Protokoll utskottssammanträde 2022/23:36

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2022/23:36

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:36
DATUM	2023-04-13
TID	08.00 – 09.55 10.00 – 10.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 304 och regeringens reviderade ståndpunkt i Regeringskansliets överläggnings-promemoria (dnr 264-2022/23). Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 2. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Information om konsekvenserna av den avstannade nybilsförsäljningen av laddbara bilar i Sverige till följd av den slopade miljöbilspremien Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om konsekvenserna av den avstannade nybilsförsäljningen av laddbara bilar i Sverige till följd av den slopade miljöbilspremien.
§ 3	Information om regeringens arbete med minskad reduktionsplikt Statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om regeringens arbete med minskad reduktionsplikt.
§ 4	Information om bakgrunden till regeringens nya ställningstagande i slutförhandlingarna om ett nytt regelverk för att binda koldioxid i skog och mark inom den s.k. LULUCF-sektorn Statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om bakgrunden till regeringens nya ställningstagande i slutförhandlingarna om ett nytt regelverk för att binda koldioxid i skog och mark inom den s.k. LULUCF-sektorn.
§ 5	Information om Sveriges ordförandeskap i EU Skriftlig information om läget i arbetet med Sveriges EU-ordförandeskap i miljörådet hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 6	Skogspolitik (MJU15) Utskottet inledde beredningen av motioner om skogspolitik. Ärendet bordlades.
§ 7	Klimatpolitik (MJU16) Utskottet inledde beredningen av motioner om klimatpolitik. Ärendet bordlades.
§ 8	Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 Utskottet behandlade frågan om yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2022/23:75. Frågan bordlades.
§ 9	Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Utskottet behandlade frågan om yttrande till utrikesutskottet över skrivelse 2022/23:115 och en motion. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 10	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporterings-skyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956 Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2023) 88. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 11	Utskottsinitiativ (S) och (C) om arbetet för att nå klimatmålen 2030 och 2045 Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett initiativ om arbetet för att nå klimatmålen 2030 och 2045. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. S- och C-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha inlett ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett initiativ i frågan.
§ 12	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att ställa in sammanträdet tisdagen den 18 april 2023. Nästa sammanträde äger därmed rum torsdagen den 20 april 2023 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 20 april 2023 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2022/23:36

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4 – 5

§ 6

§ 7 – 12

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

X

Vakant (SD)

-

-

-

-

-

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

X

X

X

X

Stina Larsson (C)

X

O

O

X

O

X

Beatrice Timgren (SD)

X

X

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Björn Tidland (SD)

X

X

X

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

Johanna Hornberger (M)

O

O

O

O

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

-

O

O

O

O

O

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

O

O

-

-

-

-

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

O

O

O

O

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

O

O

O

O

X

-

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

O

O

O

O

-

-

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD) Tjl t.o.m. 230512

Vakant (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

O

X

X

O

-

-

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Cecilia Rönn (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

O

O

-

-

Anette Rangdag (SD) T.o.m. 230512

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2022/23:36

Överläggning den 13 april 2023 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur

Svensk ståndpunkt
Regeringen konstaterar att beslutet om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 som antogs den 23 oktober 2020, innebär en ökad ambitionsnivå för skyddet av biologisk mångfald och restaurering av natur i unionen. Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av biologisk mångfald och motstånds-kraftig natur inom unionens land- och havsområden genom restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter.

Livskraftiga ekosystem bidrar till både samhällsekonomin och välfärden, exempelvis pollinatörer. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks människors välbefinnande samtidigt som viktiga bidrag till bland annat klimatomställningen möjliggörs.

Regeringen bedömer att delar av förslaget innebär betydande utmaningar. I flera fall kan det behövas mer tid än vad som föreslås för att vidta nödvändiga åtgärder. Andra delar bedöms bli svåra att nå oberoende av tidsaspekten. Regeringen kommer därför verka för att utformningen av kraven blir rimliga för svensk del samtidigt som behoven av restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter möts på EU-nivå och därmed det uppsatta syftet med lagstiftningen. Detta betyder att vissa mål i förordningen behöver formuleras om. Även medlemsstaternas olika förutsättningar och bedömda kostnader behöver beaktas i utformningen av lagstiftningen.

Regeringen värnar det kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet. Regeringen värnar också det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och avser verka för att det slutliga regelverket är förenligt med detta och inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv nationell politik.

Regeringen anser vidare att livsmedelsstrategins övergripande mål ska nås. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för att kunna nå såväl livsmedelsstrategins som delar av restaureringslagstiftningens mål. Därför är det centralt att begränsa negativa konsekvenser för jordbrukssektorn och tillvarata de möjligheter till ökad hållbar jordbruksproduktion som ökad biologisk mångfald och klimatanpassning kan innebära samt aktivt verka för ökad produktion på annan mark.

Regeringen anser att tillgång till råmaterial är en förutsättning för att uppnå målen i gröna given och industristrategin. Gruvor är platsbundna verksamheter och tillståndsprocessen styrs i stor utsträckning av nationella regler. Regeringen avser därför verka för att det slutliga regelverket inte kringskär möjligheten att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen vid prövning av gruvverksamheter.

Förslaget knyter an till och överlappar delvis befintlig lagstiftning och andra lagstiftningsförslag inom EU.

Mot bakgrund av att en rad skogsrelaterade lagförslag nu har aviserats, förhandlas eller redan antagits inom EU anser regeringen att det är viktigt att det tydliggörs hur de olika lagstiftningarna förhåller sig till varandra och att dubbelreglering undviks.

Särskilt bör konsekvenserna av den nya avskogningsförordningen beaktas, liksom de krav som ställs på Sverige genom LULUCF-förordningen.

Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen, samt till jobb och tillväxt i hela landet. Förslaget får därmed inte innebära en ambitionssänkning för skogsnäringen, utan leda till att ett aktivt och hållbart skogsbruk fortsatt kan leverera hållbart producerad biomassa som ersätter fossilbaserade produkter och energi. Förslaget bör därtill utformas på ett sätt som möjliggör, och inte försvårar, en ökning av kolsänkan.

Regeringen anser att reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning ska hanteras i LULUCF-förordningen. Vidare bör restaureringsförordningen inte utformas så att den begränsar medlemsstaternas handlingsutrymme när det gäller val av åtgärder för att nå målen i LULUCF eller innebär ytterligare reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser. De föreslagna målen för kolinlagring i skogs- och jordbruksmark som återfinns i förslaget till restaureringsförordning bör därför strykas. Regeringen anser vidare att det är viktigt att regelverket utformas så att det inte försvårar bevarandet av eller byggande av ny samhällsviktig infrastruktur- och bostäder samt utbyggnad eller drift och underhåll av fossilfri energiproduktion och elnät samt utvinning av samhällsviktiga råmaterial.

Sveriges försvarsförmåga måste öka och upprustningen måste ske i snabbare takt. Detta kommer medföra ett ökat behov av militär övningsverksamhet. Det är därför viktigt att förslaget inte försvårar pågående kapacitetsuppbyggnad inom totalförsvaret.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2022/23:36

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen konstaterar att beslutet om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 som antogs den 23 oktober 2020, innebär en ökad ambitionsnivå för skyddet av biologisk mångfald och restaurering av natur i unionen. Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av biologisk mångfald och motstånds-kraftig natur inom unionens land- och havsområden genom restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter.

Livskraftiga ekosystem bidrar till både samhällsekonomin och välfärden, exempelvis pollinatörer. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks människors välbefinnande samtidigt som viktiga bidrag till bland annat klimatomställningen möjliggörs.

Regeringen bedömer att delar av förslaget innebär betydande utmaningar. I flera fall kan det behövas mer tid än vad som föreslås för att vidta nödvändiga åtgärder. Andra delar bedöms bli svåra att nå oberoende av tidsaspekten. Regeringen kommer därför verka för att utformningen av kraven blir rimliga för svensk del samtidigt som behoven av restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter möts på EU-nivå och därmed det uppsatta syftet med lagstiftningen. Detta betyder att vissa mål i förordningen behöver formuleras om. Även medlemsstaternas olika förutsättningar och bedömda kostnader behöver beaktas i utformningen av lagstiftningen.

Regeringen värnar det kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet. Regeringen värnar också det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och avser verka för att det slutliga regelverket är förenligt med detta och inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv nationell politik.

Regeringen anser vidare att livsmedelsstrategins övergripande mål ska nås. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för att kunna nå såväl livsmedelsstrategins som delar av restaureringslagstiftningens mål. Därför är det centralt att begränsa negativa konsekvenser för jordbrukssektorn och tillvarata de möjligheter till ökad hållbar jordbruksproduktion som ökad biologisk mångfald och klimatanpassning kan innebära samt aktivt verka för ökad produktion på annan mark.

Regeringen anser att tillgång till råmaterial är en förutsättning för att uppnå målen i gröna given och industristrategin. Gruvor är platsbundna verksamheter och tillståndsprocessen styrs i stor utsträckning av nationella regler. Regeringen avser därför verka för att det slutliga regelverket inte kringskär möjligheten att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen vid prövning av gruvverksamheter.

Förslaget knyter an till och överlappar delvis befintlig lagstiftning och andra lagstiftningsförslag inom EU.

Mot bakgrund av att en rad skogsrelaterade lagförslag nu har aviserats, förhandlas eller redan antagits inom EU anser regeringen att det är viktigt att det tydliggörs hur de olika lagstiftningarna förhåller sig till varandra och att dubbelreglering undviks.

Särskilt bör konsekvenserna av den nya avskogningsförordningen beaktas, liksom de krav som ställs på Sverige genom LULUCF-förordningen.

Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen, samt till jobb och tillväxt i hela landet. Förslaget får därmed inte innebära en ambitionssänkning för skogsnäringen, utan leda till att ett aktivt och hållbart skogsbruk fortsatt kan leverera hållbart producerad biomassa som ersätter fossilbaserade produkter och energi. Förslaget bör därtill utformas på ett sätt som möjliggör, och inte försvårar, en ökning av kolsänkan i den växande skogen.

Regeringen anser att reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning ska hanteras i LULUCF-förordningen. Vidare bör restaureringsförordningen inte utformas så att den begränsar medlemsstaternas handlingsutrymme när det gäller val av åtgärder för att nå målen i LULUCF eller innebär ytterligare reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser. De föreslagna målen för kolinlagring i skogs- och jordbruksmark som återfinns i förslaget till restaureringsförordning bör därför strykas. Regeringen anser vidare att det är viktigt att regelverket utformas så att det inte försvårar bevarandet av eller byggande av ny samhällsviktig infrastruktur- och bostäder samt utbyggnad eller drift och underhåll av fossilfri energiproduktion och elnät samt utvinning av samhällsviktiga råmaterial.

Sveriges försvarsförmåga måste öka och upprustningen måste ske i snabbare takt. Detta kommer medföra ett ökat behov av militär övningsverksamhet. Det är därför viktigt att förslaget inte försvårar pågående kapacitetsuppbyggnad inom totalförsvaret.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet välkomnar förslaget till förordning, som är ett stort framsteg i arbetet för att återställa natur och gynna både den biologiska mångfalden och klimatarbetet. Regeringens ståndpunkt innebär att förslaget i många delar skulle försvagas, vilket vi vänder oss emot. Regeringens hållning är att fokusera på risker för ökade kostnader för restaurering av natur. Vi vill istället se till möjligheterna och de positiva effekterna. Restaurering av ekosystem som torvmarker, skogar och havsgräsängar kan bidra till att minska utsläppen och binda miljontals ton kol varje år. Insatserna skulle också bidra stort till klimatanpassning genom att öka vår motståndskraft mot torka, översvämningar och andra extrema väderförhållanden. Kommissionen bedömer att investeringar i restaurering av natur ger 8–38 euro i ekonomiskt värde för varje euro som spenderas, detta tack vare stärkande av ekosystemtjänster som gynnar livsmedelstrygghet, ekosystemens motståndskraft och människors hälsa. Till skillnad från regeringen ser vi restaurering av natur som en förutsättning för biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, hållbart skogsbruk och effektiv klimatomställning. Vår hållning är att förslaget till förordning snarare bör skärpas än försvagas.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet (MP) anser att regeringen på ett oacceptabelt sätt bromsar kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur. Förslaget bör i stället starkt välkomnas, det är avgörande för en kontinuerlig och långsiktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela unionen, för klimatanpassning och kolinlagring, för livsmedelssäkerhet, rekreationsmöjligheter och för människors hälsa. Genom att driva denna linje kommer Sverige bromsa inte bara vårt nationella miljö- och klimatarbete, utan hela unionens miljö- och klimatarbete.

Förändringarna i regeringens ståndpunkt från den de aviserade i oktober till den vi fått ta del av idag innebär i stort sett försämringar på samtliga punkter. Undantag och flexibilitet för att kunna fortsätta på samma sätt som idag premieras framför att försöka uppfylla förordningens huvudsyfte, att restaurera och återskapa natur och friska ekosystem.

Vi ser inte heller hur regeringens ståndpunkter är förenliga med det ställningstagande som regering å Sveriges vägnar gjorde under COP15 där Kunming-Montrealavtalet skrevs under.

Regeringen bromsar förslag som kan påverka skogsförvaltningen, istället för att verka för en förändring av det traditionella trakthyggesbruket med höga avverkningsnivåer. Skogspolitiken är i många delar en del av miljö- och klimatpolitiken, som är gemensam EU-kompetens. För att klara klimatkrisen behöver världens skogar i högre utsträckning betraktas som en gemensam, planetär resurs. EU måste vara en ledstjärna och ett lärande exempel för andra skogrika länder. Det handlar om världens regnskogar, om taigan, och om andra skogar. Om inte EU föregår med gott exempel, kan vi inte kräva av andra länder att göra det. Miljöpartiet ser allvarligt på de urvattningar av ursprungsförslaget som nu enligt uppgift förhandlas i artikel 10. Vi anser inte att medlemsländerna ska kunna välja vilka uppföljningskriterier de vill redovisa vad gäller ex biologisk mångfald, markkol och andel olikåldrad skog.

