Protokoll utskottssammanträde 2021/22:54

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:54

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:54
DATUM	2022-06-09
TID	08.00 – 09.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:52.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd 13 - 14 juni 2022 Utskottet överlade med statssekreterare Oskar Magnusson åtföljd av medarbetare från Näringsdepartementet om Rådets dagordningspunkt 3. Meddelande om läget inför den gemensamma fiskeripolitiken och samråd om fiskemöjligheterna för 2023 Rådets dagordningspunkt 4. Rapport om tillämpning av EU:s hälso- och miljönormer på importerade jordbruks- och livsmedelsprodukter Rådets dagordningspunkt 5. Läget på jordbruksmarknaderna, särskilt efter invasionen av Ukraina Underlaget utgjordes av en den 3 juni 2022 översänd kommenterad dagordning (bilaga 2). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkter. M-, SD-, C-, V-, KD-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 3 (bilaga 3). Statssekreteraren åtog sig att återkomma till EU-nämnden med en förtydligande sammanfattande skrivning i enlighet med vad som efterfrågas i den gemensamma avvikande ståndpunkten från M-, SD-, C-, V-, KD-, L- och MP ledamöterna. V-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 5 (bilaga 4). Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Statssekreteraren lämnade under övriga punkter på dagordningen information inför jordbruks- och fiskerådet den 13 - 14 juni 2022. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Ordning och reda på avfallet (MJU26) Utskottet fortsatt behandlingen av prop. 2021/22:219 och motioner. Utskottet justerade betänkandet 2021/22:MJU26. M-, SD-, C-, V-, KD- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 4	Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft (MJU28) Utskottet fortsatt behandlingen av prop. 2021/22:210 och motioner. Utskottet justerade betänkandet 2021/22:MJU28. S-, SD-, C-, V-, KD- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. S-, C-, L- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 5	Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (MJU30) Utskottet fortsatt behandlingen av prop. 2021/22:207 och motioner. Utskottet justerade betänkandet 2021/22:MJU30. M-, SD- och KD-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 6	Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 (MJU31) Utskottet fortsatt behandlingen av prop. 2021/22:243 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	Utskottsinitiativ (KD) om åtgärder för mer vallodling Utskottet fortsatte behandlingen av utskottsinitiativet om åtgärder för mer vallodling. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. Mot beslutet reserverade sig M, SD-, KD- och MP-ledamöterna och ansåg att utskottet borde ha tagit initiativ enligt förslaget. Ordföranden konstaterade samtidigt att det fanns ett starkt stöd i utskottet för behovet av åtgärder för mer vallodling.
§ 8	Världslivsmedelsprogrammets exekutivdirektör kommer 14 juni 2022 Kanslichefen informerade att Världslivsmedelsprogrammets exekutivdirektör David Beasley kommer den 14 juni kl. 14.30-15.10. Utskottet beslutade att Kristina Yngwe (C), Malin Larsson (S) och Janine Alm Ericson (MP) skulle representera utskottet vid detta möte.
§ 9	Skriftligt utskick inför Jordbruks- och fiskerådet Kanslichefen informerade att skriftligt utskick kommer att ske den 13 juli 2022 inför Jordbruks- och fiskeråden i juli.
§ 10	Sammanträde 18 augusti kl. 11.00 Utskottet beslutade att det första sammanträdet efter sommaren äger rum den 18 augusti 2022 kl. 11.00.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 14 juni 2022 kl. 10.30.
Vid protokollet Justeras den 16 juni 2022 Maria Gardfjell

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:54

§ 1

§ 2

§ 3 - 4

§ 5

§ 6

§ 7

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

X

X

X

X

X

X

Betty Malmberg (M)

X

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

O

X

O

X

Marlene Burwick (S)

-

-

-

-

-

-

Jakob Olofsgård (L)

X

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

X

X

X

O

O

O

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

X

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

O

O

O

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

O

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

O

O

-

-

-

-

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

O

O

X

O

X

O

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

O

O

O

X

X

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:54

Rådets dagordningspunkt 3. Meddelande om läget inför den gemensamma fiskeripolitiken och samråd om fiskemöjligheterna för 2023

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att EU ska sträva efter att uppnå dessa mål med tredje länder. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målsättningen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsplaner är viktiga verktyg som löpande bör utvärderas och vid behov uppdateras utifrån ny evidensbaserad vetenskaplig rådgivning. Mot denna bakgrund är regeringen generellt positiv till det årliga meddelandet som dels redogör för måluppfyllnaden av den gemensamma fiskeripolitiken, dels bidrar till en ökad transparens och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter för 2023.

