Protokoll utskottssammanträde 2020/21:12

Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2020/21:12

RIKSDAGEN

CIVILUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:12
DATUM	2021-01-19
TID	11.00–12.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Josefin Malmqvist (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Ola Möller (S), Catarina Deremar (C) och Jon Thorbjörnsson (V). Två tjänstemän från civilutskottets kansli var uppkopplade hela sammanträdet på distans. En tjänsteman från EU-nämndens kansli var uppkopplad på distans under punkt 3.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:11.
§ 3	Överläggning med Justitiedepartementet Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Statssekreteraren och medarbetarna deltog på distans. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr.1064 - 2020/21). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M, SD och KD-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4	Information från Finansdepartementet och Boverket Departementssekreterare Linn Gloppestad m.fl. från Finansdepartementet och rättschef Yvonne Svensson m.fl. från Boverket informerade om giltighetstiden för bygglov enligt plan- och bygglagen.
§ 5	Förslag om utskottsinitiativ om förlängda bygglov Utskottet fortsatte behandlingen av M-ledamöternas förslag om ett utskottsinitiativ om behovet av att möjliggöra förlängda bygglov när särskilda skäl föreligger. Ärendet bordlades.
§ 6	Hyresrätt (CU7) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	Associationsrätt (CU8) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 8	Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning (CU15) Utskottet behandlade proposition 2020/21:50 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 9	Preliminär plan Utskottets preliminära sammanträdesplan våren 2021 anmäldes. Propositionsförteckning för riksmötet 2020/21 anmäldes.
§ 10	Övriga frågor Inkomna skrivelser anmäldes enligt förteckning.
§ 11	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum den 21 januari 2021 kl. 9.30.

Vid protokollet

Justeras den 21 januari 2021

Emma Hult

CIVILUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1 till protokoll 2020/21:12

§ 1

§ 2

§ 3–11

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Hult (MP), ordf.

X

X

X

Larry Söder (KD), vice ordf.

X

X

Johan Löfstrand (S)

X

X

Carl-Oskar Bohlin (M), tjl t.o.m. 210201

-

-

Elin Lundgren (S)

X

X

Cecilie Tenfjord Toftby (M)

X

X

Mikael Eskilandersson (SD)

X

X

Leif Nysmed (S)

X

X

Ola Johansson (C)

X

X

Momodou Malcolm Jallow (V)

X

X

Lars Beckman (M)

X

X

Roger Hedlund (SD)

X

X

Sanne Lennström (S)

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

Robert Hannah (L)

X

X

Angelica Lundberg (SD)

-

X

David Josefsson (M)

X

X

SUPPLEANTER

Ola Möller (S)

O

O

Ida Drougge (M)

Lena Rådström Baastad (S)

Louise Meijer (M)

Linda Lindberg (SD)

Hillevi Larsson (S)

Catarina Deremar (C)

O

O

Jon Thorbjörnson (V)

-

O

Mikael Damsgaard (M)

Yasmine Eriksson (SD)

Patrik Lundqvist (S)

Magnus Oscarsson (KD)

Denis Begic (S)

Barbro Westerholm (L)

Cassandra Sundin (SD)

Camilla Hansén (MP)

Juno Blom (L)

Malin Danielsson (L)

Emma Berginger (MP)

Jennie Åfeldt (SD)

Sara Gille (SD)

Maj Karlsson (V)

Hampus Hagman (KD)

Michael Anefur (KD)

Amanda Palmstierna (MP)

Josefin Malmqvist (M), ers.t.o.m.210201

-

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Bilaga 2

Överläggningspromemoria

2021-01-19

Justitiedepartementet

Överläggning i civilutskottet den 19 januari 2021 om kommande EU-initiativ om bolagsledningens skyldigheter och hållbar bolagsstyrning

Rättsaktens fullständiga namn: Kommande förslag.

Dokument: Inte aktuellt.

Tidigare dokument: Inte aktuellt.

Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: Nej.

