Protokoll utskottssammanträde 2019/20:42

Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2019/20:42

RIKSDAGEN

CIVILUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:42
DATUM	2020-06-04
TID	9.25–9.35
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Hållbarhetsrapportering i EU Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, åtföljd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr. 1.6.2-1997-2019/20). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. SD-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2019/20:39 och 2019/20:40.
§ 3	Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter Utskottet behandlade proposition 2019/20:116 och motion. Utskottet justerade betänkande 2019/20:CU21. SD- och C- ledamöterna anmälde en reservation.
§ 4	Förslag om utskottsinitiativ om rättvis skuldhantering m.m. Utskottet fortsatte behandlingen av ett förslag om ett utskottsinitiativ om rättvis skuldhantering m.m., bil. 4. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. Mot beslutet reserverade sig ledamöterna från SD-partiet som ansåg att utskottet borde ha tagit initiativ i enlighet med det framlagda förslaget.
§ 5	Nästa sammanträde Torsdagen den 11 juni 2020 (tid och lokal meddelas senare).

Vid protokollet

Justeras den 11 juni 2020

Larry Söder

CIVILUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2019/20:42

§ 1–5

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Hult (MP), ordf.

–

Larry Söder (KD), vice ordf.

–

Johan Löfstrand (S)

X

Carl-Oskar Bohlin (M)

–

Elin Lundgren (S)

–

Cecilie Tenfjord Toftby (M)

–

Mikael Eskilandersson (SD)

–

Leif Nysmed (S)

–

Ola Johansson (C)

–

Momodou Malcolm Jallow (V)

–

Lars Beckman (M)

–

Roger Hedlund (SD)

–

Sanne Lennström (S)

–

Joakim Järrebring (S)

–

Robert Hannah (L)

–

Angelica Lundberg (SD)

X

David Josefsson (M)

–

SUPPLEANTER

Ola Möller (S)

Ida Drougge (M)

Lena Rådström Baastad (S)

Louise Meijer (M)

Linda Lindberg (SD)

Hillevi Larsson (S)

Martina Johansson (C)

X

Jon Thorbjörnson (V)

X

Mikael Damsgaard (M)

Yasmine Eriksson (SD)

Patrik Lundqvist (S)

Magnus Oscarsson (KD)

Denis Begic (S)

Barbro Westerholm (L)

Cassandra Sundin (SD)

Leila Ali-Elmi (MP)

Juno Blom (L)

Malin Danielsson (L)

X

Emma Berginger (MP)

Jennie Åfeldt (SD)

Sara Gille (SD)

Alireza Akhondi (C)

Maj Karlsson (V)

Hampus Hagman (KD)

Michael Anefur (KD)

Amanda Palmstierna (MP)

SUPPLEANTER fr.o.m. 2020-03-18

Isak From (S)

X

Helene Hellmark Knutsson (S)

X

Olle Thorell (S)

X

Ida Karkainen (S)

X

Hans Wallmark (M)

X

Lotta Finstorp (M)

X

Karin Enström (M)

X

Helena Antoni (M)

X

Angelica Bengtsson (SD)

X

Fredrik Lindahl (SD)

X

Camilla Brodin (KD)

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

Bilaga 2

Rådspromemoria

2020-06-02

Justitiedepartementet

Civilutskottet
Diarienummer: 1997–2019/20

Överläggning i civilutskottet den 4 juni 2020: Hållbarhetsrapportering i EU

Rättsaktens fullständiga namn: Kommande förslag.

Dokument: Inte aktuellt.

Tidigare dokument: Inte aktuellt.

Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: Nej.

Tidigare behandlad vid möte i civilutskottet: Nej.

Bakgrund

Hållbarhetsrapporteringen regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy. Europeiska kommissionen ska, som en del av den gröna given, genomföra en översyn av direktivet om hållbarhetsrapportering. Kommissionen väntas lägga fram ett förslag om reviderade regler i januari 2021.