Rådets dagordningspunkt 4: Rapport om tillämpning av EU:s hälso- och miljönormer på importerade jordbruks- och livsmedelsprodukter

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer kommissionens ambition att främja hållbarhet i det globala perspektivet inom ramen för från jord- till bord-strategin. Det är i grunden positivt att EU:s handelspolitik används för att främja säkra och hållbara livsmedel och uppnå ambitiösa åtaganden från tredjeländer på viktiga områden såsom djurskydd, användningen av bekämpningsmedel och kampen mot antimikrobiell resistens. Eventuella krav på produktionsmetoder för importerade produkter måste diskuteras från fall till fall för att fastställa om förslaget syftar till - och leder till - ökad hållbarhet samt är försvarbart i WTO. Syftet får inte vara protektionistiskt och syfta till att skydda inhemsk produktion. Förslagets påverkan på utvecklingsländer bör också analyseras och beaktas.

Rådets dagordningspunkt 5. Situationen på jordbruksmarknaderna, särskilt efter invasionen av Ukraina

Förslag till svensk ståndpunkt:

Det är angeläget att EU:s livsmedelsproduktion i rådande läge fungerar och kan svara mot eventuella ökade behov till följd av krisen eller avbrott i leveranskedjor inom EU. Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om solidaritetskorridorer. Det är angeläget av flera skäl, bland annat att den nya skörden i Ukraina ska kunna omhändertas och för att bidra till att stärka livsmedelsförsörjning lokalt och globalt. Regeringen konstaterar dock att det är mycket svårt att ersätta kapaciteten i båtfrakter med järnväg och bil och att det kommer krävas andra åtgärder för att göra plats för kommande skörd i Ukraina.

Regeringen anser att vi nu har den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget, som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Det skapar stor osäkerhet och bidrar till ökade priser på insatsvaror, som till exempel foder, energi, drivmedel och gödsel. Samtidigt är bedömningen fortsatt att höga avräkningspriser på flertalet jordbruksvaror kompenserar för de ökade kostnaderna på växtodlingssidan och även till en inte obetydlig del på animaliesidan.

Regeringen har varit positiv till de krisåtgärder som vidtagits på EU-nivå. Regeringen är positiv till ytterligare väl avvägda åtgärder för att motverka en negativ påverkan på livsmedelsförsörjningen i EU. Det är viktigt att analysera och ta ställning till eventuella åtgärder från fall till fall.

Generellt har marknadsorienteringen av den gemensamma jordbrukspolitiken visat sig vara en viktig grundläggande faktor för att trygga livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten. Den nu

uppkomna situationen och dess påverkan på marknaden går utöver vad som kan anses vara normala variationer på en marknad. Det är avgörande att EU:s livsmedelsproduktion i rådande läge fungerar och kan svara mot eventuella ökade behov till följd av krisen eller avbrott i leveranskedjor.

Det är angeläget att nära följa utvecklingen på jordbruksmarknaderna med anledningen av Rysslands invasion av Ukraina. Transparent och uppdaterad marknadsinformation bidrar till en bättre fungerande marknad. Kommissionen har även en viktig roll i att övervaka att handeln fungerar.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:54

Rådets dagordningspunkt 3. Meddelande om läget inför den gemensamma fiskeripolitiken och samråd om fiskemöjligheterna för 2023

M-, SD, C-, V-, KD-, L- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att EU ska sträva efter att uppnå dessa mål med tredje länder. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målsättningen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsplaner är viktiga verktyg som löpande bör utvärderas och vid behov uppdateras utifrån ny evidensbaserad vetenskaplig rådgivning. Regeringen noterar att läget för fisket i Östersjön har försämrats. Detta, trots att ICES översiktliga rekommendationer till stor del har följts de senaste åren. En förklaring kan vara försämrade miljöfaktorer och att de varningar och osäkerheter som finns i ICES rekommendationer inte har beaktats vid beslut om förvaltning. Ytterligare en förklaring kan vara det saknas internationellt överenskomna gränsvärden för en gynnsam storleksfördelning som kan komplettera nuvarande mål om MSY. Med hänvisning till försiktighetsansatsen anser Regeringen därför att fiskemöjligheterna bör fastställas till en nivå som gör att fiskeridödligheten ligger lägre än det av ICES beräknade Fmsy-värdet. EU-kommissionen bör beakta detta när den formulerar sina förslag till fiskekvoter för Östersjön för 2023.  Mot denna bakgrund är regeringen generellt positiv till det årliga meddelandet som dels redogör för måluppfyllnaden av den gemensamma fiskeripolitiken, dels bidrar till en ökad transparens och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter för 2023.

