Protokoll utskottssammanträde 2022/23:55

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2022/23:55

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2022/23:55
Datum	2023-06-13
Tid	11.00-12.16
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om utskottsinitiativ om SBAB Utskottet fortsatte behandlingen av S- och V-ledamöternas förslag till utskottsinitiativ om SBAB. Ordföranden konstaterade att det inte fanns stöd för förslaget.
§ 2	Reform av EU:s ekonomiska styrning Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 718-2022/23). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Överläggningen motiverade statssekreteraren att justera regeringens ståndpunkt så att den fick följande lydelse (s. 10): Regeringen ställer sig även initialt negativ till de ändringar i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk som rör oberoende nationella finanspolitiska institutioner. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. C-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. V-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4.
§ 3	EU:s årsbudget 2024 Utskottet överlade med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 718-2022/23). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, dvs. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed av den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2024 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt som med god marginal ryms inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Regeringen avser att driva ståndpunkterna vid behandling av EU:s årsbudget för 2024. Då slutresultatet i den processen eller budgeten för 2024 justerad med en ändringsbudget tidigt under budgetåret kan komma att påverkas av MTR-processen och det ännu är okänt vilken fråga likasinnade potentiella allierade kommer att fokusera på avser regeringen att bedriva arbetet i den process där de bedöms få störst påverkan på resultatet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 4	Aktuella EU-ärenden Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet, informerade utskottet. Ledamöternas frågor besvarades.
§ 5	Ändringar av EU:s krishanteringsregelverk Utskottet överlade med statssekreterare Johan Almenberg, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria (dnr 718-2022/23). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemoria (bilaga 5). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 6	Sveriges ordförandeskap i EU inom finansmarknadsfrågor Statssekreterare Johan Almenberg, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet, informerade utskottet. Ledamöternas frågor besvarades.
§ 7	Anmälningar Kanslichefen meddelade att inga ärenden är inplanerade för sammanträdena 20 och 22 juni och de föreslås därför ställas in.
§ 8	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2022/23:54.

§ 9	Riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2022/23:100, yttrande och motioner. Ärendet bordlades.
§ 10	Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022 (FiU24) Utskottet fortsatte beredningen av redogörelse för penningpolitiken 2022 och Utvärdering av penningpolitiken 2022 (2022/23:RFR5). Ärendet bordlades.
§ 11	Nästa sammanträde Torsdag 15 juni kl. 10.30
Justerat av Edward Riedl den 15 juni 2023

Närvaro och voteringsförteckning Bilaga 1 till protokoll 2022/23:

§ 1

§ 2

§ 3- 11

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Oscar Sjöstedt (SD)

X

X

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

X

X

X

Edward Riedl (M) ordförande

X

X

X

Gunilla Carlsson (S)

X

X

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

X

X

Björn Wiechel (S)

Jan Ericson (M)

X

X

X

Ingela Nylund Watz (S)

Charlotte Quensel (SD)

X

X

X

Adnan Dibrani (S)

Ida Drougge (M)

Ali Esbati (V)

X

X

X

Hans Eklind (KD)

X

X

X

Martin Ådahl (C)

X

X

X

David Perez (SD)

X

X

X

Janine Alm Ericson (MP)

Carl B Hamilton (L)

X

X

X

Suppleanter

Mattias Eriksson Falk (SD)

Eva Lindh (S)

X

X

X

Adam Reuterskiöld (M)

X

X

X

Joakim Sandell (S)

Josef Fransson (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Ulf Lindholm (SD)

Peder Björk (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Yusuf Aydin (KD)

O

O

O

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Cecilia Rönn (L)

Linus Lakso (MP)

Oliver Rosengren (M)

Ida Gabrielsson (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Elin Söderberg (MP)

Juno Blom (L)

Anna Starbrink (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Marielle Lahti (MP) extra suppleant

X

X

Zinaida Kajevic (S) extra suppleant

X

X

X

Fredrik Stenberg (S) extra suppleant

X

X

X

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande

Bilaga 2

Reform av EU:s ekonomiska styrning (§ 2)

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens paket med lagförslag och anser att det utgör en bra grund inför kommande förhandlingar. Generellt anser regeringen att ett välfungerande ekonomisk-politiskt ramverk i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av medlemsstaterna, samt bygger på ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Det är därtill av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna. Regeringen anser vidare att ramverket bör säkerställa en tillräckligt ambitiös konsolidering i högt skuldsatta medlemsstater som leder till att särskilt höga skuldkvoter minskar till sundare nivåer i tillfredsställande takt.

