Protokoll utskottssammanträde 2021/22:3

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2021/22:3

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:3

DATUM

2021-09-30

TID

10.00–12.02

NÄRVARANDE

Se bilaga

§ 1

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:2.

§ 2

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över promemorian Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Ärendet bordlades.

§ 3

Information från Konjunkturinstitutet Biträdande prognoschef Kristian Nilsson och enhetschef Erik Spector informerade om Konjunkturläget september 2021.

§ 4

Information från Arbetsförmedlingen Generaldirektör Maria Mindhammar och överdirektör Lars Lööw informerade om läget på arbetsmarknaden, budgetpropositionen och reformeringen av myndigheten.

§ 5

Medgivande att närvara Utskottet medgav att Elin Nyberg från socialutskottets kansli fick närvara under sammanträdet vid punkt 6 på föredragningslistan. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 6

Preliminära nationella mål för att bidra till uppfyllelsen av de övergripande EU-målen på det sociala området Utskottet överlade med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, åtföljd av medarbetare från Regeringskansliet. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande COM(2021) 102 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 194–2021/22). Arbetsmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen anser att EU bör bygga vidare på framgångsfaktorerna i Europa 2020-strategin och stödjer att nationella mål sätts i syfte att bidra till uppfyllelsen av de övergripande målen. Målen bör följas upp inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inklusive i de nationella reformprogrammen, på motsvarande sätt som målen i Europa 2020-strategin. Målen bör vara ambitiösa, realistiska, konsistenta och förenliga med hållbar och inkluderande tillväxt samt sunda offentliga finanser. Det bör finnas en tydlig koppling till de övergripande europeiska målsättningarna. Det är viktigt att alla medlemsstater tar sitt ansvar för att bidra till att de övergripande målsättningarna uppnås men de länder som ligger längre ifrån målnivåerna bör bidra mer. De nationella målen bör integrera ett jämställdhetsperspektiv. En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Preliminära nationella mål för Sverige Nedan följer regeringens preliminära bedömning avseende lämpliga nationella mål för Sverige på respektive område. Dessa kan komma att revideras bl.a. utifrån senare prognoser och fastställs slutligen i samband med regeringens vårproposition 2022. ➢ Minst 82 % befolkningen i åldern 20–64 år ska vara sysselsatta 2030. Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män ska minska väsentligt genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad, särskilt i gruppen utrikes födda kvinnor. ➢ Minst 60% av alla vuxna ska delta i utbildning varje år, varav gruppen män respektive kvinnor ska utgöra minst 40%. ➢ Antalet kvinnor och män i risk för fattigdom och social utestängning ska minska med minst 15 000 fram till 2030. Av dessa bör minst en tredjedel vara barn. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: I grunden är vi fortsatt oroade över utvecklingen som tar sin grund från den sociala pelaren. När handlingsplanen hanterades i utskottet den 23 mars 2021 lämnade vi en avvikande ståndpunkt där vi kraftigt avvisar den sociala pelaren då vi anser att den leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området. Ett område där såväl Sverige som övriga medlemsstater har gedigen egen kompetens utifrån olika ingångsvärden. I den nu föreslagna nedbrutna handlingsplanen avvisar vi de delar i regeringens ståndpunkt där regeringen ställer sig allt för passiv till att värna den svenska modellen. Att föreslå att bygga vidare på gemensamma övergripande mål samt hur dessa ska genomföras för andra EU-länder är inte ett tillvägagångssätt vi välkomnar. Vi anser att dessa frågor är och bör vara nationell kompetens med nationella mål och riktlinjer samt att Sverige har såväl egen kompetens som en väl fungerande modell med grund i arbetsmarknadens parter och där framgångsfaktorerna inte byggs av ytterligare överstatliga handlingsplaner. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Den sociala pelaren innebär ett paradigmskifte i den Europeiska unionens själva syfte, detta blir särskilt tydligt i och med genomförandeplanen. Planen tar Unionen i fel riktning, ifrån en samarbetsorganisation för handel, säkerhet och globala utmaningar, till en union för politisk likriktning, stora ekonomiska transfereringar och där kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och unionen stegvis suddas ut. Beslut och resurser flyttas längre från medborgarna, och med detta urholkas unionens demokratiska legitimitet. Insatser på socialpolitikens område bör planeras efter medlemsstaternas egna intressen och förutsättningar. Regeringen har inte kunnat motivera de nya målen. Den har inte kunnat svara på varför det nya måttet om social utestängning behövs eller ens vad det innebär. Vi kan inte ställa oss bakom en målsättning om ett kriterium som inte kan redogöras för. Även målet om utbildning innehåller oklarheter, dels verkar inte finnas någon åldersbegränsning, vilket innebär att även ålderspensionärer skulle innefattas, dels har regeringen inte kunnat presentera någon analys av varför just 60 % av den vuxna befolkningen behöver utbildning, eller av hur många som enligt samma definition genomgår utbildning varje år idag. Vi vill därför anmäla en avvikande mening med den innebörden att några målsättningar på området inte bör anmälas, och att regeringen vid varje tillfälle ska ta avstånd från den sociala pelaren.

