Protokoll utskottssammanträde 2022/23:57

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2022/23:57

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2022/23:57
Datum	2023-07-07
Tid	Kl. 08.00-09.15
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Halvtidsöversyn av EU:s långtidsbudget 2021–2027 Utskottet överlade med statssekreterare Christian Danielsson, biträdd av medarbetare från Statsrådsberedningen. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria och PPT-bilder (dnr 718-2022/23). Statssekreterarna redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Ukrainafacilitet 2024–2027 Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria och PPT-bilder (dnr 718-2022/23). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 3). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP- och V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser inte att stödet bör klassas som internationellt bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer. C-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Nya egna medel Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria och PPT-bilder (dnr 718-2022/23). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 5). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Anmälningar En sammanställning över EU-dokument som inkommit till utskottet anmäldes. Nedan skrivelser anmäldes till utskottet: - brev om lagändringar i pensionssystemet (dnr 2536-2022/23) - brev om konsekvenser av förhöjd pensionsålder (dnr 2522-2022/23) - brev om ersättning till blödarsjuka. (dnr 2431-2022/23)
§ 5	Nästa sammanträde Torsdag 14 september kl. 10.30
Justerat av Edward Riedl den 16 augusti 2023

Närvaro och voteringsförteckning Bilaga 1 till protokoll 2022/23:57

§ 1-5

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Oscar Sjöstedt (SD)

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

Edward Riedl (M) ordförande

X

Gunilla Carlsson (S)

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

Björn Wiechel (S)

Jan Ericson (M)

X

Ingela Nylund Watz (S)

Charlotte Quensel (SD)

X

Adnan Dibrani (S)

X

Ida Drougge (M)

X

Ali Esbati (V)

X

Hans Eklind (KD)

X

Martin Ådahl (C)

X

David Perez (SD)

X

Janine Alm Ericson (MP)

Carl B Hamilton (L)

X

Suppleanter

Mattias Eriksson Falk (SD)

Eva Lindh (S)

X

Adam Reuterskiöld (M)

O

Joakim Sandell (S)

Josef Fransson (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Ulf Lindholm (SD)

Peder Björk (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Yusuf Aydin (KD)

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Cecilia Rönn (L)

Linus Lakso (MP)

Oliver Rosengren (M)

Ida Gabrielsson (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

X

Elin Söderberg (MP)

Juno Blom (L)

Anna Starbrink (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Marielle Lahti (MP) extra suppleant

Zinaida Kajevic (S) extra suppleant

X

Fredrik Stenberg (S) extra suppleant

X

David Lång (SD)

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande

Bilaga 2

Halvtidsöversyn av EU:s långtidsbudget 2021–2027 (§ 1)

Regeringens ståndpunkt

Förhandlingen om MFF-översynen är en enhällighetsförhandling, dvs. varje medlemsstat har möjlighet att vetera det slutliga kompromissförslaget som förhandlingen resulterar i. Detsamma gäller Europaparlamentet som enligt fördraget ska godkänna överenskommelsen mellan medlemsstaterna.

̶ Sverige behåller en mycket budgetrestriktiv linje gällande MFF för att hålla nere svensk avgift. Budgetramens omfattning bör förbli oförändrad och budgetramens tak bör ej öppnas.

̶ Sverige kommer att verka för fortsatt stöd via EU till Ukraina.

̶ Den egentligen avgörande frågan, där nuvarande MFF har nått en gräns, gäller finansiering av Ukraina, dvs. fortsatt likviditetsstöd och så småningom återuppbyggnad. I första hand bör finansiering ske via omprioritering av befintliga medel. En engångsmobilisering av medel genom ett specialinstrument är problematisk, men att föredra framför att öppna budgetramens tak, eftersom detta sannolikt öppnar för generella kostnadsökningar.

̶ Sveriges generella utgångspunkt är att budgetramens utgiftssida ska moderniseras och fokusera på områden med tydligt europeiskt mervärde. Givet Sveriges inställning om att inte öppna budgetramens tak i och med översynen förordas därför att flexibiliteten ökar så att omprioriteringar görs inom och mellan program och rubriker. En ökad omfattning av specialinstrumenten utanför ram bör däremot motverkas.

̶ Sverige bibehåller linjen att vara öppen för minskningar av utgifter på andra områden inom den befintliga ramen, t.ex. inom jordbruks- och samanhållningspolitiken, för att bidra till att nå en förhandlingslösning för översynen.

̶ Sverige ser inget behov av nya utgiftsprogram med EU-intern inriktning, dvs. suveränitetsfond eller andra förslag, i och med översynen. Existerande resurser som kvarvarande medel från återhämtningsplan och andra program kan användas.

̶ Sverige är emot justeringar av budgetramen med anledning av inflationen, liksom förändring av deflatorn. I den motsatta situationen, med noll eller negativ inflation, justerades inte heller budgetramen.

̶ Problematiken kring kraftigt ökade kostnader för räntebetalningar och ökade administrativa kostnader är en konsekvens av det ekonomiska läget. Båda dessa frågor bör i första hand lösas inom befintliga ramar.

