Protokoll utskottssammanträde 2021/22:3

Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2021/22:3

RIKSDAGEN

TRAFIKUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:3
DATUM	2021-10-12
TID	10.00 – 12.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1 § 2 § 3 § 4 § 5 § 6 § 7 § 8 § 9 § 10 § 11 § 12 § 13 § 14	Medgivande för tjänstemän att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för en tjänsteman från EU-nämnden under punkterna 2-4. Kommissionens förslag om harmoniserade regler för artificiell intelligens Utskottet överlade med digitaliseringsministern, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2021) 206 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM109. Infrastrukturministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen är positiv till kommissionens arbete att skapa enhetlig reglering för AI på den inre marknaden för att undvika fragmentering och stärka den inre marknadens konkurrenskraft och funktion. AI har använts länge och användningen fortsätter öka såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. Potentialen är betydande och Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användningen av AI kan ge och regeringen ser därför positivt på EU-reglering som stödjer detta. EU behöver på övergripande nivå stärka sin kapacitet att utveckla och använda AI. Digitalisering och utveckling av ny teknik bör vara verktyg för att uppnå ett mer konkurrenskraftigt, inkluderande, säkert och hållbart Europa. Det är viktigt att samhället har förtroende för ny teknik och regeringen stödjer därför inriktningen att ta fram regler som ökar transparensen, tydliggör ansvarsförhållanden, tydliggör vilka användningsområden som ska vara förbjudna samt möjliggör tillsyn och efterlevnad. Regeringen noterar att flera av de risker som tas upp i förordningen även kan uppstå med annan teknik eller på grund av mänskligt beslutsfattande. Reglerna måste vara proportionerliga i förhållande till de syften som anges, utgå från principen om teknikneutralitet, inte vara för detaljerade och inte överlappa med annan relevant reglering. Det är viktigt att regleringen inte negativt påverkar svenska myndigheters förmåga att bedriva effektiv brottsbekämpning eller arbetet med nationell säkerhet. Regeringen anser vidare att nationell säkerhet och försvar är frågor som är medlemsstatens egen unika kompetens enligt EUF-fördraget och att åtgärder som syftar till att skydda nationell säkerhet därmed inte faller under regleringens tillämpningsområde, oavsett om det är staten eller en privat aktör som ska vidta åtgärder med ett sådant syfte. Förordningen ska inte hindra medlemsstaterna från att vidta de åtgärder som de anser nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten. Detta behöver tydliggöras i regleringen. Regeringen välkomnar att förslaget tar sin grund i mänskliga rättigheter inklusive rätten till privatliv, yttrandefrihet, icke-diskriminering och jämställdhet, men även personlig integritet, skydd av fysiska personer i fråga om behandling av personuppgifter och informations- och cybersäkerhet. Respekten för dessa aspekter måste upprätthållas i förslaget. Regeringens utgångsläge är att förslaget ska stödja fri konkurrenskraft och global handel. Regeringen välkomnar internationellt samarbete kring AI och understryker vikten av att EU fortsatt samarbetar med likasinnade länder och globala aktörer, det gäller särskilt i arbetet med en likriktad normering och standardisering. Regeringen ser att en viktig förutsättning för användningen av AI är tillgång till data, säker datadelning samt möjligheten att experimentera och forska även på bristfälliga data och att detta behöver genomsyra förordningen. Ibland går det inte att exakt veta hur en AI fattat beslut och ett utrymme för detta, särskilt för forskning och innovation, måste finnas för att den fulla potentialen med AI ska kunna nyttjas. Regeringen menar även att test- och experimentmiljöer, liksom regulatoriska sandlådor, kan vara viktiga för utvecklingen av tillförlitlig AI. Det är vidare viktigt att de åtgärder för kontroll och regelefterlevnad som föreslås är proportionerliga och ändamålsenliga och inte förhindrar innovation och utveckling. Regeringen anser vidare att det är viktigt att möjliggöra för individens kontroll och insyn över den data som finns om individen. Sådan kontroll behövs för att öka medborgarnas förtroende för ny teknik och hur data används inom ramen för AI liksom för att tillförsäkra att individers rättigheter efterlevs. För att säkerställa möjligheten till tillsyn och för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive diskriminering, eller andra negativa utfall instämmer regeringen i att det viktigt med krav på transparens och öppenhet när AI-system används. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringen bör verka för att förordningen om artificiell intelligens görs om till ett direktiv så att medlemsstaterna får större flexibilitet vid genomförandet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Kommissionens förslag om ram för en europeisk digital identitet Utskottet överlade med digitaliseringsministern, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2021) 281 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM118. Infrastrukturministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar det förslag som kommissionen har presenterat och är positiv till målsättningen att införa en europeisk digital identitetsplånbok. Regeringen välkomnar särskilt att förslaget, utöver ändamålet att säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt tar sin utgångspunkt i att öka användarens möjligheter till kontroll över sin data. Med säkra gränsöverskridande digitala tjänster finns stor potential för ökad rörlighet för både individer och företag på den inre marknaden samt fler digitala möten och digitala processer vilket främjar konkurrens och hållbar utveckling. I ljuset av den pågående pandemin har behovet av säkra digitala lösningar ytterligare tydliggjorts. Regeringen välkomnar att förslaget bl.a. syftar till att värna rätten