Upprättelse efter folkmordet mot armenier
Svar på skriftlig fråga 2018/19:575 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:572 av Håkan Svenneling (V)
Folkmordet i dåvarande Ottomanska riket samt fråga 2018/19:575 av Markus Wiechel (SD) Upprättelse efter folkmordet mot armenier
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att regeringen ska följa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket som ett folkmord. Markus Wiechel har frågat mig varför regeringen inte erkänner att ett folkmord har skett, och om regeringen avser att begära en officiell ursäkt från Turkiet. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. En betydande del av det Osmanska rikets kristna befolkning dödades.
Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp i vår samtid. Detta är en fråga om respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter som är grundläggande i svensk utrikespolitik.
Frågor om hur en regering bör förhålla sig till, och benämna, massövergrepp långt bak i tiden innehåller flera folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter. Jag har många gånger tidigare framhållit att detta inte sällan är komplicerat. Även frågan om ansvarsutkrävande är komplicerad.
Regeringen gav år 2015 Stockholm Center for International Law and Justice i uppdrag att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga,
historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp.
I rapporten konstateras att de allra flesta historiska massövergrepp inte har blivit föremål för agerande från stater som inte varit delaktiga i massövergreppen. Få regeringar gör uttalanden i frågan. Däremot har ett antal parlament, inklusive Sveriges riksdag, gjort uttalanden om massövergreppen.
Enligt rapporten finns problem med regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta. Sådana kan uppfattas som normerande för forskningen och strida mot akademiska principer om kritiskt tänkande. Ifråga om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket behöver de berörda gemensamt analysera och komma fram till ett förhållningssätt till övergreppen. Dessa är de principiella skälen för vårt ställningstagande.
De övergrepp som ägde rum i det sönderfallande Osmanska riket ska kunna diskuteras öppet. Regeringen arbetar för att bidra till att främja förståelse, debatt och dialog om händelserna i det sönderfallande Osmanska riket, inte minst i Turkiet och mellan Turkiet och Armenien.
Ett exempel på sådant arbete är Sveriges stöd till Hrant Dink Foundation, som bidrog till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd i landet. Sverige har även under 2018 gett stöd till det så kallade Armenia-Turkey Normalization Process, ett EU-finansierat projekt som främjar dialog och samverkan mellan armeniska och turkiska civilsamhällesorganisationer.
Utöver detta kommer regeringen att ge Forum För Levande Historia i uppdrag att producera en nedladdningsbar vandringsutställning om händelserna i det sönderfallande Osmanska riket.
Regeringen avser dessutom arrangera en konferens där begrepp som folkmord och massövergrepp ska diskuteras.
Regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar för att bidra till att skipa rättvisa där möjligt, bidra till försoning och upprättelse och minska lidandet för alla de som har drabbats och fortsätter att drabbas av väpnade konflikter och massövergrepp.
Stockholm den 2 maj 2019
Margot Wallström
Skriftlig fråga 2018/19:575 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2019-04-25)
Fråga 2018/19:575 Upprättelse efter folkmordet mot armenier
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 24 april förknippas för många assyrier, armenier, greker och andra kristna med startskottet för Osmanska rikets folkmord mot kristna. I dag hålls därför många minnesceremonier runt om i landet för att hedra minnet av de miljontals människor som mördades, varav flera har en koppling till de över tvåhundratusen svenskar som har assyrisk, armenisk och grekisk bakgrund.
Trots att riksdagen 2010 beslutade att rikta ett tillkännagivande om ett erkännande av folkmordet och trots att Socialdemokraterna, som vann valet 2014 (och 2018), lovat att driva fram ett erkännande har fortfarande inget erkännande av folkmordet skett från regeringen. Mot bakgrund av vad vi sett till följd av Islamiska statens fruktansvärda härjningar blir vi påminda om vilka fasor som kan vänta civila om de befinner sig i fel område vid fel tillfälle och tillhör fel folkgrupp.
Den 19 april antog det libyska ministerrådet en resolution som erkände 1915 års utrotning av ottomanska armenier som folkmord. Landet bidrog därmed med det trettionde erkännandet från det internationella samfundet. Under ett möte med Armeniens Irakambassadör måndagen den 15 april sa ordföranden i Iraks nationella religiösa råd, Sheikh Yusuf al-Nasri, att Turkiet måste be om ursäkt för "det omänskliga brott som begåtts i Ottomanska riket". I och med detta valde Iraks främsta muslimska andliga ledare att officiellt uppmana Turkiet att be om ursäkt för folkmordet.
Ett erkännande av folkmordet kommer inte att ändra vad som skett. Det innebär däremot någon form av upprättelse för offren av folkmordet och för dem som stått offren nära. Det är för mig fullkomligt oförståeligt att Sverige inte kan gå lika långt som dessa länder.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Varför erkänner inte regeringen, likt länder som Libyen, att ett folkmord har skett, och avser regeringen att i likhet med Iraks andliga ledare begära en officiell ursäkt för detta brott från Turkiet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.