Bilaga 3

Ukrainafacilitet 2024–2027 (§ 2)

Regeringens ståndpunkt

Generellt om översynen av den fleråriga budgetramen:

Sverige behåller en mycket budgetrestriktiv linje gällande MFF för att hålla nere svensk avgift. Budgetramens omfattning bör förbli oförändrad och budgetramens tak bör ej öppnas.

Den egentligen avgörande frågan, där nuvarande MFF har nått en gräns, gäller finansiering av Ukraina, dvs. fortsatt likviditetsstöd och så småningom uppbyggnad.

Sverige bibehåller linjen att vara öppen för minskningar av utgifter på andra områden inom den befintliga ramen, t.ex. inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, för att bidra till att nå en förhandlingslösning för översynen.

Om Ukrainafaciliteten:

Sverige kommer verka för fortsatt stöd via EU till Ukraina. Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd, både vad gäller likviditetsstöd och stöd till landets uppbyggnad och återhämtning.

I första hand bör finansiering ske via omprioritering av befintliga medel. Befintliga program och instrument bör fortsätta prioritera stöd till Ukraina. En engångsmobilisering av medel genom ett specialinstrument är problematisk, men att föredra framför att öppna budgetramens tak, eftersom detta sannolikt öppnar för generella kostnadsökningar.

Regeringen välkomnar ett mer förutsebart och strukturerat upplägg för EU:s stöd till Ukraina. Det skulle säkerställa effektivitet samtidigt som det underlättar den administrativa bördan såväl för EU och dess medlemsstater som för Ukraina. Nivån för stödet respektive facilitetens omfattning kommer vara föremål för diskussion i rådet.

Regeringen anser att stödet genom faciliteteten bör kopplas till lämpliga reformvillkor för att upprätthålla makrofinansiell stabilitet, bekämpa korruption och stärka mänskliga rättigheter och som genom att bidra till ekonomisk utveckling och välfärd i Ukraina även kan ge förutsättningar för EU-närmande. Vidare krävs noggranna överväganden så att stödet blir ändamålsenligt, transparent och byggs på ordentliga kontrollsystem. Det är viktigt med koordinerade ansträngningar som även inkluderar andra bilaterala partners, till exempel G7, och internationella finansiella institutioner.

Regeringen anser slutligen att stödet huvudsakligen bör kunna klassas som internationellt bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer.

Regeringen kommer att hålla riksdagen informerad om processen framåt.

Bilaga 4

Ukrainafacilitet 2024–2027 (§ 2)

Centerpartiets avvikande ståndpunkt

Tyvärr vill inte regeringen jämka sig och det blir en avvikande mening från Centerpartiet på punkten 2 ”Ukrainafacilitet 2024-2027”.

Ordet ”fortsatt” i första meningen ersätts med ”ökat”.

Efter första stycket, nytt stycke:

”Det är av överordnad betydelse för Sverige att Ukraina i försvaret av sin demokrati har ekonomiska möjligheter att försvara sig och långsiktigt stå starkt. Ukrainas situation är unik och bör behandlas som sådan. Sverige kommer att verka för att faciliteten ska vara så omfattande som möjligt och svara mot Ukrainas behov.”

Första meningen i nästa stycke ”I första hand bör finansiering…” bör utgå. I andra meningen bör orden ”problematisk, men” strykas.

I följande stycke bör en ny mening läggas till på slutet:

”Sverige kommer att verka för att faciliteten blir så omfattande som möjligt.”

Dessa inriktningar saknas de facto i ståndpunkten som i nuvarande lydelse är restriktiv istället för pådrivande.

Bilaga 5

Nya egna medel (§ 3)

Regeringens ståndpunkt

• Regeringen anser att systemet för egna medel fungerar väl och ser inget omedelbart behov av att reformera systemet.

• Systemet för EU:s intäkter ska fortsatt baseras på allmänna intäkter under på förhand fastslagna intäktstak.

• Den svenska EU-avgiften ska hållas nere på lång sikt. Regelverket för systemet för egna medel bör därför inte förändras så att Sveriges betalningsandel ökar.

• Regeringen anser att systemet för egna medel och den fleråriga budgetramen ska vara utformade för att främja förutsägbarhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet.

• Regeringen anser att nuvarande rabattsystem bör värnas.

• Regeringen motsätter sig att egna medel förses med ett tak eller ett golv för betalningsåtaganden.

• Regeringen anser att eventuella rabatter på medlemsstaternas åtaganden inom systemet för egna medel ska regleras genom en reduktion av de BNI-baserade åtagandena för att värna systemets förutsägbarhet och transparens.

• Regeringen är principiellt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Regeringen motsätter sig därför införandet av egna medel baserade på en ny skattebas.

• Intäkter från egna medel bör inte öronmärkas. Principen att utgiftssidan på EU-budgeten är vägledande för storleken på det samlade upptaget av egna medel ska värnas.