våldet mot assyrier/syrianer/kaldéer i Irak

Svar på skriftlig fråga 2005/06:2089 besvarad av

Händelser

Inlämnad
2006-08-31
Besvarad
2006-09-13
Besvarad
2006-09-14
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 september

Svar på fråga 2005/06:2089 om våldet mot assyrier/syrianer/kaldéer i Irak

Utrikesminister Jan Eliasson

Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att FN tar sitt ansvar för att stoppa dödandet av civila i Irak.

Den svenska regeringen ser mycket allvarligt och med stor oro på det våld som drabbar befolkningen i Irak, inklusive olika minoriteter. Det är av stor vikt att samtliga etniska och religiösa grupper i Irak respekteras och skyddas från våld, förföljelse och terrorism. Det internationella samfundet måste stå bakom den irakiska regeringen i dess strävan att upprätta en fungerande rättsstat, främja stabilitet och demokrati, respektera de mänskliga rättigheterna samt motverka extremism. Sverige stöder den irakiska regeringens mål att skapa ett demokratiskt och stabilt Irak där människor oavsett etnisk bakgrund eller religion känner sig delaktiga.

I Sveriges utvecklingssamarbete med Irak betonas vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. Den svenska landstrategin för Irak anger särskilt att utvecklingssamarbetet ska uppmärksamma och söka åtgärda all slags diskriminering. Sveriges bistånd till Irak kanaliseras till stor del genom EU och FN och regeringen betonar konsekvent betydelsen av arbetet med att skydda och främja mänskliga rättigheter, inklusive skyddet för minoriteter, när vi agerar inom FN och EU.

Sverige stöder FN i dess arbete med att bistå Irak i uppbyggnaden och demokratiseringsprocessen. FN bistår den irakiska regeringen i dess strävan att skapa en stat som kan tillgodose allas rättigheter och har förmåga att ge dess invånare trygghet och säkerhet. I FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1546 och 1637 betonas särskilt FN:s stöd till den nationella dialogen och demokratiseringsprocessen. Med tanke på de etniska och religiösa spänningar som präglar Irak i dag är FN:s stöd i detta avseende av stor vikt. Nyligen lanserade Irak och FN gemensamt ett ramverk för det internationella samfundets engagemang i Irak, benämnt International Compact for Iraq. Syftet med detta ramverk är att harmonisera och konkretisera den irakiska regeringens arbete med återuppbyggnad, säkerhet och ekonomisk återhämtning och det internationella samfundets stöd till detta arbete. Sverige stöder fullt ut FN:s arbete i Irak och verkar för att FN ska kunna ta ett större ansvar för omvärldens engagemang i Irak.

Sverige verkar också för att EU ska öka sitt engagemang i Irak med fokus på uppbyggnad av den irakiska rättsstaten och mänskliga rättigheter. Sverige stöder därför EU:s gemensamma rättsstatsinsats Eujust lex som syftar till att utbilda 1 400 irakiska befattningshavare inom polis- och rättsstatsområdet. En väsentlig del av denna utbildning handlar om mänskliga rättigheter. Ytterst måste den irakiska staten kunna garantera de irakiska medborgarnas säkerhet och därför är EU:s stöd till den irakiska rättsstaten centralt.

Det eskalerande våldet i Irak är djupt oroväckande och det irakiska folkets lidande ofattbart. Jag har dock inte för avsikt att verka för att FN ska erbjuda enskilda grupper frizoner i Irak. Irak behöver enighet @ inte splittring eller uppdelning enligt religiösa och etniska skiljelinjer. Den irakiska regeringen är ansvarig för att tillgodose samtliga gruppers säkerhet inom landets gränser. FN, EU och det internationella samfundet har ett ansvar att hjälpa den irakiska regeringen med detta. Jag verkar i olika sammanhang för att det internationella samfundet ska hjälpa den irakiska regeringen att skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet för samtliga irakiska medborgare oavsett bakgrund.

Skriftlig fråga 2005/06:2089 av Kerimo, Yilmaz (s) (korrekturläst 2006-08-31)

den 31 augusti

Fråga 2005/06:2089 av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Våldet mot assyrier/syrianer/kaldéer i Irak

Våldet fortsätter i Irak och så även våldet som de muslimska extremisterna och kurder i norra Irak utövar mot assyrier/syrian/kaldéer och kristna kyrkor. Våldet är hämndaktioner som utförs för att hämnas på USA i syfte att öka spänningen mellan Iraks samhällsgrupper och därmed också angripa amerikanska intressen. Oskyldiga civila kristna som är assyrier/syrian/kaldéer blir brickor i ett brutalt krig mellan muslimska Irak och USA. Många kristna här i Sverige är oroliga för sina anhöriga i Irak. Våldet mot assyrier/syrian/kaldéer har fått hälften att lämna Irak sedan invasionen inleddes år 2003. En lösning kan vara att assyrier/syrian/kaldéerna får en egen administrativ frizon där de kan känna sig trygga i norra delarna av landet. Det är dags att FN tar sitt ansvar och skyddar även kristna i Irak och i norra Irak som får bistånd från FN. Det är dags att diskutera en frizon under FN-skydd även för de kristna assyrier/syrian/kaldéerna i Irak.

Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att FN tar sitt ansvar att stoppa dödandet av civila i Irak?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.