Protokoll utskottssammanträde 2018/19:9

Utskottens protokollKulturutskottets protokoll 2018/19:9

KULTURUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:9
DATUM	Tisdagen den 13 november 2018
TID	Kl. 11.00–12.30
NÄRVARANDE	Se bilaga

§ 1	Justering av protokoll
	Justerades protokoll 2018/19:8 av den 8 november 2018.
§ 2	Överläggning med regeringen
	Utskottet överlade med statssekreterare Erik Nilsson, Utbildningsdepartementet, om förslag till förordning om inrättandet av Europeiska Solidaritetskårsprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 375/2014. Underlaget utgjordes av den promemoria som tidigare skickats från Utbildningsdepartementet (dnr 788-2018/19) där följande ståndpunkt anges: Regeringen välkomnar kommissionens intentioner att fortsatt minska ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna genom insatser riktade till unga kvinnor och män eller ungdomar som identifierar sig på annat sätt. Regeringen välkomnar särskilt insatserna för att ungdomar med färre möjligheter ska kunna delta i programmet samt ambitionen att öka ungdomars möjligheter att engagera sig i rörlighets- och solidaritetsaktiviteter. Regeringen anser att det är nödvändigt att fokusera på programmets kärnverksamhet. Regeringen anser att genomförandet av solidaritetskåren ska bygga på existerande strukturer och inte leda till ökad administrativ börda för medlemsstaterna. Regeringen har i linje detta sammanhang särskilt betonat att den del av programmet som enligt förslaget finansierar arbete och praktik utgör en så pass liten del av programmets totala omslutning att administration av denna mindre del av programmet kan bli kostsam i förhållande till dess effekt. Regeringen har framfört att del av programmet som enligt förslaget finansierar arbete och praktik bör utgå. Sverige har inte fått gehör för denna ståndpunkt i rådsförhandlingarna. Regeringen anser därför att Sverige bör verka för ett mer flexibelt genomförande. Ett mer flexibelt genomförande bör ge möjligheter till att nationellt bestämma om och hur arbets- och praktikdelen ska genomföras, inklusive vid behov överföring av medel mellan arbete och praktik och volontärarbete. Regeringen avser understryka vikten av att nationell kompetens beaktas vid utformning och genomförande av det Europeiska Solidaritetskårsprogrammet. Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom ett antagande av förordningen. Vice ordförande Vasiliki Tsouplaki (V) konstaterade att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi anser att den aktuella typen av satsningar på att få unga att söka vidga sina erfarenheter genom ideellt engagemang, bäst görs på nationell nivå utefter varje eget lands system för att stödja och främja civilsamhället eller volontärarbete i allmänhet. Effekterna av nationella system är mer överskådliga för de enskilda staterna, och Sverigedemokraterna bedömer att det är troligt att nationella system effektivare kan upptäcka och utveckla ungas potential. Mycket av det som genomförs inom ramen för programmet hade kunnat uppnås genom bilaterala och multilaterala samarbeten. Regeringen har framfört att den del av programmet som enligt förslaget finansierar arbete och praktik bör utgå, vilket är en uppfattning vi delar. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Nämndehandläggaren Helena Fridman Konstantinidou, EU-nämndens kansli, närvarade under denna punkt.
§ 3	Överläggning med regeringen
	Utskottet överlade med statssekreterare Erik Nilsson, Utbildningsdepartementet, om förslag till rådsslutsatser om ungdomsarbetets roll i relation till migration och flyktingfrågor. Underlaget utgjordes av den promemoria som tidigare skickats från Utbildningsdepartementet (dnr 790-2018/19) där följande ståndpunkt anges: Regeringen anser att intentionerna i rådsslutsatserna är goda och har övergripande välkomnat utkastet till slutsatser. Regeringen har under förhandlingarna verkat för att det i utkastet till slutsatser tydliggörs att ungdomsarbete organiseras och stöds på olika sätt i olika medlemsländer. En stor del av ungdomsarbete i Sverige utförs på kommunal nivå och inom ramarna för aktiviteter arrangerade av civilsamhällesorganisationer. Detta betyder att staten varken kan eller vill utöva detaljerad kontroll över ungdomsarbete i Sverige. Regeringen har förespråkat att rådslutsatserna följs upp på ett sätt som tydliggör eventuellt skilda förutsättningar mellan unga kvinnor respektive män och välkomnar att detta nu återfinns i slutsatserna. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna vid rådsmötet. Vice ordförande Vasiliki Tsouplaki (V) konstaterade att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna vill understryka att mycket av det som ärendet berör hade kunnat genomföras på ett fullgott sätt inom ramen för bilaterala och multilaterala avtal mellan fria och självständiga nationalstater. Just migrations- och flyktingfrågor som ärendet berör är frågor där olika medlemsstater inom EU har väldigt olika synsätt på och olika verkligheter att förhålla sig till. Länder som Sverige har exempelvis tagit emot enormt många migranter och flyktingar i förhållande till många andra medlemsstater. Detta understryker vikten av att detta bör skötas på nationell nivå. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Nämndehandläggaren Helena Fridman Konstantinidou, EU-nämndens kansli, närvarade under denna punkt.
§ 4	Överläggning med regeringen
	Utskottet överlade med statssekreterare Erik Nilsson, Utbildningsdepartementet, om förslag till rådsresolution om EU:s ungdomsstrategi. Underlaget utgjordes av den promemoria som tidigare skickats från Utbildningsdepartementet (dnr 789-2018/19) där följande ståndpunkt anges: Regeringen ser positivt på att en ny gemensam strategi för ungdomsfrågor inom EU tas fram för att samordna de insatser som görs även om huvudansvaret för ungdomspolitiken ligger hos medlemsstaterna. Det är viktigt att strategin fokuserar på mellanstatliga insatser med tydligt mervärde på nationell nivå. Regeringen välkomnar att det i strategin tydliggörs att den inte innebär krav på harmonisering eller prioriteringar som inte är motiverade utifrån en nationell kontext. Det är också viktigt att de åtgärder som tas fram granskas noga ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Regeringen ser positivt på att strategin betonar inkludering av unga med färre möjligheter och välkomnar insatser för ungdomars rörlighet och utbyten mellan länder. Det är positivt att strategin kopplas till relevanta EU-program såsom Erasmus och Solidaritetskåren, liksom att informellt lärande lyfts fram. Regeringen uppskattar ambitionen att förenkla utbytet av goda exempel och erfarenheter inom det ungdomspolitiska området mellan medlemsstaterna. Regeringen välkomnar att vägledande principer i strategin är att insatserna ska motverka diskriminering och främja jämställdhet. Att utveckla ungdomars inflytande i beslutsprocesserna är en viktig prioritering. Det är positivt att ungdomsmålen är ett resultat av dialog med unga, men det är lika viktigt att unga och ungdomsorganisationer finns med i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av ungdomsstrategin. Med bakgrund av det ovan beskrivna anser regeringen att Sverige bör ställa sig bakom ett antagande av resolutionen. Vice ordförande Vasiliki Tsouplaki (V) konstaterade att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna menar att mycket av det som ungdomsstrategin berör hade kunnat genomföras på ett fullgott sätt inom ramen för bilaterala och multilaterala avtal mellan fria och självständiga nationalstater. Vi anser att förslaget till den svenska ståndpunkten godtar ett förfarande där harmonisering av lagstiftning kan följa på området, och det bryter mot delar av EU:s artikel 165. Utöver frågan om vilken nivå beslut ska fattas på i den här typen av ärenden, så har vi sverigedemokrater också kritik i andra avseenden. Exempelvis när ”EU:s värden och en europeisk identitet” diskuteras och ska arbetas för gentemot de olika medlemsländerna får vi en bild av ett synsätt som präglas alltför mycket av att man vill pådyvla ett slags värderingar och ett slags artificiell europeisk identitet ovanifrån, i stället för att verka för att detta på organisk väg växer fram underifrån och uppåt. Det ser vi som problematiskt. De identiteter och värderingar som vuxit fram i Europa genom historien på organisk väg i de olika medlemsländerna är i stället vad som i själva verket skulle behöva bejakas. Till det upplever vi också att EU och Europa sammanblandas och likställs alltför mycket i ärendet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Nämndehandläggaren Helena Fridman Konstantinidou, EU-nämndens kansli, närvarade under denna punkt.
§ 5	Information inför ministerrådet
	Statssekreterare Erik Nilsson, Utbildningsdepartementet, informerade inför riktlinjedebatt om genomförandet av den framtida ungdomsstrategin (dnr 787-2018/19). Nämndehandläggaren Helena Fridman Konstantinidou, EU-nämndens kansli, närvarade under denna punkt.
§ 6	Information från Riksidrottsförbundet (kl. 11.30)
	Generalsekreterare Stefan Bergh samt intressepolitiskt sakkunniga Tina Sahlén och Mattias Hjelmberg, Riksidrottsförbundet, informerade om sin verksamhet och besvarade frågor från utskottets ledamöter. Den politiske sekreteraren Karl Efraimsson (SD) närvarade under denna punkt. Informationsmaterial lämnades.
§ 7	EU:s nya ungdomsstrategi (KrU5)
	Fortsattes behandlingen av meddelandet om EU:s nya ungdomsstrategi (jfr prot. 2018/19:8.4). Ärendet bordlades.
§ 8	Nästa sammanträde
	Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 15 november 2018 kl. 10.00.
Vid protokollet Charlotte Rundelius Justeras Christer Nylander Bilaga Närvaroförteckning