Sverige har genomfört det gällande direktivet så att alla stora företag ska upprätta en hållbarhetsrapport. I rapporten ska det finnas upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska beskriva bl.a. företagets policy i frågorna och de väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Direktivet ger i dag möjlighet att använda nationella, unionsbaserade eller internationella ramverk för hållbarhetsrapporteringen så länge företaget anger vilka ramar det har använt sig av. Regeringen ser att det i dag finns problem med att företagen är osäkra på vilken information som bör lämnas och inte alltid lämnar sådan information som är viktig för att kunna utvärdera ett företag ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns också brister i jämförbarheten hos den information som företagen lämnar.

Vad gäller revisionen av hållbarhetsrapporteringen ska revisorn uttala sig om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Detta kan jämföras med vad som gäller för årsredovisningen i övrigt, där revisor uttalar sig om huruvida årsredovisningen upprättats i enlighet med tillämplig lag om årsredovisning och ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.

Enligt öppenhetsdirektivet (2004/109/EG) står års- och koncernredovisning samt halvårsrapport hos företag med överlåtbara värdepapper på reglerad marknad under tillsyn hos den nationella behöriga myndigheten (s.k. redovisningstillsyn). I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet och har delegerat visst tillsynsansvar till Nämnden för svensk redovisningstillsyn. Möjligheterna att bedriva tillsyn skiljer sig åt i fråga om information som lämnas i förvaltningsberättelsen (som är en del av årsredovisningen) och i fråga om information som lämnas i särskild rapport (som är skild från årsredovisningen).

Justitiedepartementet höll i februari ett möte om hållbarhetsrapportering med representanter för redovisnings- och revisionsbranschen och för kapitalmarknaderna. Av de synpunkter som framfördes vid mötet framkom att det i dag ofta saknas hållbarhetsinformation som till exempel bankerna behöver. Det fanns också stöd för att det är viktigt att företag lämnar tydlig och tillförlitlig information. Därför fanns också en viss förståelse för att revisions- och tillsynskraven troligen skulle behöva skärpas för att säkerställa att företagen lämnar sådan information. Det framfördes att det är viktigt att revisionskraven inte ser olika ut beroende på om informationen lämnas som en del av årsredovisningen eller inte. Det framfördes också att hållbarhetsinformation som har en väsentlig påverkan på företaget i finansiella termer bör behandlas på samma sätt som annan finansiell information.

Nedanstående förslag till ståndpunkt är avsedd att användas i regeringens arbete i anledning av kommissionens pågående översyn.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt i nuläget.

Förslag till svensk ståndpunkt

Övergripande inställning

Att förbättra regelverken för hållbarhetsrapporteringen kan bidra till att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer. Det kan också vara ett led i arbetet mot miljö- och klimatförändringar och för att främja hållbar utveckling och för rättvisa och anständiga villkor på arbetsmarknaden.

Regeringen stödjer ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik för att nå bl.a. klimat- och miljömålen. Därtill verkar regeringen för en grön ekonomisk återhämtning i linje med den gröna given och dess målsättningar. Detta bör, i den utsträckningen så är relevant, även stå i fokus vid översynen av direktivet om hållbarhetsrapportering.

Regelverket bör även på EU-nivå bidra till genomförandet av den gröna given och Agenda 2030. Regeringen ser därför positivt på att det på EU-nivå tydliggörs vilka hållbarhetsuppgifter som ska lämnas. Det är viktigt att säkerställa att företagen lämnar sådana uppgifter som övriga marknadsaktörer behöver för att uppfylla de krav som ställs på dem via andra hållbarhetsrelaterade regelverk.

Närmare inställning i aktuella frågeställningar

Harmonisering och val av normgivare

Regeringen ställer sig bakom en ökad harmonisering av de regler som styr hållbarhetsrapporteringen. Regeringen menar att harmonisering på lång sikt bör ske inte enbart på europeisk utan även på global nivå. Det långsiktiga målet bör därför vara att finna en ordning för hållbarhetsrapportering som kan jämställas med den som finns för finansiell rapportering, där de internationella redovisningsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) antas som förordningar inom EU.

Regeringen anser inte att det i nuläget finns någon befintlig standard som är lämplig att anta som förordning inom EU. Regeringen kan acceptera ett förslag som innebär att ett europeiskt regelverk skapas, om målsättningen om global harmonisering är tillräckligt tydlig och det europeiska regelverket utformas så att det finns möjlighet att på lång sikt anpassa detta efter den internationella utvecklingen.