V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi vill se en utökad och förtydligad ståndpunkt som tydligare visar hur regeringen ställer sig till de olika delarna. Den svenska ståndpunkten måste ta upp det akuta läget för strömmingen i Östersjön och med det situationen för fisket.  

Kommissionen är tvivlande till om medlemsstaterna lämnar riktiga uppgifter när det kommer till fiskeflottans maskinstyrka och med det till om fiskeflottan håller sig till kraven i artikel 22 i förordningen. De pekar också särskilt ut Sverige som ett av länderna där det finns en obalans och data saknas, vi menar att Sverige behöver vara en aktiv del av diskussionen kring att komma till rätta med det här problemet.

Trots att fiskeflottan redan är undantagen från beskattning av bränslet så förblir det svårt särskilt för de stora att klara ökade bränslepriser. Det är en subvention som i sig själv fortsätter att upprätthålla en överkapacitet i flottan. Det nämns inte i kommissionens meddelande något kring hur den subventionen påverkar och vi tycker att Sverige bör arbeta för och lägga in i diskussionen här möjligheten att ta bort den subventionen i samband med översynen av t.ex. energidirektivet eller utsläppshandelsdirektivet.

Här är också en situation där de stora industritrålarna har det kämpigare än de småskaliga avseende bränslepriset - vi tycker att det här skulle vara ett bra tillfälle för regeringen att redogöra för den av riksdagen fastslagna linjen att främja det småskaliga och kustnära fisket för humankonsumtion och föra in i diskussionerna hur man riktar stödet till dem.

Kommissionens meddelande redogör också för att nivåerna av oönskade fångster är fortsatt höga och de menar att kontroll och verkställighet av landningsskyldighet är ett fortsatt problem och det vet vi att så är det i Sverige också. Det här är viktigt att Sverige påtalar och agerar för en förändring.

Vad gäller fiskemöjligheterna för 2023 så har vi vid flera tillfällen i utskottet tagit upp att ICES rådgivning är för snäv och utskottet har också gett regeringen uppdrag att ta fram en bredare rådgivning. Vi skulle vilja att regeringen i den här diskussionen inför fastställande av 2023 års kvoter visade på att Sverige ser behovet av att sätta kvoter som är lägre än max av MSY, med försiktighetsprincipen som ledstjärna.  Kommissionen noterar att läget för fisket försämrats trots att vi de senaste åren följt ICES rådgivning men då oftast deras maxnivåer. Vi behöver sikta nedåt för att vara säkra på att inte träffa för högt när det kommer till att sätta kvoterna för 2023.

V, L och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att internationella havsforskningsrådet rekommendation om ett totalstopp för allt ålfiske, i alla vatten, i alla livsmiljöer måste följas. Ålen har minskat med 98 procent sedan 1950-talet och överlevnaden behöver därför prioriteras.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2021/22:54

Rådets dagordningspunkt 5. Situationen på jordbruksmarknaderna, särskilt efter invasionen av Ukraina

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet delar inte regeringens ståndpunkt att marknadsordningen av GJP har varit ändamålsenlig för att trygga livsmedelsförsörjningen. Det marknadsexperiment som genomförts i Sverige och inom EU de senaste trettio åren har gjort oss sårbara. Vad vi ser framför oss är hur marknaden har tvingat in jordbrukare i allt större enheter, tvingat undan små- och medelstora aktörer samt minskat vår självförsörjning och gjort oss sårbara för internationella kriser så som vi nu ser.  

De åtgärder som görs för jordbruket nu för att avvärja den kris som kommit som ett resultat av kriget i Ukraina måste även vara så att de bidrar till minskad klimatpåverkan och minskad krisen för biologisk mångfald samt arbeta för ökad självförsörjning både inom Sverige och EU.  

Vänsterpartiet delar den synpunkt som lyfts att det till den svenska ståndpunkt bör tillfogas en mening som belyser behovet av en plan för resurseffektivisering. Vi är också kritiska till den del av den svenska ståndpunkten som är positiv till att ge undantag till växtföljdskravet och från kravet på träda.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

MP vidhåller tidigare avvikande ståndpunkt från överläggningen i samma fråga den 19 maj 2022 och vill lägga till en sista mening i stycke två i regeringens ståndpunkt:

Regeringen anser att vi nu har den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget, som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Det skapar stor osäkerhet och bidrar till ökade priser på insatsvaror, som till exempel foder, energi, drivmedel och gödsel. Samtidigt är bedömningen fortsatt att höga avräkningspriser på flertalet jordbruksvaror kompenserar för de ökade kostnaderna på växtodlingssidan och även till en inte obetydlig del på animaliesidan. Planering för resurseffektivare användning behöver förstärkas.