Protokoll utskottssammanträde 2014/15:21

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2014/15:21

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:21
DATUM	2015-02-17
TID	11.00 – 11:55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens meddelande om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/E om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (COM(2012) 595 final- 2012/0288 (COD)) Utskottet överlade med energiminister Ibrahim Baylan, Miljö- och energidepartementet, om: KOM(2014) 748 enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (COM(2012) 595 final- 2012/0288 (COD)) Underlaget utgjordes av översända promemorior (dnr 1.6.2–1820–2014/15) - RådsPM, inkommen 2015-02-12 Förslag till regeringens ståndpunkt: Biodrivmedel är en viktig komponent i arbetet med att ställa om transportsektorn och i slutändan uppnå regeringens målsättning om 100 procent förnybar energi. På övergripande nivå handlar ILUC-förslaget om att säkerställa dessa biodrivmedels hållbarhet. Regeringen bejakar detta synsätt men vill även understryka vikten av att samtidigt underlätta för hållbara drivmedel och för framtidens teknik. Då branschen behöver långsiktiga riktlinjer och besked för investering i ny teknik är det angeläget att förhandlingarna slutförs så snart som möjligt. Regeringen anser att det är viktigt att direktivet skapar förutsägbara och goda villkor för produktion av alla biodrivmedel med god miljöprestanda och så kallade avancerade biodrivmedel som i Sverige kan produceras utifrån skoglig råvara, restprodukter och avfall etc. Regeringen anser därför att Sverige bör stödja förslag i denna anda. Inför de kommande förhandlingarna med Europarlamentet är det angeläget att regeringen särskilt bevakar att skoglig råvara inte missgynnas i förhållande till andra jämförbara råvaror för produktion av biodrivmedel. Regeringen föreslår vidare att Sverige bör bevaka och vid behov argumentera mot förslag som riskerar att urvattna den övergripande ambitionsnivån i det ursprungliga förnybartdirektivet, såsom förslag till utökade viktningsmekanismer som gör det möjligt att uppnå direktivets mål med en mindre andel faktisk förnybar energi. - FaktaPM 2012/13:FPM40, inkommen 2015-02-12 Preliminär svensk ståndpunkt Den nödvändiga omställningen av transportsektorn förutsätter en ökad andel biodrivmedel. Det är därför angeläget att det inte föreligger några frågetecken kring huruvida de biodrivmedel som används verkligen bidrar till en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Dagens hållbarhetskriterier syftar till att minimera risken att produktion av biodrivmedel innebär en minskad biodiversitet, en minskad inbindning av kol samt oacceptabla utsläpp av klimatgaser vid produktionen av dessa drivmedel. Då risken för utsläpp som en konsekvens av indirekt förändrad markanvändning inte hanterats tidigare är det positivt att kommissionen nu presenterat en ansats till att minimera även denna risk. Sverige välkomnar förslaget till tidigareläggning av den i det befintliga direktivet fastställda succesiva ökningen av de krav som ställs på de utsläpp av klimatgaser som är förknippade med produktionen av biodrivmedel. Förslaget innebär ett kraftigt incitament för producenter av biodrivmedel att vidta förbättringsåtgärder i detta avseende, och utesluter de biodrivmedel som har sämst miljöprestanda från den europeiska marknaden. Sverige instämmer i förslagets huvudsakliga syfte, dvs. att förbättra befintliga biodrivmedels miljöprestanda och samtidigt främja mer avancerade biodrivmedel. Det finns dock vissa frågetecken kring hur de konkreta förslagen kommer att främja en sådan utveckling. I arbetet är det viktigt att beakta regelförenkling, subsidiaritet och proportionalitet särskilt i relation till andra politikområden. Det finns en del frågetecken kring förslaget om ett tak för hur mycket av förnybartmålen som får uppfyllas med vissa drivmedel. Trots att kommissionens analys visar att det finns stora skillnader mellan utsläppen från biodrivmedel som baseras på oljeväxter, eller växter med högt stärkelse eller sockerinnehåll, ska samma tak gälla för samtliga dessa bränsletyper. Det finns skäl att begränsa användningen av de drivmedel som leder till stora indirekta utsläpp. Ett gemensamt tak för användningen av biodrivmedel som producerats av spannmål, andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor innebär emellertid en restriktion för användningen av drivmedel som enligt kommissionens egen analys har god klimatprestanda. Sverige vill därför att kommissionen förtydligar varför man gjort detta ställningstagande som inte förefaller att vara motiverat av klimatpolitiska skäl. Vad gäller den föreslagna dubbel- eller fyrdubbelräkningen av vissa bränslen är det oklart hur detta kommer att främja utvecklingen av mer avancerade bränslen då detta förslag endast avser hur medlemsländerna får redovisa sin måluppfyllelse. För att få en verklig effekt på utvecklingen måste förslaget åtföljas av konkreta styrmedel som kommer att utformas i de olika medlemsländerna. Sverige välkomnar att förslaget inte innehåller några restriktioner i detta avseende. Viktningsmetodiken är komplex och effekterna av den utreds nu noga inom Regeringskansliet. Det är dock viktigt att påpeka att investeringar i produktionsanläggningar kräver långsiktiga förutsättningar. Ett genomförande av kommissionens förslag skulle i vissa fall innebära långtgående förändringar av dessa förutsättningar. Det kan påverka investeringsviljan negativt vid en kritisk tidpunkt, dvs. bara några år innan målen för 2020 ska uppnås. Investeringars långa ledtider är därför viktigt att beakta i de fortsatta förhandlingarna om förslagen. Utskottet Utskottet önskade, vilket godtogs av energiministern, en förstärkning av den svenska ståndpunkten när det gäller möjligheterna för produktion av etanol med god miljöprestanda samt Sveriges negativa inställning till utökade viktnings mekanismer. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna ställer sig bakom införandet av ILUC-faktorer. Däremot delar Sverigedemokraterna inte den positiva förhoppning regeringen har på biodrivmedel. Sverigedemokraterna ser en risk i att satsningen på biodrivmedel i framtiden kan visat sig ha varit ett kostsamt stickspår. Detta på grund av svag miljönytta, begränsad råvarubas och dålig lönsamhet. Sverigedemokraterna konstaterar samtidigt att det råder stor osäkerhet kring avancerade biodrivmedel. Det är idag exempelvis tveksamt om det överhuvudtaget är möjligt att bygga och ta i drift betydande antal cellulosabaserade biodrivmedelsanläggningar under den närmaste tiden. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: I huvudsak delar vi regeringens förslag till svensk ståndpunkt för att förbättra befintliga biodrivmedels miljöprestanda samt främja mer avancerade biodrivmedel, men regeringen borde sätta in denna fråga i en större kontext om klimatnytta och markanvändning. Eftersom EU ställer krav på ökad användning av biodrivmedel (10 procent till 2020) är det rimligt och rätt att man också ställer krav på dessa drivmedel utifrån klimatnytta och påverkan på markanvändningen, med s.k. ILUC-värden. Vänsterpartiets hållning är att ett bränsle med liten påverkan på miljön generellt ska stimuleras i förhållande till ett bränsle som har hög miljöpåverkan. För att drivmedel ska vara långsiktigt hållbara krävs certifiering av samtliga fordonsbränslen, även fossila, genom sociala och ekologiska hållbarhetskriterier. Utgångspunkten för användning och produktion av biodrivmedel bör vara att dessa leder till minst 60 procents reducering av koldioxidutsläppen, att den biologiska mångfalden inte hotas, att framställningen inte sker på bekostnad av livsmedelsproduktionen i regioner där det råder brist på mat, att det betalas ut skäliga löner, att arbetsförhållandena är säkra och rimliga samt att produktionen inte tränger ut lokal befolkning. En vetenskaplig grund bör tas fram som belyser samtliga drivmedel ur livscykelperspektiv. Med högre ställda hållbarhetskriterier finns skäl att ytterligare höja mål för andelen biodrivmedel i transportsektorn. Det är som sagt välkommet med miljö- och klimatkrav på biodrivmedel. Men produktion av biodrivmedel kan inte ses ensamt. Många andra verksamheter påverkar klimatet samt har effekter på markanvändning. Foderproduktion för intensiv djuruppfödning är ett exempel på detta, och en verksamhet som använder långt större ytor än produktionen av biodrivmedel. Vi skulle önska att den svenska regeringen drev på EU för att ha ett mer integrerat markanvändningsperspektiv där fler verksamheter än biodrivmedelsproduktion underställdes krav på miljö, klimat och krav på rimlig markanvändning. Det är bra att kommissionen föreslår ett tidigareläggande av kraven på biodrivmedel utifrån deras klimatnytta. Enligt kommissionens förslag träder kravet om 60 procents klimatnytta i kraft 2018. Vänsterpartiet anser emellertid att Sverige borde verka för att detta träder i kraft ännu tidigare, i praktiken så fort som möjligt eftersom biodrivmedel med den prestandan redan idag finns på marknaden. Sverige borde också verka för att medlemsländerna ges större flexibilitet att implementera ILUC-bestämmelserna. Vi delar Energimyndighetens remissvar om ILUC (Dnr 2012-8578, 11/2-13) gällande den lista med viktningsmekanismer för olika biodrivmedel som kommissionen föreslagit. Gällande förslag, med dubbel- och fyrdubbelräkning, är trubbigt och kan få den märkliga effekten att användningen av biodrivmedel minskar. Enligt uppgift från landsbygdsministern ska fyrdubbelräkningen inte längre vara aktuell. Det är bra och jag förväntar mig att regeringen verkar för att den inte plockas tillbaka under förhandlingarnas gång. Man kan också på goda grunder ifrågasätta om det är optimalt att kommissionen ska centralstyra sådana detaljerade saker. Listan borde slopas och ersättas med ett system där medlemsländerna ges större flexibilitet att själva göra sina bedömningar om hur man bäst främjar olika slags biodrivmedel. Vi anser också att regeringen tydligare borde motsätta sig det faktum att detta ILUC-förslag kommer att kunna ändras av kommissionen självt, genom s k delegerade akter. Enligt uppgift är även regeringen motståndare till detta förfarande. Då borde det framgå skriftligt i den svenska positionen. Denna ryckighet och kortsiktighet gynnar ingen. Ordföranden konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:20.
§ 3	Landsbygdspolitik (MJU5) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om landsbygdspolitik. Utskottet justerade betänkande 2014/15:MJU5 efter vissa ändringar. Följande reservationer anmäldes: - (V) under punkt 1 landsbygdspolitik, - (C) –– 2 jordbrukets konkurrenskraft, - (M, C, FP, KD) (SD) –– 3 livsmedelsstrategi, - (C) –– 4 regionala livsmedelsstrategier, - (M) –– 5 exportstrategi, - (SD) (C) –– 6 regelförenkling, - (M, C, FP, KD) –– 7 kartläggning av regler, - (V) –– 8 jordbruksmark, - (SD) –– 9 exportbidrag, - (V) –– 10 ekologisk produktion, - (SD) –– 11 gödselspridning m.m., - (SD) –– 12 odling av proteingrödor, - (SD) –– 13 fäbodbruk, - (SD) –– 15 rennäringen.
§ 4	Avfall och kretslopp (MJU8) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om avfall och kretslopp. Ärendet bordlades.
§ 5	Utskottets arbetsplan Utskottets preliminära arbetsplan för våren 2015 anmäldes. Kanslichefen meddelade att det planerade sammanträdet den 7 april 2015 utgår.
§ 6	Arbetande suppleanter Följande ledamöter anmäldes som arbetande suppleanter: Johan Büser (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Runar Filper (SD), Kristina Yngwe (C), Emma Nohrén (MP) och Lars Tysklind (FP).
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 19 februari 2015 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 5 mars 2015 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2014/15:21

§ 1

§ 2-3

4-7

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

X

Lena Ek (C), vice ordf

X

X

X

Ulf Berg (M)

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

Johan Hultberg (M)

X

X

X

Maria Strömkvist (S)

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

X

Stina Bergström (MP)

X

O

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

X

Monica Haider (S)

-

-

-

Anders Forsberg (SD)

X

X

X

Fredrik Malm (FP)

X

X

X

Jens Holm (V)

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

X

X

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

O

O

O

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

O

O

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Kristina Yngwe (C)

O

O

O

Emma Nohrén (MP)

O

X

-

Jenny Petersson (M) tjl. t o.m. 2015-03-29

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Lars Tysklind (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Said Abdu (FP)

Magnus Manhammar (S)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande