Till innehåll på sidan

Ungerns krympande demokrati

Svar på skriftlig fråga 2019/20:328 besvarad av Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


SB2019//01458

Statsrådsberedningen

EU-ministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:328 av Tina Acketoft (L)
Ungerns krympande demokrati

Tina Acketoft har frågat mig om regeringen avser markera mot Ungerns krympande demokratiska utrymme.

I artikel 2 i EU-fördraget fastställs unionens grundläggande värden, däribland demokrati, respekten för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Att stå upp för dessa grundläggande värden är en övergripande prioritering för Sveriges EU-politik.

Regeringen har och avser fortsatt markera mot avsteg i Ungern från våra grundläggande värderingar. Respekten för rättsstatens principer, de politiska rättigheterna, liksom maktdelningsprincipen har successivt urholkas i Ungern till förmån för en allt mer dominerande ställning för den exekutiva makten.

Jag har vid många tillfällen upprepat att regeringen är bekymrad över situationen i Ungern. Sedan 2010 har en lång rad genomgripande lagändringar genomförts som sammantaget medför negativa konsekvenser för rättsstatens principer, utrymme för ett fritt och livskraftigt civilsamhälle, mediefrihet och akademisk och forskningsfrihet.

Sverige stödjer det pågående artikel 7-förfarandet mot Ungern, så länge som risken finns kvar för att landet åsidosätter unionens värden. Regeringen har varit pådrivande för att en första utfrågning av Ungern ägde rum i allmänna rådet i september 2019.

Utöver artikel 7-förfarandet vill jag särskilt lyfta fram EU-domstolens viktiga roll i detta sammanhang. Vi har engagerat oss i flera mål som rör unionens värden. Sverige har bland annat intervenerat i ett mål mot Ungern till stöd för kommissionen – avseende oproportionerligt betungande reglering av utländska medelöverföringar till ungerska civilsamhällesorganisationer.

Just nu förhandlas EU:s nästa fleråriga budgetram för åren 2021–2027, inklusive ett förslag som innebär att man villkorar EU-stöd med efterlevnad av rättsstatens principer. När rättsstatsprincipen inte efterlevs kan våra gemensamma tillgångar utsättas för en stor risk. Vi behöver därför skydda EU-budgeten i en sådan situation.

Kommissionen kommer att fördjupa sin övervakning av hur rättsstatsprincipen utvecklas i medlemsstaterna. I samarbete med medlemsstaterna kommer det att ske i form av en ”granskningscykel för rättsstatsprincipen”. Kommissionen tänker publicera en årlig rapport om rättsstatsprincipen med en sammanfattning av situationen i medlemsstaterna. Detta för att behålla rättsstatsprincipen på EU:s politiska dagordning. Regeringen välkomnar initiativ om fördjupad granskning av samtliga medlemsstater, och det ser ut som om det finns ett brett stöd också bland övriga medlemsstater.

Från regeringens sida anser vi att det viktigt att de verktyg som finns verkligen används, men också att nya kan bidra till att stärka respekten för unionens grundläggande värden.

Stockholm den 21 november 2019

Hans Dahlgren

Skriftlig fråga 2019/20:328 av Tina Acketoft (L) (Besvarad 2019-11-08)

Fråga 2019/20:328 Ungerns krympande demokrati

av Tina Acketoft (L)

till Statsrådet Hans Dahlgren (S)

 

Enligt den senaste frihetsrapporten från Freedom House markerar 2018 det år då EU för första gången har ett medlemsland som inte längre anses vara helt fritt, nämligen Ungern. Ungern anses nu vara ”delvis fritt” och befinner sig därmed i samma kategori som Mexiko och Indonesien. Under 13 år har Ungerns demokrati systematiskt monterats ned, och inget talar för att landet kommer att nå en demokratisk vändpunkt.

I slutet av oktober rapporterade tidningen EU Observer att ett av Ungerns största oppositionspartier har blivit utsatt för razzior med syftet att fabricera skattefusk. De statliga aktionerna mot oppositionspartier följer en dyster röd tråd av auktoritära inslag som Orbáns regering använder sig av för att befästa sin makt och tysta kritiker.

Ungern är en av EU:s största nettomottagare av finansiella medel, och det ter sig som om Ungern inte är med i EU för att de delar den västerländska demokratin utan snarare för att det gynnar deras ekonomiska intressen. EU ställer, med rätta, hårda krav på länder som vill bli medlemsländer inom EU men saknar effektiva verktyg för att sanktionera medlemsländer som bryter mot fundamentala demokratiska rättigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

 

Avser regeringen, och i så fall hur, att markera mot Ungerns krympande demokratiska utrymme?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.