 1 NGT ska omfattas av artikel 5. f. iii samt artikel 11 i EU:s förordning om ekologisk produktion samtidigt som lagförslaget ställer mycket låga krav då det gäller spårbarhet och märkning. Givetvis måste även kategori 1 NGT omfattas av spårbarhets- och märkningskrav genom hela livsmedels/foderkedjan, en fråga som samtidigt är av vikt ur ett konsumentperspektiv.

Frågor som rör konsumentmakt och producenters rätt att inte lida skada av GMO-produkter saknas i lagförslaget och här behöver komplettering ske. Dagens krav på märkning behöver också utökas då det endast omfattar produkter som innehåller GMO. Ur konsumentperspektiv är det också viktigt med märkning av t.ex. livsmedel som har producerats med hjälp av GMO, t.ex. kött och mejeriprodukter från djur som utfodrats med foder som innehåller GMO. GMO ska vara spårbar, både för producent och konsument, och tydliga regler för skadestånd ska finnas för producenter som certifierar sin vara som GMO-fri men som drabbas av kontamination från intilliggande odlingar med GMO eller under vidareförädling/hantering av varan.

Generellt anser vi att det är viktigt att all GMO-teknik har som syfte att bidra till hållbar utveckling. Det ska därför inte vara möjligt att ge tillstånd för grödor som genmodifierats för att t.ex. bli motståndskraftiga mot skadliga, kemiska bekämpningsmedel. Det finns idag ofta en övertro på att GMO ska lösa alla problem som finns för att uppnå en hållbar utveckling, vilket lyser igenom i kommissionens argumentation för lagförslaget. Förutom risker då det gäller ekologisk hållbarhet är GMO ofta en tydlig komponent i en utveckling mot all större strukturrationalisering och allt större vertikal integrering av jordbrukssektorn, där globala agroföretag får allt större inflytande och där livsmedelsproduktionen blir allt mer sårbar. Det finns ytterligare problem med patent på grödor där bönder både långsiktigt binder upp sig på grödor som de inte kan byta från och inte heller har rätt att förädla. De hållbarhetsvinster som lyfts av de företag som är verksamma i GMO-sektorn inom jordbruket kan ofta nås både enklare och billigare på andra sätt. Grundproblemet är här ofta sociala orättvisor, och för att lösa det behövs en aktiv politik för social rättvisa, inte bara tekniska punktinsatser.