Vilka företag bör omfattas av regleringen?

Konsekvensanalysen bör säkerställa att rapporteringskraven inte blir för omfattande eller onödigt tyngande för företagen. Det är i synnerhet av vikt att administrativa bördor inte drabbar små och medelstora företag. Regeringen vill därför att bindande krav enbart ska omfatta stora företag och stora koncerner i enlighet med definitionerna i artikel 3.4 och 3.7 redovisningsdirektivet 2013/34/EU. Regeringen ser positivt på att vägledning tas fram även för små- och medelstora företag men anser att tillämpningen för dessa företag bör vara frivillig.

Det bör inte gälla särskilda regler för noterade företag. Regeringen finner det mindre lämpligt att knyta kravet till begreppet företag av allmänt intresse, vilket inkluderar bl.a. noterade företag, banker och försäkringsbolag.

Revision

Regeringen anser att en revisors kontroll av innehållet i en hållbarhetsrapport kan bidra till att kvalitén och tillförlitligheten hos den information som lämnas ökar väsentligt. Regeringen kan ställa sig bakom ökade krav på granskningen som går i denna riktning.

Redovisningstillsyn

Regeringen finner det inte lämpligt att introducera tillsyn över hållbarhetsrapportering för sådana företag som inte redan i dag står under redovisningstillsyn. För företag som redan står under redovisningstillsyn kan regeringen ställa sig bakom ökade krav vad gäller tillsyn av hållbarhetsrapporteringen. Regeringen anser framför allt att det är viktigt att tillsynen inte blir beroende av hur hållbarhetsuppgifterna placeras och offentliggörs.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har efterfrågat en översyn av direktivet.

Förslaget

I dagsläget finns inget förslag till nytt regelverk att ta ställning till.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Det direktiv som ses över är genomfört i årsredovisningslagen. (prop. 2015/16:193)

Budgetära konsekvenser/konsekvensanalys

Inte aktuellt i nuläget. Eventuella lagstiftningsförslag väntas dock inte påverka EU:s budget eller statsbudgeten.

Övrigt

Bilaga 3

M-ledamöternas avvikande ståndpunkt:

Vi anser att Sverige tydligt bör driva linjen att fler företag än i dag inte ska behöva omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering i framtiden. Det är också angeläget att Sverige driver linjen att kraven på hållbarhetsrapportering begränsas till sådant som inte i dag följer av krav i annan lagstiftning.

SD-ledamöternas avvikande ståndpunkt:

Vår uppfattning är att andra länders politiker inte är mer kompetenta än våra svenska företag att avgöra vad som är hållbart och hur man bäst balanserar hållbarhet mot nytta. Därför, menar vi, borde regeringen inom EU verka för att hållbarhetsrapportering inte ska vara påtvingande och att den omfattar så få företag som möjligt.

Vidare anser vi att svenska företag, oavsett storlek, inte ska påläggas ytterligare kostnader för utökad revision och därför bör regeringens ståndpunkt i den delen vara att revisionen framöver inte ska omfatta fler delar och inte heller ökad tillsyn av hållbarhetsrapporter.

Bilaga 4

Utskottsinitiativ om rättvis skuldhantering och återstående för företagare med anledning av coronakrisen

Den rådande krisen skapar stora problem och försätter inte minst många företagare i ett besvärligt läge. Trots att vissa stödpaket satts in fortsätter krisens verkningar och företagare kan drabbas mycket hårt, inte bara företagsmässigt men också personligen, då många gått i personlig borgen för lån. Även om ingen officiell statistik förs över hur många bolag som har en privatperson som garant för företagslån, så får förekomsten av privata åtaganden som borgensman i olika typer av kreditsituationer betraktas som synnerligen vanligt förekommande bland mindre företag. När inkomsten för dessa vanligtvis livskraftiga företag inom vissa branscher nu gått från stabil till noll över en natt försvinner också möjligheten att betala skulder och privatpersoner försätts därmed på obestånd.