Tidigare behandlad vid möte i civilutskottet: Nej

Bakgrund

Europeiska kommissionen lanserade under 2020 två studier på området hållbar bolagsstyrning. Den första studien, som publicerades i februari, rör tillbörlig aktsamhet i globala leverantörskedjor, även kallat Human Rights Due Diligence. Den andra studien, om ledningens skyldigheter och hållbar bolagsstyrning publicerades i juli.

Kommissionen inledde under hösten 2020 en konsultation om hållbar bolagsstyrning baserad på de två studierna. Konsultationen avslutas den 8 februari 2021. Arbetet med att analysera konsultationen pågår i Regeringskansliet. Kommissionen har aviserat att ett förslag till ett EU-gemensamt regelverk som omfattar såväl ledningens skyldigheter och hållbar bolagsstyrning som tillbörlig aktsamhet i globala leverantörskedjor kommer att presenteras under andra kvartalet 2021.

Efter överläggningar i arbetsmarknadsutskottet den 13 oktober 2020 om rådslutsatser och föreslagna svenska ståndpunkter har utskottet gett stöd för bl.a. en lansering av en EU-handlingsplan för att stärka företagens sociala ansvar i globala leverantörskedjor. Utskottet har också gett stöd för att EU-regleringen ska innehålla sektorsövergripande skyldigheter för att tydliggöra företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter i globala leverantörskedjor.

I november 2020 höll Justitiedepartementet tillsammans med Utrikesdepartementet ett samrådsmöte med representanter för företag, fackföreningar, näringslivsorganisationer, civilsamhälle och vissa myndigheter. Av de synpunkter som framfördes vid mötet framkom att det finns brett stöd för EU-lagstiftning inom området tillbörlig aktsamhet i globala värdekedjor, medan de delar som specifikt rör bolagsstyrningsfrågor kritiserades av bl.a. företrädare för näringslivet.

Hur förslagen på bolagsrättens område kommer att se ut är ännu okänt. Utifrån studien och konsultationen är det dock troligt att det bl.a. kommer röra sig om regler om att bolagets styrelse och verkställande ledning ska beakta långsiktig hållbarhet i sitt beslutsfattande, att styrelsen ska vara skyldig att identifiera, förebygga och åtgärda eventuella risker kopplade till mänskliga rättigheter, miljö, hälsa och sociala förhållanden, att det i bolagets styrelse ska finnas kompetens inom hållbarhetsfrågor samt att reglerna om ersättning till ledande befattningshavare ska inriktas mer på att motverka kortsiktigt handlande från befattningshavarnas sida.

Nedanstående förslag till ståndpunkter avser frågorna om ledningens skyldigheter och hållbar bolagsstyrning. De är avsedda att ligga till grund för regeringens arbete i anledning av kommissionens pågående konsultation och det vidare förhandlingsarbetet.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt in nuläget.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige har sedan länge en hög ambitionsnivå i arbetet för mänskliga rättigheter, social trygghet, och ett skärpt regelverk kring miljö- och klimatfrågor. Näringslivet har en mycket viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling och svenska företag bör fortsätta att ligga i framkant i det arbetet.

Regeringen ser därför positivt på att det på EU-nivå tas fram bindande regler för tillbörlig aktsamhet i globala leverantörskedjor. Regeringen stödjer också ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik för att nå bl.a. klimat- och miljömålen. Därtill verkar regeringen för en grön ekonomisk återhämtning i linje med den gröna given och dess målsättningar.

Regeringen anser emellertid att regler om tillbörlig aktsamhet i globala leverantörskedjor och regler om bolagsstyrning inte nödvändigtvis har något omedelbart samband med varandra. Det kan därför finnas skäl för att arbeta med frågorna separat och lägga fram förslag i skilda rättsakter.

De förslag som lämnas bör beakta relevanta internationella standarder för näringsverksamhet, inklusive t.ex. FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Förslagen bör också beakta målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och Addis Ababa Action Agenda för utvecklingsfinansiering.