KULTURUTSKOTTET

Bilaga till protokoll 2018/19:9

§§

1–2

3–8

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Christer Nylander (L), ordf.

–

–

Vasiliki Tsouplaki (V), vice ordf.

D

D

Lawen Redar (S)

D

D

Lotta Finstorp (M)

D

D

Hans Hoff (S)

N

N

Annicka Engblom (M)

D

D

Aron Emilsson (SD)

D

D

Lars Mejern Larsson (S)

D

D

Per Lodenius (C)

D

D

Ann-Britt Åsebol (M)

D

D

Angelika Bengtsson (SD)

D

D

Anna Wallentheim (S)

D

D

Roland Utbult (KD)

D

D

Åsa Karlsson (S)

D

D

Jonas Andersson i Linköping (SD)

D

D

Anna Sibinska (MP)

D

D

Viktor Wärnick (M)

D

D

SUPPLEANTER

Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

D

D

John Weinerhall (M)

N

N

Caroline Helmersson Olsson (S)

Marta Obminska (M)

Cassandra Sundin (SD)

N

N

Pyry Niemi (S)

Peter Helander (C)

N

N

Jon Thorbjörnson (V)

Ulrika Jörgensen (M)

–

N

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Petter Löberg (S)

Vakant

Linus Sköld (S)

Maria Arnholm (L)

D

D

Michael Rubbestad (SD)

Emma Hult (MP)

Louise Meijer (M)

Charlotte Quensel (SD)

Sara Seppälä (SD)

Bengt Eliasson (L)

Lina Nordquist (L)

Niels Paarup-Petersen (C)

Momodou Malcolm Jallow (V)

Jimmy Loord (KD)

Michael Anefur (KD)

Anmärkning: I kolumn N anges vilka ledamöter som har deltagit i handläggningen. I kolumn V anges i förekommande fall hur resp. ledamot har voterat. D=Närvarande och deltagit i beslutet. N=Närvarande