till privatliv, skyddet av den personliga integriteten, skyddet av fysiska personer i fråga om behandling av personuppgifter samt informations- och cybersäkerheten. För att upprätthålla förtroendet för systemet är säkerhetsfrågor av högsta vikt och regeringen välkomnar därför att cybersäkerhetscertifiering ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 av den 17 april 2019 om Enisa (Europeiska unionens säkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten). Regeringen kommer särskilt bevaka att förslaget inte riskerar att leda till en ökning av välfärdsbrott, bedrägerier eller missbruk och att brottsbekämpande myndigheters särskilda behov beaktas. Det är vidare viktigt för regeringen att det ställs krav på att betrodda tjänster och andra tjänster som omfattas av förordningen ska vara tillgängliga i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att det bör vara obligatoriskt för medlemsstaterna att anmäla en e-legitimation och en digital identitetsplånbok. Regeringen anser också att förslaget ska underlätta för att använda gemensamma lösningar och standarder för att minska kostnaderna per medlemsstat. Regeringen anser att förslaget om en europeisk digital identitetsplånbok i utgångsläget bör fungera med de systemanpassningar som redan utvecklats i medlemsländerna samt övrig utveckling inom EU som syftar till överföring av data. Regeringen är positiv till utvecklingen av existerande och nya betrodda tjänster. Förslaget innebär nya uppgifter och krav för offentlig sektor, inbegripet kommuner och regioner, som kommer att behöva utveckla digitala lösningar för att utge och hantera de digitala bevisen och säkerställa identitetshantering i enlighet med förslaget. Detta kommer leda till kostnader för berörda aktörer. Samtidigt innebär förslaget vinster i form av att individen ges ökad kontroll över data och genom att en välfungerande europeisk digital infrastruktur främjar den inre marknaden. Regeringen menar att förslaget om ett ramverk för europeiska digitala identiteter är ett viktigt steg för att uppnå EU:s ambitioner för den digitala utvecklingen fram till 2030. Vidare är tillgången till säkra och tillförlitliga digitala identiteter för fysiska och juridiska personer en viktig förutsättning som möjliggöra en mer integrerad inre marknad, ökad handel, tillgång till nya marknader och hållbar tillväxt. För regeringen är det viktigt att begränsa den administrativa bördan för berörda aktörer. En viktig utgångspunkt i detta är att nya regler och andra krav inte heller blir mer kostnadskrävande än nödvändigt för samtliga berörda aktörer. Kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder för EU-budgeten ska finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Information från Infrastrukturdepartementet Statsrådet Ander Ygeman informerade om förordningen om en gemensam digital ingång, den digitala kompassen och det svenska ordförandeskapet 2023. Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:2. Utgiftsram för utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1y) Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2020/21:1 och motioner. Ärendet bordlades. Höständringsbudget för 2021 Utskottet behandlade frågan om yttrande till finansutskottet över proposition 2021/22:2. Utskottet beslutade att inte yttra sig. Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (TU2y) Utskottet behandlade frågan om yttrande till konstitutionsutskottet. Ärendet bordlades. Förslag om ändring av direktiv 2014/53/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 547. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Förslag om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 559. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 562. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Fråga om utskottsinitiativ Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om att ändringar i det nationella basutbudet av flygplatser inte får genomföras utan riksdagens godkännande. Utskottet beslutade att påbörja ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett utskottsinitiativ i frågan. Mot beslutet reserverade sig V-ledamoten. Ärendet bordlades. Utskottsresa till Öresund Utskottet beslutade att genomföra ett besök i Öresundsregionen tillsammans med Transportudvalget i Folketinget i november 2021. Besöket kommer att ske i enlighet med inbjudan från Folketinget och fokusera på trafik- och infrastrukturfrågor av gemensamt intresse i Öresundsregionen. Nästa sammanträde Tisdagen den 19 oktober kl. 11.00 Vid protokollet Justeras den 19 oktober 2021 Jens Holm
TRAFIKUTSKOTTET		FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER				Bilaga 1 till protokoll 2021/22:3
		§1-3	§ 4-7	§ 8-12	§13-14
LEDAMÖTER		N	N	N	N
Jens Holm (V), ordf.		X	X	X	X
Anders Åkesson (C), förste vice ordf.		O	X	O	O
Magnus Jacobsson (KD) andre vice ordf.		X	X	X
Teres Lindberg (S) tredje vice ordf.		X	X	X	X
Denis Begic (S)		X	X	X
Maria Stockhaus (M)		X	X	X	X
Jasenko Omanovic (S)		X	X	X	X
Sten Bergheden (M)		X	X	X	X
Jimmy Ståhl (SD)		X	X	X	X
Anders Hansson (M)		X	X	X	X
Thomas Morell (SD)
Johan Büser (S)
Elin Gustafsson (S)		X	X	X	X
Helena Gellerman (L)		X	X	X	X
Patrik Jönsson (SD)		X	X	X	X
Axel Hallberg (MP)		X	X	X	X
Åsa Coenraads (M)		X	X	X	X
SUPPLEANTER
Abraham Halef (S)		X	X	X	X
Helena Storckenfeldt (M)
Gunilla Carlsson (S)
Marléne Lund Kopparklint (M)
David Perez (SD)		X	X	X	X
Per-Arne Håkansson (S)
Mikael Larsson (C)		X	O	X	X
Jessica Thunander (V)
Betty Malmberg (M)
Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Mikael Dahlqvist (S)
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Carina Ödebrink (S)
Arman Teimouri (L)
Jörgen Grubb (SD)
Lorentz Tovatt (MP)
Lotta Olsson (M)
Robert Hannah (L)
Mats Persson (L)
Yasmine Eriksson (SD)
Staffan Eklöf (SD)
Daniel Bäckström (C)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Hampus Hagman (KD)
Magnus Oscarsson (KD)
Maria Gardfjell (MP)
Marlene Burwick (S)
Anne-Li Sjölund (C)
Jessica Rosencrantz (M)

N = Närvarande X = ledamöter som deltagit i handläggningen
V = Votering O = ledamöter som härutöver varit närvarande