§ 7

Utkast till rådsslutsatser om den artificiella intelligensens påverkan på jämställdheten Utskottet överlade med jämställdhetsminister Märta Stenevi, åtföljd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Underlaget utgjordes av utkast till rådsslutsatser om den artificiella intelligensens påverkan på jämställdheten (dok.nr 9132/21) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 195–2021/22). Jämställdhetsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen välkomnar att det slovenska ordförandeskapet uppmärksammar jämställdhetsaspekterna på det som i rådslutsatserna benämns plattformsarbete, och vikten av transparens och icke-diskriminering i förhållande till de algoritmer som styr AI. Regeringen ser positivt på uppmaningarna till medlemsstaterna att vidta åtgärder för att främja de etiska aspekterna av AI, motverka diskriminering och inbyggda fördomar i de algoritmer som används för att programmera AI. Regeringen anser att ökad transparens inom detta område sammanfaller med den övergripande jämställdhetspolitiska målsättningen att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det sammanfaller även med regeringens målsättning att motverka diskriminering kopplat till andra diskrimineringsgrunder än kön. Vidare ser regeringen positivt på uppmaningen till medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor och flickor att söka sig till yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Uppmaningen sammanfaller med den jämställdhetspolitiska målsättningen att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Slutligen ser regeringen positivt på uppmaningen till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att främja jämställdhetsperspektivet inom AI-området genom att vidta åtgärder för att stödja utbildning för AI-experter om jämställdhet och könsstereotyper. En viktig utgångspunkt för regeringen är att rådslutsatserna ska respektera nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetsmarknadens parters autonomi. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi instämmer i att hänsyn bör tas till jämställdhetsperspektivet när nya branscher eller arbetssätt utvecklas. AI har redan, och kommer i ännu högre grad förändra stora delar av samhället och arbetslivet. I den mån den förändringen orsakar orättvisor bör det offentliga spela en roll i att identifiera och adressera dessa. Med detta beaktat har utkastet till rådslutsatserna vissa brister. För det första måste ingripande från det offentliga alltid utgå ifrån en klarlagd problembild. Punkten 6 i utkastet talar om att diskriminering kan förekomma, och punkten 9 om att kvinnor kan ha fått mindre stöd under pandemin. Sådana frågor bör naturligtvis redas ut innan rådet antar slutsatser. Rådet bör även uttrycka sig tydligare avseende problembilden. Punkten 10f fastslår att medlemsstaterna ska identifiera befintliga ojämlikheter inom en viss sektor. Hur vet rådet att ojämlikheterna finns innan de är identifierade? Vidare måste regeringen ta hänsyn till svensk grundlag. Punkten 15c uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att designa och implementera: Measures to promote gender-sensitive research and development in the fields of AI and machine learning, including with a view to endowing these tools with the capacity to recognize hate speech and revenge pornography, with the aim of eliminating them from publicly accessible online fora. 1 kap 1 § p 3 Tryckfrihetsförordningen (1949:105) stadgar att tryckfriheten innebär rätt för var och en att ge ut skrifter utan att en myndighet eller ett annat allmänt organ hindrar detta i förväg, samt att åtal för en skrifts innehåll får väckas först efter det att den har getts ut och då vid en domstol. Reglerna om tryckt skrift gäller även material som publiceras på nätet, enligt rättspraxis. Punkten 15c i utkastet strider mot svensk grundlag. Att använda AI för att identifiera material som strider mot lag torde vålla mindre problem, men myndigheter har ingen rätt implementera åtgärder för att eliminera så kallat ”hat-tal”, eller något annat material från internet. Detta torde regeringen tydligt framhålla vid diskussionen i rådet.

§ 8

Kanslimeddelanden Kanslichefen anmälde sammanträdesplanen.

§ 9

Övriga frågor Anna Johansson (S) återrapporterade från mötet med Rumäniens parlament den 23 september 2021. Mötet var digitalt. Utskottet var enigt om att plats för kommande sammanträden ska vara utskottets sessionssal.

§ 10

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 14 oktober 2021 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras 14 oktober 2021 Anna Johansson

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga till protokoll 2021/22:3

§ 1–5

§ 6

§ 7

§ 8–10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

X

X

Mats Green (M), andre vice ordf.

X

O

O

X

Patrik Björck (S)

X

X

X

X

Saila Quicklund (M)

X

X

X

X

Magnus Persson (SD)

X

X

Helén Pettersson (S)

X

X

X

X

Alireza Akhondi (C)

X

X

X

X

Ali Esbati (V)

X

X

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

X

X

Ludvig Aspling (SD)

X

X

X

X

Johan Andersson (S)

X

X

X

X

Michael Anefur (KD)

X

O

O

X

Serkan Köse (S)

X

X

X

X

Roger Haddad (L), förste vice ordf.

X

X

X

X

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

X

X

X

X

Leila Ali-Elmi (MP)

Malin Danielsson (L)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Johanna Haraldsson (S)

O

O

O

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

O

X

X

O

Marianne Fundahn (S)

O

O

O

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Helena Vilhelmsson (C)

O

O

O

O

Ciczie Weidby (V)

O

O

O

O

Hanif Bali (M)

Sara Gille (SD)

Patrik Engström (S)

Sofia Damm (KD)

O

X

X

O

Jasenko Omanovic (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Katarina Brännström (M)

Cassandra Sundin (SD)

Linda Lindberg (SD)

Maria Nilsson (L)

Robert Hannah (L)

Annika Hirvonen (MP)

X

X

X

Martin Ådahl (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

Roza Güclu Hedin (S)

N = Närvarande V = Votering

X = ledamöter som deltagit i handläggningen O = ledamöter som härutöver har varit närvarande