Protokoll utskottssammanträde 2022/23:6

Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2022/23:6

RIKSDAGEN

TRAFIKUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:6
DATUM	2022-11-22
TID	11.00-12.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1 § 2 § 3 § 4 § 5

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:5. Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (TU1y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om yttrande till konstitutionsutskottet. Utskottet justerade yttrande 2022/23:TU1y. Kommissionens förslag om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element och om ändring av förordning (EU) 2019/1020 Utskottet överlade med statsrådet Erik Slottner, åtföljd av medarbetare från infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 454 och regeringens faktapromemoria 2022/23:FPM6 (dnr 725-2022/23) Statsrådet Erik Slottner redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Information från Mälarhamnar AB och Vänerhamn AB Företrädare för Mälarhamnar AB och Vänerhamn AB informerade och svarade på frågor om närsjöfartens potential och möjliga bidrag för effektiva, robusta, energi- och klimatsmarta transporter. Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 29 november 2022 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras den 29 november 2022 Ulrika Heie

TRAFIKUTSKOTTET		NÄRVAROFÖRTECKNING		Bilaga 1 till protokoll 2022/23:6
		§ 1-3	§ 4-5
LEDAMÖTER		N
Ulrika Heie (C) Ordförande		X	X
Thomas Morell (SD) vice ordf.		X
Gunilla Svantorp (S)		X	X
Maria Stockhaus (M)		X	X
Mattias Ottosson (S)		X	X
Jimmy Ståhl (SD)		X	X
Åsa Karlsson (S)		X	X
Sten Bergheden (M)		X	X
Kadir Kasirga (S)		X	X
Helena Gellerman (L)		X	X
Carina Ödebrink (S)		X	X
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Linda Westerlund Snecker (V)		X	X
Magnus Oscarsson (KD)
Oskar Svärd (M)		X	X
Daniel Helldén (MP)		X	X
Johanna Rantsi (M)		X	X
SUPPLEANTER
Patrik Jönsson (SD)		O	X
Adrian Magnusson (S)		O	O
Lars Johnsson (M)
Inga-Lill Sjöblom (S)		O	O
Rashid Farivar (SD)		O	O
Denis Begic (S)
Kjell Jansson (M)
Anna-Bell Strömberg (S)
Björn Tidland (D)
Joakim Järrebring (S)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Kajsa Fredholm (V)
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anders Ådahl (C)
Ulf Lindholm (SD)
(MP)
Louise Eklund (L)
Sara-Lena Bjälkö (SD)
Rasmus Giertz (SD)
Malcolm Momodou Jallow (V)
Daniel Bäckström (C)
Dan Hovskär (KD)		X	X
Torsten Elofsson (KD)
Emma Berginger (MP)
Jakob Olofsgård (L)
Camilla Mårtensen (L)
Marléne Lund Kopparklint (M)		X	X
N = Närvarande V = Votering	X = Ledamöter som deltagit i handläggningen O = Ledamöter som härutöver har varit närvarande

Bilaga 2

Regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian.

Regeringen ställer sig preliminärt positiv till förslaget i stort och till den horisontella ansats som föreslås, även om djupare analys av förslaget behövs. Regeringen är övervägande positiv till kommissionens arbete med att skapa enhetlig reglering för cybersäkerhet för produkter med digitala inslag i syfte att undvika fragmentering och stärka den inre marknadens konkurrenskraft och funktion. Regeringen ser att cybersäkerhetskrav är en nödvändig förutsättning för att digitaliseringen av samhället ska bli säker, trygg och inkluderande. Regeringen välkomnar därmed att produkter på den inre marknaden i stor utsträckning ska vara cybersäkra genom hela leveranskedjan och hela livscykeln. Det är viktigt för ett fortsatt konkurrenskraftigt, säkert och hållbart Europa.

Enhetliga regler baserat på befintliga ramverk såsom NLF, kan skapa igenkänning, tydlighet och förutsebarhet vilket är positivt för såväl tillverkare som användare av produkter med digitala inslag. Det är emellertid viktigt att reglerna är proportionerliga i förhållande till de syften som anges, och utgår från principen om teknikneutralitet. Det är viktigt att förordningen eftersträvar en harmonisering med närliggande EU-lagstiftningsförslag som exempelvis Cybersäkerhetsakten, NIS22 och AI-förordningen.

Regeringen noterar att kommissionens förslag om att förordningen ska omfatta samtliga produkter med digitala inslag är mycket ambitiös och sannolikt kommer resultera i högre produktkostnader, längre ledtider och nya myndighetsuppgifter. Regeringen hoppas att förordningen samtidigt ska bidra till att kostnader förknippade med incidenter blir lägre på sikt. För att tillse att förordningen leder till önskad måluppfyllelse finns det anledning atti de fortsatta förhandlingarna verka för att kraven blir tydligt formulerade och proportionerliga samt att tillverkare av icke kritiska produkter kan uppnå regelefterlevnad utan att drabbas av betungande administrativa krav och kostnader. Regeringen noterar att förordningen ställer krav på att certifieringsorgan har tillräcklig kapacitet för att kunna hantera de nya uppgifterna. Det är viktigt för regeringen att förordningens effekter inte blir innovations- och affärsutvecklingshämmande eller bidrar till flaskhalsar som försämrar konkurrenskraften för europeiska företag. Vidare bedömer regeringen att det är viktigt att inom ramen för förhandlingarna verka för ett adekvat skydd för känslig företags- och produktinformation som kan skada företaget om den sprids.

För regeringen är det viktigt att Sverige i förhandlingarna av förslaget verkar för att förordningen inte hindrar medlemsstaterna från att vidta de åtgärder som de anser är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten. Vidare är det viktigt att bevaka att förordningens regler om rapportering inte strider mot medlemsstaternas säkerhetsintressen.

Regeringen anser att regleringen av harmoniserade standarder bör vara tydlig, ändamålsenlig, transparent och framtidsorienterad. Det är därför viktigt att internationella standardiseringsprinciper om öppenhet och delaktighet beaktas. Vidare anser regeringen att principer om budgetrestriktivitet, kostnadseffektivitet och samhällsekonomisk effektivitet ska beaktas. Förordningens omfattning och administrativa bördor behöver beaktas så att de inte hämmar innovation eller blir oproportionerligt betungande för små och medelstora företag eller myndigheter, något som i sin tur kan negativt påverka möjligheterna till ökad cybersäkerhet.

Regeringen noterar att förordningsförslaget på flera ställen ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter. I frågor som kan vara av betydelse för medlemsstaternas cybersäkerhetsarbete, som exempelvis kategorisering av kritiska produkter samt vilka produkter som ska omfattas av förordningen, kan det vara lämpligare att beslut tas enligt förfarandet i förordning (EU) 182/2011 (genomförandeakter).