För en stark lagstiftning med potential att få en effekt i den skala som krävs kommer målkonflikter med annan samhällsverksamhet i vissa fall att uppstå, det är själva poängen med lagstiftningen. Regeringen vill skapa kryphål för att undkomma dessa målkonflikter, exempelvis genom att betona vikten av allmänna intressen, och verka för ”rimliga restaureringsmål” genom översyn av nivåerna för referensareal, istället för att erkänna att behoven av starka ekosystem bör prioriteras.

Regelverk för grönska i städer bör välkomnas, inte bromsas. Vi har dock förståelse för vissa av de ändringar som diskuteras under artikel 6 om att medlemsländerna kan välja en snävare geografisk avgränsning för urbana miljöer då ursprungsförslaget kan slå fel när det gäller stora glesbefolkade kommuner. Däremot är det viktigt att målet för urbana miljöer står fast.

Ambitionsnivån för restaurering av torvmarker bör vara högt satt, vilket regeringen bör välkomna istället för ifrågasätta, även när det gäller delar av jordbrukslandskapets dikade mulljordar. Återvätning generellt är en nyckelåtgärd för ökade kolsänkor, som i som tur är en nyckelåtgärd för att EU som helhet ska leva upp till 1,5-graders gränserna i Parisavtalet. Förslaget bör också utvidgas till att omfatta annan mark än enbart jordbruksmark, som skogsbruk. Tidsramarna bör göras mer ambitiösa och arealmål för restaurering av torvmarker bör höjas.

MP anser att Natura 2000-områden ska utgöra ett starkt skydd för alla typer av anläggningar och verksamheter utanför området som kan innebära en försämring av tillståndet för art- och habitatdirektivets naturtyper inom det skyddade området. Regeringen bör inte stryka denna del.

MP anser att det är av stor vikt att rapportering och uppföljning är jämförbar och kvalitetssäkrad mellan medlemsstaterna och ser med oro på regeringens ingång att underdriva vikten av gemensamma, validerade system.

MP anser vidare att:

- regeringen bör klargöra att Sverige står bakom de föreslagna målen, dvs införa restaureringsåtgärder för minst 20% av EU:s land- och havsareal till senast 2030. I nuvarande ståndpunkt är det otydligt om regeringen välkomnar dessa mål. Ambitionsnivån får inte sänkas.

- varje medlemsstat bör kunna hållas ansvarig för sitt bidrag till det övergripande kvantitativa EU-målet, och regeringen bör därför driva att de nationella restaureringsplanerna bör innehålla samlad information om restaureringsåtgärders specifika areal.

- de tidsbundna målen bör tidigareläggas, för huvuddelen av dessa innebär att åtgärder skjuts upp till 2040 och till och med 2050, vilket är alldeles för långt fram i tiden och motsvarar inte behovet av brådskande insatser. Tidsgränserna för att nå 100% bör tidigareläggas.

- regeringen bör klargöra att restaureringsåtgärderna måste ta hänsyn till behovet av förbättrad konnektivitet, och välkomna dessa skrivningar.

- icke-försämringskravet är nödvändigt för att inte urgröpa de övergripande målen.

- gällande marina miljöer, som vi alla vet är i ett mycket dåligt skick, bör regeringen välkomna att de marina miljöer som ska återställas går utöver dem som omfattas av livsmiljödirektivet, och även restaureringen av arter går utöver de som omfattas av fågel- och habitatdirektiven. För att inte fiskepolitiken ska omöjliggöra genomförandet av åtgärder - risken är annars stor - måste en skyddsmekanism läggas in för att se till att medlemsstaterna inte förhindrar att en överenskommelse om en gemensam rekommendation nås, och på så sätt undergräver genomförandet av effektiva restaureringsmål. En sådan mekanism skulle kunna vara att fastställa en tidsgräns för gemensamma rekommendationer och ge kommissionen befogenhet att bryta in om ingen överenskommelse har nåtts i tid (gäller artikel 4.5)

- regeringen bör tydligt välkomna restaurering av vattendrag och mål för att avlägsna barriärer, och möjligheten till att använda undantag enligt ramdirektivet för vatten bör begränsas.

- det är mycket positivt att åtagandet i strategin för biologisk mångfald om att vända nedgången för pollinatörer till 2030 har gjorts rättsligt bindande. Det finns rättsliga skyldigheter att förbättra och återställa den biologiska mångfalden i jordbrukets och skogens ekosystem utöver de åtgärder som anges i artikel 4, via indikatorbaserade restaureringsmål. Regeringen bör tydligt välkomna detta samt en tydlig ram och minimikrav för vad medlemsstaterna fastställer som tillfredsställande nivåer, i god tid.