Protokoll utskottssammanträde 2022/23:51

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2022/23:51

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2022/23:51
Datum	2023-05-25
Tid	kl. 10.30-10.41
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Anmälningar Inbjudan från Europaparlamentets CONT-utskott till interparlamentariskt möte i Bryssel 26 juni om de nationella parlamentens roll att övervaka EU:s utgifter och planer inom ramen för NextGeneration EU har delats till utskottet. Intresseanmälan till kansliet senast 9 juni. Påminnelse om inbjudan från talmannen till det utskottsgemensamma seminariet under forskningsdagen den 8 juni kl. 10.45-12.15.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2022/23:49 och 50.
§ 3	Utbetalningsmyndigheten (FiU35) Utskottet inledde beredningen av prop. 2022/23:34. Ärendet bordlades.
§ 4	Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling (FiU41) Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2022/23:81 och motion. Ärendet bordlades.
§ 5	Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter (FiU40) Utskottet inledde beredningen av skr. 2022/23:86. Ärendet bordlades.
§ 6	Uppföljning av överläggningen om taxonomin den 9 maj Utskottet behandlade viss kompletterande information (dnr 718-2022/23) från Regeringskansliet avseende överläggningen om taxonomin den 9 maj (se protokoll 2022/23:49). Ordföranden konstaterade att det fortsatt fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP-ledamoten, med stöd av V-ledamoten, anmälde följande avvikande ståndpunkt: Det är av stor vikt för taxonomins trovärdighet att de tekniska kriterierna inte kan användas för grönmålning av verksamheter som inte är i linje med Parisavtalet. Då flygplan används under lång tid är det viktigt att kriterierna inte bidrar till att flygindustrin binder fast sig vid teknik och tillgångar med stora fossila utsläpp (så kallad carbon lock-in). För att luftfartsrelaterade verksamheter ska kunna klassificeras som omställningsaktiviteter är det viktigt att de innebär väsentligt lägre utsläpp än nuvarande utsläppsnivåer och bidrar till att flygets omställning är i linje med Parisavtalet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Övrigt Kanslichefen meddelade att säkerhetsenheten kommer till sammanträdet den 1 juni för att informera om rutiner för hantering av säkerhetsincidenter vid utskottssammanträden. Sammanträdet 1 juni startar därför kl. 10.15. V- ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om ändrat avkastningskrav m.m. för SBAB, se bilaga 2. Frågan bordlades.
§ 8	Nästa sammanträde Öppen utfrågning tisdag 30 maj kl. 09.00 i Förstakammarsalen.
	Edward Riedl Justerat den 1 juni 2023

Närvaro och voteringsförteckning Bilaga 1 till protokoll 2022/23:51

	§ 1-8
Ledamöter	N	V	N	V	N	V
Oscar Sjöstedt (SD)	X
Mikael Damberg (S) vice ordförande	X
Edward Riedl (M) ordförande	X
Gunilla Carlsson (S)	X
Dennis Dioukarev (SD)	X
Björn Wiechel (S)
Jan Ericson (M)	X
Ingela Nylund Watz (S)	X
Charlotte Quensel (SD)	X
Adnan Dibrani (S)
Ida Drougge (M)	X
Ali Esbati (V)	X
Hans Eklind (KD)	X
Martin Ådahl (C)	X
David Perez (SD)	X
Janine Alm Ericson (MP)	X
Carl B Hamilton (L)
Suppleanter
Mattias Eriksson Falk (SD)
Eva Lindh (S)	X
Adam Reuterskiöld (M)	O
Joakim Sandell (S)
Josef Fransson (SD)
Hanna Westerén (S)
Emma Ahlström Köster (M)
Fredrik Olovsson (S)
Ulf Lindholm (SD)
Peder Björk (S)
Lars Beckman (M)
Ilona Szatmári Waldau (V)	O
Yusuf Aydin (KD)	O
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Cecilia Rönn (L)	X
Linus Lakso (MP)
Oliver Rosengren (M)
Ida Gabrielsson (V)
Ulrika Liljeberg (C)
Cecilia Engström (KD)
Larry Söder (KD)
Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)
Juno Blom (L)
Anna Starbrink (L)
Mirja Räihä (S)
Anna Vikström (S)
Samuel Gonzalez Westling (V)	O
Marielle Lahti (MP) extra suppleant
Zinaida Kajevic (S) extra suppleant	O
Fredrik Stenberg (S) extra suppleant	X
Anette Rangdag (SD) extra suppleant

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande

Bilaga 2 till protokoll 2022/23:51

Förslag till utskottsinitiativ (V): Ändrat avkastningskrav SBAB 

För närvarande är de svenska hushållen hårt pressade av hög inflation och kraftigt stigande bolåneräntor. Ökade kostnader för hushållens bolån bidrog i mars med 2,8 procentenheter till inflationstakten, mätt som KPI, det vill säga cirka en fjärdedel av inflationen kom från stigande ”priser” på bolånen. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bolånemarknaden, där de fyra storbankerna, SEB, SHB, Nordea och Swedbank kontrollerar runt 80 procent av marknaden. Den statligt ägda banken SBAB kontrollerar cirka 7 procent. Detta faktum, att ett fåtal aktörer kontrollerar nästan 90 procent av bolånemarknaden sammanfaller med att de svenska storbankerna har betydligt högre vinstmarginaler än sina europeiska motsvarigheter. En stor del av dessa övervinster härrör från bolån. Det finns därmed anledning att misstänka att konkurrensen inte fungerar fullt ut och att storbankerna använder sin marknadsdominerande ställning till att tillskansa sig övervinster på kundernas bekostnad. 

Förändrade konkurrensförhållanden borde därmed kunna iakttas under perioden åren 2000–2022. Det sker också sådana förändringar i konkurrensförhållande på bolånemarknaden under denna period. De förändrade konkurrensförhållandena handlar om hur den statliga banken SBAB under perioden fått förändrat uppdrag av staten. År 2000 sattes avkastningskravet i SBAB till att avkastningen på eget kapital i genomsnitt ska uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter. Enligt SBAB själva var detta avkastningskrav satt för att det motsvarar den genomsnittliga, långsiktiga avkastningen på börsen. I valrörelsen 2010 utlovade dock den borgerliga regeringen att om den vann valet så skulle SBAB säljas. De borgerliga vann valet och i SBAB:s årsredovisning för år 2011 syns redan effekter av den borgerliga regeringens nya ställningstagande. Skrivningarna om att främja konkurrens och lågt pris (ränta) är borta och beskrivningen av verksamheten är smalare: ”bolagets övergripande affärsprioritering är lönsam tillväxt”. Finansdepartementet beslutade om nya mål för SBAB som klubbades vid bolagsstämman 2013. Det nya målet sattes till att vara ”över 10 procent”, i linje med övervinsterna i den svenska banksektorn och långt över avkastning i den europeiska banksektorn. Det förändrade uppdraget för SBAB sammanfaller med att bolånemarginalen, som stabiliserats runt 0,3–0,6 i fem år mellan åren 2006–2011 under perioden 2012–2022 steg till i genomsnitt 1,4 procent. Jämfört med perioden 2002–2011 fördubblades bolånemarginalen under perioden 2012–2022.

Det är uppenbart för alla, inklusive myndigheter som Riksrevisionen, att bankmarknaden är en oligopolmarknad. Det är därmed i högsta grad motiverat för staten att äga en aktör som affärsmässigt driver verksamhet för att främja konkurrensen. SBAB bör därför återfå sitt tidigare uppdrag och avkastningskrav. Det finns all anledning att tro att det skulle ge samma resultat som tidigare med en cirka halverad bolånemarginal. Ett regeringsbeslut skulle med ett penndrag kunna skapa förutsättningarna för att normalisera bankvinsterna när det gäller bolån, ge hushållen ett välbehövligt tillskott i hushållskassan och dämpa inflationen. Det enda som krävs är att våga stå upp mot den finansiella sektorns betydande opinionsbildande makt och ställa sig på medborgarnas sida.

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår Vänsterpartiet att riksdagen tillkännager för regeringen:

• Att omedelbart ändra SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.

• Att redan för innevarande år sänka SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012; dvs. femårig statsobligationsränta plus fem procentenheter.

• Att tillsätta en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen, eller om avkastningskravet bör sänkas ytterligare.