Utbildnings lönsamhet

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1373 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

U2018/02452/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1373 av Christian Holm Barenfeld (M)
Utbildnings lönsamhet

Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att högre utbildning ska löna sig bättre än vad det gör i dag.

Regeringens investeringar i högre utbildning är investeringar både för individ och för samhälle. Målet är att Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. För att nå dit föreslår regeringen olika åtgärder för att säkerställa att Sverige stärks som kunskapssamhälle. Utbildning och forskning ger möjligheter för Sverige att möta framtidens stora samhällsutmaningar och är avgörande för framtidens jobb och Sveriges konkurrenskraft.

Antalet sökande till högskolan är fortsatt högt. För att ge fler möjlighet att studera i högskolan genomför regeringen nu en omfattande utbyggnad med nya resurser motsvarande 25 000 utbildningsplatser. I utbyggnaden ingår även riktade satsningar för fler utbildningsplatser som kan leda till anställning i yrken där det i dag råder brist på utbildad personal, t.ex. lärare och förskollärare. Satsningen på höjda löner för lärare, det s.k. lärarlönelyftet, har också varit en tydlig signal från regeringen att utbildning ska löna sig. Lärarlönelyftet har gett 65 000 lärare i genomsnitt 2 600 kr mer i lön. De som har kommit ifråga för satsningen är legitimerade lärare och förskollärare, eller utbildade fritidspedagoger, samt de lärare som är undantagna kravet på legitimation.

Högskoleutbildade har sedan länge haft lägre arbetslöshet än lågutbildade, oavsett konjunkturläge. Högre utbildning ger därför en tryggare arbetsmarknadsposition. Detta måste tas i beaktande när lönerna jämförs med gymnasieutbildade. Högre utbildning öppnar även dörren till en större del av arbetsmarknaden. Många högskoleutbildade byter yrke flera gånger under arbetslivet vilket kan leda till ett mer utvecklande arbetsliv och bättre löneutveckling. Även internationella jämförelser av sysselsättningsgraden visar mycket bra resultat för Sverige, t ex visar OECD:s studier att Sverige ligger över genomsnittet för högskoleutbildade personer.

Löneläget för svenska akademiker är i jämförelse med fler andra länder förhållandevis bra. Jämförelserna av löner för högutbildade tar dessutom i regel inte hänsyn till aspekter som att Sverige t.ex. har kostnadsfri utbildning till skillnad från andra länder där högskoleutbildning ofta är väldigt kostsam. Vid internationella jämförelser glöms ofta också bort att Sverige och de andra nordiska länderna också har en samhällsmodell där människor får mycket tillbaka genom vårt generella välfärdssystem. Till exempel barnomsorg, föräldraförsäkring och sjukvård. Tittar man på den totala köpkraften så är den god tack vare det generella välfärdssystem vi har.

Stockholm den 5 juni 2018

Helene Hellmark Knutsson