Regeringen är mot denna bakgrund positivt inställd till att öka det medelfristiga perspektivet i ramverket och anser att de föreslagna medelfristiga struktur- och finanspolitiska planernas huvudsakliga syfte ska vara att säkerställa sunda och hållbara offentliga finanser. Det är vidare positivt att kommissionens föreslagna upplägg differentierar mellan de medlemsstater som efterlever stabilitets- och tillväxtpaktens referensvärden

och de som inte gör det. Det innebär t.ex. striktare villkor för de sistnämnda medlemsstaterna vad gäller de medelfristiga planernas utformning.

Regeringen kan också ställa sig bakom att även andra element under den europeiska planeringsterminen kan rymmas i de medelfristiga planerna. Det är positivt att kommissionen samtidigt föreslår att fasa ut befintliga nationella reformprogram samt konvergens- eller stabilitetsprogram, för att undvika överlappning. Det är viktigt att hänsyn tas till den administrativa bördan för medlemsstaterna och att befogenheterna mellan medlemsstaterna och EU respekteras. Regeringen konstaterar att EU-rätten inte ger samma utrymme för styrning av makroekonomiska obalanser på EU-nivå som den mer långtgående styrningen av medlemsstaternas offentliga finanser. Regeringen anser att det är en bra och viktig utgångspunkt i förhandlingarna.

Regeringen ställer sig bakom förslaget om att förstärkta övervakningsmekanismer bör gälla för medlemsstater som begär en förlängning av anpassningsbanan och som ingår reform- och investeringsåtaganden.

Regeringen välkomnar den reform som syftar till att stärka tillämpningen av underskottsförfarandet vad gäller de delar av förslaget som innebär att skuldbaserade förfaranden lättare kommer att kunna öppnas och avslutas. Det är vidare viktigt att reglerna för de underskottsbaserade förfarandena säkerställer en snabb korrigering av alltför stora underskott och att korrigeringen inte senareläggs. Regeringen menar att det är avgörande att underskottsförfarandet tillämpas på ett transparent, likvärdigt och förutsägbart sätt. Det är dessutom viktigt att eventuella ändringar i sanktionsregimen innebär att sanktionerna lättare kan åläggas medlemsstater som inte efterlever rekommendationer inom ramen för underskottsförfarandet och att sanktionerna är tillräckligt kännbara. Den korrigerande anpassningsbanan bör utformas på ett sådant sätt att underskottet varaktigt minskar under referensvärdet och att särskilt höga skuldkvoter minskar till sundare nivåer i tillfredsställande takt.

Regeringen understryker att direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk bör begränsas till sådana krav på ramverket som är nödvändiga för att efterleva fördragskraven på sunda offentliga finanser i EU:s medlemsstater.

Regeringen ställer sig även initialt skeptisk till de ändringar i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk som rör oberoende nationella finanspolitiska institutioner. Dessa institutioner fyller en viktig funktion genom att utvärdera finanspolitiken och övervaka efterlevnaden av det nationella ramverket. Om de finanspolitiska institutionerna ska godkänna, eller göra finanspolitiska prognoser och bedömningar kan deras utvärderande roll försvagas. De finanspolitiska institutionerna bidrar till ökad transparens och förutsägbarhet kring de offentliga finanserna. Samtidigt skiljer sig institutionernas uppbyggnad åt mellan medlemsstater. Allt för detaljerade gemensamma standarder och specificerade uppgifter kan riskera att avleda uppmärksamhet från de finanspolitiska institutionernas huvudsyften och försvåra deras arbete.

Bilaga 3
Reform av EU:s ekonomiska styrning (§ 2)

Centerpartiets avvikande ståndpunkt

Samtidigt som Centerpartiet delar den övergripande inriktningen för ståndpunkten har vi några viktiga invändningar. Detta i ett läge när EU:s regelverk åter kan ställas på prov, med hög skuldsättning och ökad räntebörda för flera av unionens största ekonomier, vilket fordrar en strängare tolkning av regelverket snarare än ytterligare uppluckringar:

• Det går inte att sänka minimibeloppet för sanktioner vid underskottsförfarande från 0,5 procent till 0,05 procent utan att detta medföljs med ett stramare regelverk i andra delar. Om argumentet är att sanktionsavgiften aldrig utdelats av Kommissionen eftersom den uppfattats som för drastisk, kan inte den enda lösningen vara att enbart reducera detta enda konkreta sanktionshot. Det måste åtminstone medföljas av andra åtgärder som att göra sanktionsförfarande mer automatiskt och mindre diskretionärt.

• Sverige bör välkomna, inte ställa sig initialt skeptiskt eller negativt, till att oberoende nationella finanspolitiska institutioner ges en starkare ställning i ändringarna till direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk. Dessa oberoende nationella finanspolitiska institutioner har tjänat Sverige och andra länder väl, och underbygger med sin roll sunda statsfinanser i medlemsländerna. Debatten i Sverige och andra medlemsländer går därför snarast i riktning mot att stärka dessa institutioners mandat. Om det finns oro för att ökade formella åtagande påverkar dessa institutioners oberoende så bör invävningar mot förslaget inrikta sig på att ytterligare säkra oberoendet, inte minska de oberoende granskarnas roll.

Bilaga 4

Reform av EU:s ekonomiska styrning (§ 2)

Vänsterpartiets avvikande ståndpunkt

Det finns grundläggande problem med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. EU:s synpunkter på finanspolitiken i medlemsstater som har höga skuldkvoter borde i högre utsträckning ta höjd för att problemen kan ha olika grund. Det är inte klart vad likabehandling mellan medlemsstater bör betyda i detta sammanhang.

Konkret menar jag att skrivningarna om sanktioner (”Det är dessutom viktigt att eventuella ändringar ... tillräckligt kännbara”) borde ha utgått från regeringens ståndpunkt.

Vidare menar jag att ståndpunkten borde vara tydlig med att regeringen inte ser något behov av EU-reglering av nationella finanspolitiska institutioner och deras eventuella roll i de nationella budgetprocesserna.

Bilaga 5

Ändringar av EU:s krishanteringsregelverk (§ 5)

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget att stärka EU:s krishanteringsregelverk i syfte att värna finansiell stabilitet, samt att skydda garanterade insättningar och skattemedel.

Förslaget är även ett steg i att utveckla bankunionen. Regeringen eftersträvar att bankunionen ska utformas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt – oavsett om Sverige fortsätter att stå utanför eller inte.

Regeringen anser överlag att förslagen att underlätta en bredare tillämpning av resolution bidrar till att förbättra förutsättningarna för en mer effektiv och förutsägbar krishantering av europeiska banker. Det är viktigt att detta förenas med fortsatt utrymme för flexibilitet för resolutionsmyndigheten i tillämpningen. Målet med resolution bör dock fortsatt vara att värna finansiell stabilitet, samt att skydda garanterade insättningar och skattemedel.

Regeringen anser att en eventuell utvidgning av insättningsgarantifondens roll bör göras med beaktande av principen att bankerna så långt som möjligt själva bör bära kostnaderna för sitt eget risktagande. Krishantering av banker, oavsett storlek, bör därför i första hand finansieras av bankerna själva och endast i andra hand av gemensamma medel från insättningsgarantifonden eller resolutionsreserven. Denna princip är central för att skydda offentliga medel och för att bevara allmänhetens höga förtroende för insättningsgarantin.

Regeringen anser att förändringar av förmånsrätten för insättningar bör begränsas till sådana som är nödvändiga för att åstadkomma en mer ändamålsenlig krishantering av europeiska banker. I förhandlingarna avser regeringen bevaka att ändringar i förmånsrättsordningen, och insolvenslagstiftningen generellt, endast omfattar bestämmelser specifika för finansiella företag.

Regeringen anser att tydliga villkor för användning av offentligt stöd utanför resolution kan bidra till en ökad förutsägbarhet och ändamålsenlighet i tillämpningen av åtgärderna. Vidare är regeringen positiv till att det även fortsättningsvis ska vara frivilligt för medlemsstaterna att genomföra möjligheten att utnyttja insättningsgarantisystemet för att ge offentligt stöd i form av preventiva och alternativa åtgärder.

Regeringen förespråkar ett proportionerligt och ändamålsenligt regelverk som beaktar administrativ börda för såväl myndigheter som banker, inte minst små banker. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska Sverige agera för att förslagets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten.

Förslaget behandlas under Sveriges EU-ordförandeskap under våren 2023.