Det är viktigt att de åtgärder som vidtas är genomtänkta och ändamålsenligt utformade så att de bidrar till att skapa goda förutsättningar och leder i rätt riktning utan oönskade konsekvenser på andra områden. Det är också viktigt att åtgärderna är i linje med svensk syn på kompetensfördelning mellan unionen och medlemsstaterna. En god balans mellan aktieägare och styrelse är en förutsättning för effektiv bolagsstyrning och i förlängningen även för bolagens möjlighet att attrahera kapital. En fungerande kapitalförsörjning är inte minst viktig för ett gott hållbarhetsarbete. Regeringen avser därför att noga analysera de förslag som läggs inom bolagsrättens område. En viktig utgångspunkt i arbetet är att den svenska bolagsstyrningsmodellen bör värnas i så hög utsträckning som möjligt.

Det är genom lagstiftning, andra styrmedel och myndighetsbeslut som grunden för hållbarhetsarbetet läggs fast. Dock har alla aktörer, inklusive företagen, ett ansvar för att genom egna åtgärder bidra till att uppfylla målen i Agenda 2030 och nationella mål. Företagen själva besitter en stor kunskap om vilka konsekvenser deras verksamhet för med sig. Regeringen avser därför att verka för att företagens eget arbete med hållbarhetsfrågor främjas och att företagen ges utrymme att utforma egna effektiva mål och genomföra åtgärder för att uppnå dessa mål.

Direktivet om aktieägares rättigheter, som bl.a. reglerar ersättning till ledande befattningshavare ändrades så sent som 2019. Ett av syftena med de ändringar som genomfördes var att stärka incitamentet för företagsledningarna att tänka och agera med långsiktig hållbarhet för ögonen. Det bör enligt regeringens mening noga övervägas om det är nödvändigt att ändra reglerna så snart efter den senaste ändringen.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet röstade i december 2020 igenom en rapport om hållbar bolagsstyrning som gav kommissionen stöd för att presentera ett lagstiftningsförslag på området. Rapporten röstades igenom med knapp majoritet där 347 parlamentariker röstade för och 307 mot medan 42 lade ned sina röster.

Förslaget

I dagsläget finns inget förslag till nytt regelverk att ta ställning till.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Den europeiska bolagsrätten är delvis kodifierad i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt. Till detta kommer bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag. Medlemsstaterna tillämpar dessutom sina egna bolagsrättsliga bestämmelser. De svenska lagreglerna om bolagsstyrning finns i huvudsak i aktiebolagslagen (2005:551). För företag på finansmarknaden finns det även regler i den finansiella lagstiftningen. Implementeringen av ändringsdirektivet om aktieägares rättigheter behandlades i prop. 2018/19:56 och 2019/20:116.

Budgetära konsekvenser/konsekvensanalys

Det går i nuläget inte att bedöma om förslaget får någon påverkan på EU-budgeten eller statsbudgeten. Statsbudgeten skulle kunna påverkas t.ex. om det föreslås att regelverket ska omfattas av offentlig tillsyn.

Bilaga 3

M och KD-ledamöternas avvikande ståndpunkt:

Vi anser att den svenska ståndpunkten bör vara att regelverk för hållbar bolagsstyrning i enlighet med subsidaritetsprincipen är en fråga som ska avgöras på nationell nivå. Sverige har idag en välfungerande bolagsstyrningsmodell som ska värnas och därför regleras på nationell nivå.

SD-ledamöternas avvikande ståndpunkt:

Vår uppfattning är att det inte ska regleras av EU, hur svenska företags hållbarhetsarbete ska värderas. Det framgår dessutom i ärendehandlingarna att det i dagsläget inte finns förslag till något nytt regelverk att ta ställning till. Begreppet hållbarhet och vad det innebär, är omfattande och tolkningsbart. Det är fel att från svensk sida ställa sig positiv till bolagshållbarhetsstyrning där innehållet är okänt. Sverige och svenska företag har en hög ambitionsnivå i många viktiga hållbarhetsfrågor, men en europeisk standardisering riskerar att enbart koncentreras till några få av dessa. Om hållbarhetsstyrning regleras på EU-nivå så riskerar man därför att nivån sjunker ur svenskt perspektiv, som en anpassning till andra företag i Europa. Detta som ett direkt resultat av att hållbarhetsfrågan då begränsas till att innefatta det som politikerna i EU anser är viktigt för stunden. Svensk bolagsstyrnings självständighet ska värnas och onödig byråkrati undvikas.