Protokoll utskottssammanträde 2019/20:09

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2019/20:9

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:09
DATUM	2019-11-14
TID	10:00–10:40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om rymdlösningar för ett hållbart Arktis Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg med medarbetare från Utbildningsdepartementet om rymdlösningar för ett hållbart Arktis. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (Dnr 561-2019/20) Rådsdokument 13659/19 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar rådslutsatserna. Rådslutsatserna ger en kortfattad men konkret och väl underbyggd beskrivning av vad EU:s rymdlösningar kan bidra med för att stödja ett hållbart Arktis. Rådslutsatserna ligger väl i linje med den svenska Arktisstrategins huvudprioriteringar genom att europeiska rymdlösningar kan verka stödjande inom strategins tre tematiska områden; klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen. Den rekommendation och de ställningstaganden som anges i den senaste versionen av rådslutsatserna är väl valda och regeringen föreslår att rådslutsatserna som helhet kan stödjas. Utskottet Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om att främja hållbar rymdekonomi Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg med medarbetare från Utbildningsdepartementet om att främja hållbar rymdekonomi. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (Dnr 562-2019/20) Rådsdokument WK 12679/19 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringens förslag till svensk ståndpunkt tar sin utgångspunkt i den nationella rymdstrategin som Riksdagen ställde sig bakom i november 2018. Regeringen föreslår därför följande som svensk ståndpunkt. Rymden och rymdverksamhetens betydelse för olika samhällsfunktioner växer på många områden, t.ex. för kommunikation, navigation, finansiella transaktioner, jordobservation och klimatövervakning. Samhället har därför blivit allt mer beroende av de tjänster och funktioner som det ökande antalet satelliter tillhandahåller. Rymdverksamhet har också utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska dimensioner, vilket blir mer påtagligt när allt fler aktörer engagerar sig i rymden. Det har därmed blivit viktigare att vi skyddar rymdmiljön och bidrar till ett långsiktigt hållbart och fredligt nyttjande av rymden för att säkerställa tillgången till den. Rymdverksamhet måste bedrivas med nyttan för samhället i fokus där bl.a. möjligheterna att bidra till Agenda 2030 tas till vara. Rymdverksamheten är innovationsdrivande och flera högteknologiska produkter och tjänster för samhället baseras på upptäckter inom rymdforskningen som sedan har utvecklats i samverkan med näringslivet. Det har gett upphov till nya innovationer och tillämpningar på andra områden än de ursprungligen avsedda, t.ex. inom hållbara material. Utskottet Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om förslag till omarbetning av förordningen om Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) samt förslag till strategiskt innovationsprogram för EIT för perioden 2021-27 Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg med medarbetare från Utbildningsdepartementet om förslag till omarbetning av förordningen om Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) samt förslag till strategiskt innovationsprogram för EIT för perioden 2021-27. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (Dnr 563-2019/20) Rådsdokument 13472/19 (förordning för EIT) Rådsdokument 13723/19 (Strategiska innovationsprogrammet) Rådsdokument 13726/19 (stadga för EIT) Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att modellen från det europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) med integration av kunskapstriangeln (som omfattar forskning, utbildning och innovation), med inriktning på samhällsutmaningar och syftande till global konkurrenskraft, på ett konkret sätt kan ge ett europeiskt mervärde. Regeringen betonar vikten av att EIT skapar synergier med andra program och initiativ på EU- och nationell nivå, särskilt med Europeiska innovationsrådet, samt tydligare roll för medlemsstaternas grupp av företrädare. Regeringen anser även att det är viktigt med en internationell öppenhet, att excellens främjas i kunskapstriangelns alla delar samt att näringslivet aktivt deltar. Det är positivt att stärka den regionala förankringen av Kunskaps- och innovationsgruppernas (KI-gruppernas) verksamhet. Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom förslaget på kulturella och kreativa näringar som ett område för en ny KI-grupp. Regeringen anser att de kulturella och kreativa näringarna har potential att främja europeisk konkurrenskraft och stärka andra insatser inom områden såsom kulturarv, demokrati, social inkludering och social innovation. När KI-grupperna inte längre erhåller medfinansiering från EIT, anser regeringen att de bör kunna erhålla strategiskt stöd från EIT för att uppnå finansiell hållbarhet. Stödet kan till exempel bestå av rådgivning om hur KI-grupperna kan attrahera medel från andra EU-program, privata investeringar och andra finansieringskällor. Även efter det att medfinansiering från EIT upphört, bör KI-grupper ges möjlighet att delta i EIT-finansierade aktiviteter. Vidare anser regeringen att förslag till nya KI-grupper bör beredas inom ramen för den strategiska planeringsprocessen för Horisont Europa. Utskottet Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om Horisont Europa – inledande skäl samt bilaga IV: Synergieffekter med andra program Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg med medarbetare från Utbildningsdepartementet om Horisont Europa – inledande skäl samt bilaga IV: Synergieffekter med andra program. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (Dnr 564-2019/20) Rådsdokument 13272/19 (inledande skäl) Rådsdokument 13273/19 (synergier) Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att de inledande skälen beskriver intentionen med förordningen väl. Skälen ligger i linje med den överenskommelse som nåddes mellan rådet och Europaparlamentet i mars 2019. Regeringen anser att möjligheter till synergier mellan EU-program är en förutsättning för ett effektivt utnyttjande av EU-budgeten. Bilaga IV till förordningen om Horisont Europa beskriver på ett bra sätt möjliga synergier med relevanta EU-program. Det är även viktigt att program som berör forskning och innovation har tydliga regler och avgränsningar så att direkta överlappningar mellan program inte sker. Många potentiella synergier, till exempel mellan strukturfonder och ramprogrammet för forskning och innovation, skapas av de som genomför projekten. Det är därför viktigt att de som tar emot bidrag från flera program är medvetna om möjligheterna och begränsningarna i de olika programmen. Här har kommissionen en viktig informationsroll. Regeringen anser också att synergier även med nationella satsningar bör uppmuntras under nästa ramprogram. Det görs lättast genom att forskningsfinansiärer deltar i gemensamma programaktiviteter, där även nationell finansiering krävs. På det sättet skapas synergier som förstärker satsningar både på nationell och EU-nivå. Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom en allmän inriktning gällande de inledande skälen samt bilaga IV om synergier. Utskottet Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet i utskottet för regeringens ståndpunkt. Ledamoten från Vänsterpartiet anmälde en avvikande mening om att inga medel från EU:s forskningsprogram ska gå till militärforskning. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg med medarbetare från Utbildningsdepartementet om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (Dnr 565-2019/20) Rådsdokument 13801/19 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att forskningssatsningar inom Euratom bör fortsätta på samma nivå som tidigare och i linje med tidigare programs inriktning. Regeringen ser positivt på inriktningen mot forskning om kärnsäkerhet och strålskydd, och anser att det är bra att säkerställa att unionsfinansierad forskning och utbildning inom kärnvetenskap och kärnteknik fortsätter med god kontinuitet. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom beslutet om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–25. Utskottet Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet i utskottet för regeringens ståndpunkt. Ledamoten från Vänsterpartiet anmälde en avvikande mening om att en av kärnkraftens avigsidor är strålningen. Forskning som syftar till att minska strålning, montera ned kärnkraftsverk och att hantera det avfall som skapats kan välkomnas medan forskning som syftar till att bevara och att fortsätta att bygga ut kärnkraften avvisas. Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna anmälde en avvikande mening om att en mycket liten andel av de europeiska forskningsmedlen inom Euroatom används för att undersöka hur kärnkraften skulle kunna utvecklas för att höja levnadsstandarden i Europa och minska skadliga koldioxidutsläpp. Mer av Euroatoms forskningsmedel borde därför fördelas till direkt kärnkraftsteknisk forskning. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2019/20:08.
	Inkomna EU-dokument och EU-blad EU-blad anmäldes enligt bilaga 2.
	Etikprövning av forskning – tydligare regler och skärpta straff (UbU4) Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2018/19:165. Utskottet justerade betänkande 2019/20:UbU4.
	Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning (UbU5) Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2019/20:7. Utskottet justerade betänkande 2019/20:UbU5.
	Överlämnande av motion Utskottet överlämnade motion 2019/20:3094 yrkande 11 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) till justitieutskottet under förutsättning att det mottagande utskottet tar emot motionen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 21 november 2019 kl. 10.00.
Vid protokollet Jonas Brynhildsen Justeras torsdagen den 21 november 2019 Gunilla Svantorp

