Protokoll utskottssammanträde 2022/23:16

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2022/23:16

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:16
DATUM	2022-12-08
TID	08.00 – 09.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om fastställande för 2023 och 2024 av sådana fiskemöjligheter avseende vissa djuphavsbestånd Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Näringsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 559 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1071-2022/23). Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd den 11 – 12 december 2022 Landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Närings-departementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 11 – 12 december 2022.
§ 3	Information om förslag till rådsbeslut Landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Närings-departementet, lämnade information om den svenska hanteringen av rådets ståndpunkt inför det fyrtioandra mötet i ständiga kommittén för konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (SÖ1983:30).
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:14.
§ 5	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (MJU1) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2022/23:1 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Inbjudan till besök hos Riksrevisionen Kanslichefen anmälde en inbjudan från Riksrevisionen till ett informationsmöte hos dem. Utskottet beslutade att besöket ska genomföras onsdagen den 8 mars 2023 kl. 17.30 – 20.00.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 13 december 2022 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 15 december 2022 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2022/23:16

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4 – 5

§ 6 – 7

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

O

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

Elsa Widding (SD)

X

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

-

-

-

-

-

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

X

O

O

Stina Larsson (C)

X

X

X

X

X

Beatrice Timgren (SD)

-

-

-

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Björn Tidland (SD)

X

X

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

O

O

O

O

O

Johanna Hornberger (M)

O

O

O

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

O

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

O

X

O

-

O

Daniel Bäckström (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Vakant (M)

Josef Fransson (SD) ledig t.o.m. 221212

Mats Nordberg (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Cecilia Rönn (L)

Anette Rangdag (SD) t.o.m. 221212

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2022/23:16

Överläggning den 8 december 2022 om kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om fastställande för 2023 och 2024 av sådana fiskemöjligheter avseende vissa djuphavsbestånd

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt, förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin, miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att de fleråriga planerna ska tillämpas. Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster.

Regeringen anser att kommissionen också bör verka för den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer i förhandlingar om fiskemöjligheter som delas med tredjeländer.

Mot denna bakgrund stödjer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag men anser att kvoter ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller ål förordar regeringen dock en fortsättning på nuvarande tre månaders fredningsperiod snarare än en utvidgning till sex månader. Regeringen delar bilden att fler insatser krävs för att värna ålen och ålbeståndet men förordar att EU:s ålförordning ses över som helhet för att även inkludera ålfiske i inlandsvatten och annan påverkan på ålbeståndet för att sammantaget värna ålbeståndet. Regeringen anser att en sådan översyn ska ge fortsatt möjlighet till ett varsamt och hållbart ålfiske.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2022/23:16

Kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om fastställande för 2023 och 2024 av sådana fiskemöjligheter avseende vissa djuphavsbestånd

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Efter den andra meningen i den föreslagna ståndpunktens fjärde stycke ska följande tillägg göras:

”Regeringen ska verka för nationellt självbestämmande vilken tidsperiod det gäller.”

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att Sverige bör verka för ett totalförbud mot ålfiske inom hela EU och för alla livsstadier under hela året, i linje med ICES rekommendationer. Om en sådan ståndpunkt inte vinner gehör bör Sverige ställa sig bakom den skärpning av ålfisket som kommissionen föreslår. Den linje regeringen föreslår är inte förenlig med en pådrivande roll vid COP 15 om biologisk mångfald som nu pågår i Montreal.

Den europeiska ålen är en akut hotad art som skulle gynnas av ett totalstopp av allt ålfiske inom hela EU. Annan dödlighet av ål, orsakad av människan, bör också minimeras och elimineras där så är möjligt. Med tanke på ålens akuta situation bör även andra skyddsåtgärder vidtas omgående, annars riskerar den europeiska ålen att helt försvinna.

Vänsterpartiet anser också att regeringen bör verka för en nollkvot för den västliga vårlekande sillen i linje med ICES rekommendation, samt för lägre kvoter för torskfisket i Skagerrak och Nordsjön.

Sverige bör driva följande övergripande ståndpunkter gällande fiskemöjligheter: TAC-nivåer och kvoter bör beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. TAC-nivåer och kvoter bör grundas på en ekosystembaserad fiskeförvaltning med betoning på resursens bevarande och dess betydelse i ekosystemets funktion. Föreslagna TAC-nivåer bör även grundas på vetenskapliga fångstråd om fiskeridödlighetsnivåer enligt maximal hållbar avkastning (MSY). De fiskemöjligheter som omfattas av flerårsplaner bör följa intervall för MSY som fastställts i planerna. För bestånd där MSY-råd inte finns att tillgå bör förslagen grundas på försiktighetsansatsen.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt, förenligt med målen om att värna biologisk mångfald, uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin, miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att de fleråriga planerna ska tillämpas. Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster.

Läget för den västliga vårlekande sillen är oerhört allvarligt och ICES har föreslagit noll kvot. Kommissionens förslag är att omkring 50% av sillkvoten i Kattegatt och Skagerrak ska fiskas i Nordsjön. Miljöpartiet anser att regeringen ska arbeta för att närmare 100 % av sillkvoten ska fiskas i Nordsjön, för att skydda den västliga vårlekande sillen. Inget fiske över huvud taget, inklusive bifångster, bör tillåtas på den västliga vårlekande sillen i Kattegatt och Skagerrak under de tider på året när den befinner sig i dessa områden. En rumslig och tidsmässig förvaltning är önskvärd. Om det inte finns underlag för en rumslig och tidslig förvaltning i dagsläget så är det inte ett godtagbart skäl för att fortsätta med fisket. Då bör ett totalstopp för fiske på den västliga vårlekande sillen kombineras med en begäran till ICES om ett underlag för en tidslig och rumslig förvaltning. Ett totalstopp innebär även stopp för det fiske som medför stora bifångster av den västliga vårlekande sillen.

Gällande torsken är Miljöpartiet djupt oroade över den föreslagna ökningen av fisket med 82% för Skagerrak, Nordsjön och Engelska kanalen och anser att regeringen bör verka för en mycket lägre kvot. ICES skriver uttryckligen att rådet enbart bygger på en enda årsklass, så osäkerhetsmarginalen i rådet är mycket stor. Torsken bedöms i nuläget ligga under Blim och givet att vi vet att tillväxten ser olika ut i olika delar av området, förekomsten av delpopulationer och stora problem med datainsamlingen, vore det ett icke godtagbart risktagande att höja kvoten så mycket som med 82%. Det finns också stora problem med rapporteringen av utkast av torsk och utkasten förväntas vara större än den faktiska rapporteringen. När ett bestånd ligger under Blim, som torsken gör just nu, vet vi också att ett scenario som inte kan uteslutas är att den plötsligt kan dippa, för att sedan inte återhämta sig igen.

Av samma skäl anser Miljöpartiet också att regeringen tar ställning mot den föreslagna utökningen av plattfisket, där ökade fångster med vissa redskap medför att bifångsterna av torsk också ökar. De fisken som medför omfattande bifångster bör minska.

Fångstkvoter, krav på användning och förbud mot vissa redskap och tidslig och rumslig förvaltning bör utgå från det svagaste beståndets behov för att vara livskraftigt. I den gemensamma fiskeripolitiken, GFP, framkommer tydligt att syftet ska vara att bygga upp bestånden till FMSY.

Sverige bör också vara drivande i arbetet med fasa ut kräfttrålarna mot burfiske. Det är inte rimligt att det redskap med de största bifångsterna av torsk ska sätta ribban för vilka redskap som får vara tillåtna.

Regeringen anser att kommissionen också bör verka för den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer i förhandlingar om fiskemöjligheter som delas med tredjeländer.

Mot denna bakgrund stödjer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag men anser att kvoter ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller ål förordar regeringen dock en fortsättning på nuvarande tre månaders fredningsperiod snarare än en utvidgning till sex månader. Regeringen delar bilden att fler insatser krävs för att värna ålen och ålbeståndet men förordar att EU:s ålförordning ses över som helhet för att även inkludera ålfiske i inlandsvatten och annan påverkan på ålbeståndet för att sammantaget värna ålbeståndet. Regeringen anser att en sådan översyn ska ge fortsatt möjlighet till ett varsamt och hållbart ålfiske.

Miljöpartiet anser att regeringen bör välkomna och aktivt arbeta för kommissionens förslag om utökad fredningstid för ål. Helst hade vi sett ett totalt fiskestopp på ål utefter ICES rådgivning. I ICES rådgivning för 2023 förespråkas noll fångst av alla livsstadier i alla habitat och nu noll dödlighet från annan mänsklig påverkan.

ICES rekommenderar alltså stopp för glasålsfiske för utsättning. ICES Special Request Advice från maj i år visar att ingen samlad effekt på utvandringen av blankål eller reproduktion kan ses efter mer än 10 år, trots alla åtgärder i medlemsländerna, och att medlemsländerna ofta väljer att inte genomföra åtgärder som tacklar andra hot än fisket och utsättningar av glasål. Ytterligare stöd finns i ICES Special Request Advice från 2017 som slår fast att åtgärder för att begränsa fisket i EU:s vatten skulle ha en positiv inverkan på beståndet, särskilt om de skyddar den utvandrande blankålen. ICES skriver också att det är den enda åtgärd som de kan se som begränsar mänsklig påverkan i marina vatten.

Ålförordningen inkluderar redan fiske i inlandsvatten och all annan påverkan, det framkommer också eftersom den svenska ålförvaltningsplanen fokuserar på fiskereglering i kust- och inlandsvatten. Samordning av insatser med vattendirektivet, livsmiljörestaurering och vattenkvalitet kan Sverige åtgärda utan att en omförhandling av hela förordningen på EU-nivå. Dock kan inte kommissionen lägga förslag på inlandsvatten, bara EU:s vatten inklusive kustområden. Medlemsländerna ansvarar för inlandsvatten.