Riksbanken meddelade den 12 mars att de fattat beslut om att möjliggöra lån på upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna för att undvika att livskraftiga företag slås ut till följd av coronavirusets spridning. Lånen skulle ske med noll procents ränta, förutsatt att företagen klarar bankernas kreditprövning. Det här paketet har dock mötts av kritik från näringslivet som menar att det är bara de företag som ändå inte behöver ta lån som klarar kriterierna. Bankerna får inte heller låna ut utan garantier och det privata borgensåtaganande som krävs känns allt för riskabelt för många företagare. Regeringens mål att ge ytterligare möjligheter för svenska företag att få stöd i denna svåra situation har därför inte uppnåtts då endast en liten del av detta stöd faktiskt kommit företagen till del.

Till och med vecka 19 hade 175 företag beviljats företagsrekonstruktion. Det är mer än dubbelt så många jämfört med samma period föregåend e år. Nästan 7 000 anställda arbetar just nu i företag som är satta i rekonstruktion, att jämföra med drygt 5 000 för hela året 2019. Även om vi ser att fler använder rekonstruktion för att försöka rädda sitt företag så ökar även antalet konkurser, och därmed också risken för personlig skuldsättning, kraftigt. Enligt uppgifter från Tillväxtanalys har antalet konkurser ökat med i genomsnitt 28 procent i mars-april jämfört med motsvarande period 2019. Dock får vi anta att den tuffaste tiden för företag ändå ligger framför oss och enligt den beräkning som Svenskt näringsliv gjort kan så många som 10 000 företag ha gått i konkurs efter sommaren.

Det finns en möjlighet för den som personligen gått i borgen för ett lån och inte kan betala att förhandla med kreditgivaren om en avbetalningsplan, men det finns inga lagar som reglerar att detta måste godkännas. Det gäller då att vädja till bankens goda vilja. Väljer långivaren att driva in skulden hamnar den hos Kronofogdemyndigheten. För att undvika utmätning kan den drabbade ansöka om anstånd och själv sälja det som använts som garanti för lånet, oftast en bostad. 

Företagare, som inte gjort något fel utan hamnat i den här oförutsedda situationen, kan bli tvingade att sälja sitt hem, vilket antagligen måste ske under marknadsvärde i dagens läge. Att hitta en ny hyresbostad i den massiva bostadsbrist som råder kommer inte att vara oproblematiskt och familjer och barn riskerar att bli hemlösa. Kan man ändå inte betala och det går så långt som till skuldsanering ska en lång handläggningsprocess genomgås för att den personligt ansvarige företagaren sedan, om ansökan om F-skuldsanering blir godkänd, ska leva på existensminimum i 3 år. När möjligheten för företagare att få skuldsanering infördes betonade regeringen att skuldsanering för en aktiv företagare knappast kommer att vara en enkel väg för företagaren att komma ut ur sina skuldproblem.

Sverigedemokraterna anser att företagande är en grundpelare i samhällsekonomin och uppmanar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att seriösa företagare, som inte kunnat förhindra att deras företag försatt dem i skuld hos Kronofogden på grund av effekterna av coronapandemin, inte ska drabbas personligen på ett orimligt sätt. Det är viktigt att samhället i denna svåra tid hjälper driftiga och framgångsrika företagare med goda affärsidéer att starta upp nya företag när krisen är över. Återstartsstöd i olika former kommer att behövas och en svår skuldsaneringssituation kommer förhindra, och i vissa fall omöjliggöra, snabba återstarter – något som är avgörande för att så snart som möjligt få landet på fötter igen.

Med anledning av ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att;

• Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen bör återkomma med förslag på tillfälliga åtgärder inom civilrättens område som är lämpliga för att undvika att företagare som drabbats av den ekonomiska krisen i oskälig utsträckning hamnar i privat skuldsättning, och tillkännager detta för regeringen.

• Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att regeringen bör återkomma med förslag på tillfälliga åtgärder inom civilrättens område som är lämpliga för att företagare som drabbats av den ekonomiska krisen snabbare ska kunna ta sig ur skuldsättning och återstarta verksamheter, och tillkännager detta för regeringen.

Angelica Lundberg (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Roger Hedlund (SD)