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2019/20:09

§ 1-11

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Gunilla Svantorp (S), ordförande

X

Roger Haddad (L), förste vice ordförande

X

Kristina Axén Olin (M), andre vice ordförande

X

Pia Nilsson (S)

X

Maria Stockhaus (M)

X

Patrick Reslow (SD)

X

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

Fredrik Christensson (C)

X

Daniel Riazat (V)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

X

Robert Stenkvist (SD)

X

Linus Sköld (S)

X

Gudrun Brunegård (KD)

X

Tomas Kronståhl (S)

X

Michael Rubbestad (SD)

Annika Hirvonen Falk (MP)

X

Maria Arnholm (L)

X

SUPPLEANTER

Roza Güclü Hedin (S)

O

Noria Manouchi (M)

O

Malin Larsson (S)

Johan Hultberg (M)

Jörgen Grubb (SD)

X

Ulrika Heie (C)

Ilona Szatmari Waldau (V)

X

Ulrika Heindorff (M)

Ebba Hermansson (SD)

Anna Wallentheim (S)

Alexandra Völker (S)

Lina Nordquist (L)

Clara Aranda (SD)

Leila Ali-Elmi (MP)

Ann-Britt Åsebol (M)

Linda Lindberg (SD)

Richard Jomshof (SD)

Robert Hannah (L)

Joar Forssell (L)

Mats Berglund (MP)

Niels Paarup-Petersen (C)

Linda Westerlund Snecker (V)

Pia Steensland (KD)

Ingemar Kihlström (KD)

Anna Sibinska (MP)

Åsa Lindestam (S)

Sanne Lennström (S)

Per Lodenius (C)

Lars-Arne Staxäng (M)

Inga-Lill Sjöblom (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande