Undervisningskvaliteten i skolan
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1862 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr U2017/03466/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1862 av Ann-Britt Åsebol (M) Undervisningskvaliteten i skolan
Ann-Britt Åsebol har frågat mig hur jag avser säkerställa att samtliga elever i svenska skolor får en likvärdig och bra undervisningskvalitet som inte på något vis hindras av lärarnas språkbrister.
Att alla elever i Sverige ska få en bra och likvärdig utbildning är en prioriterad fråga för regeringen. Till detta hör att alla elever ska få möta behöriga och kompetenta lärare.
Som huvudregel får endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen. Om det inte finns behöriga lärare att tillgå, eller om det finns annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen under begränsad tid (2 kap. 18 § skollagen). En sådan lärare måste naturligtvis vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den behörighetsgivande.
Statens skolinspektion har tillsyn över att alla skolor följer lagar och andra föreskrifter. Om undervisningssituationen på en skola skulle brista, till följd av lärares bristande språkförmåga eller av andra skäl, så att eleverna inte får den undervisning som de har rätt till kan myndigheten ingripa.
Dagens problem med en omfattande lärarbrist har vuxit fram under lång tid. Sedan regeringen tillträdde har därför en rad insatser genomförts för att på både kort och lång sikt öka läraryrkets attraktivitet och bekämpa lärarbristen. Regeringen har bl.a. tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket där parterna på skolans område arbetar tillsammans för att göra läraryrket mer attraktivt. Inom ramen för detta arbete har flera insatser identifierats som viktiga för att höja skolprofessionernas status och attraktivitet. Bland annat investerar regeringen 3 miljarder kronor årligen för höjda lärarlöner. Vidare förstärker regeringen lärarutbildningarna med cirka 10 000 nya utbildningsplatser från mandatperiodens början t.o.m. 2021 och investerar i kompletterande utbildningar som leder till lärar- eller förskollärarexamen för dem som har annan akademisk utbildning och vill bli lärare.
För att ta vara på den värdefulla kompetensen hos de som kommer till Sverige med utländsk lärarerfarenhet har även ett snabbspår startats för lärare med utländsk utbildning. Snabbspåret för nyanlända lärare innebär att Arbetsförmedlingens olika insatser kan genomföras parallellt, där exempelvis praktik kombineras med yrkessvenska och kompletterande utbildning. För att sedan kunna få en svensk lärarlegitimation krävs dokumenterat goda kunskaper i det svenska språket, motsvarande kraven för behörighet till högskolestudier i Sverige.
Sammantaget har regeringen sedan dag ett genomfört ett stort antal insatser för att alla elever i Sverige ska få en utbildning av hög kvalitet med behöriga och kompetenta lärare. Tillsammans med parterna på skolans område fortsätter detta viktiga arbete.
Stockholm den 14 september 2017
Gustav Fridolin
Skriftlig fråga 2016/17:1862 av Ann-Britt Åsebol (M) (Besvarad 2017-08-30)
Fråga 2016/17:1862 Undervisningskvaliteten i skolan
av Ann-Britt Åsebol (M)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Förra veckan började över 100 000 barn i första klass i skolan. Det är en stor och viktig händelse i deras liv.
Vid Tjärnaskolan i Borlänge fanns en grupp förväntansfulla sjuåringar från olika etniska och kulturella bakgrunder som såg fram emot att få börja i den svenska skolan.
Men flera föräldrar upprördes av den lärarsituation de möttes av när de lämnade sina barn som skulle börja i en av skolans tre klasser för förstaårselever.
– Vi fick träffa deras två lärare och då visade det sig att de bara pratar svag svenska, säger en förälder.
Hon säger vidare att hon hellre hade sett att lärarna varit obehöriga och svenskspråkiga än att de inte behärskar det svenska språket fullt ut.
Lärare visade sig ha svårigheter med svenska språket och kunde, enligt föräldrar, knappt förklara för barnen att de skulle skriva sina namn och rita ett självporträtt.
Det fattas behöriga lärare i den svenska grundskolan – i Borlänge liksom på andra håll.
Skolverket menar att undervisningskvaliteten försämras om läraren saknar svensk legitimation och inte behärskar det svenska språket.
– Att anställa lärare utan svensk legitimation som inte behärskar det svenska språket leder till att undervisningskvaliteten försämras, säger Skolverkets enhetschef Mikael Ejerblom.
– Det är viktigt att en lärare har en svensk lärarlegitimation för att det ska gå att säkerställa att läraren, bland annat, behärskar det svenska språket.
– Om en lärare inte behärskar det svenska språket, men ändå bedriver undervisningen på svenska, kan det leda till att undervisningen försämras.
– Det är klart att om man inte behärskar det språk som vi använder i svensk skola, i enlighet med vad som gäller för en svensk legitimation, så blir kvaliteten på undervisningen sämre. Det kan man nog nästan utgå ifrån, säger Mikael Ejerblom.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Hur avser ministern att säkerställa att samtliga elever i svenska skolor får en likvärdig och bra undervisningskvalitet som inte på något vis hindras av lärarnas språkbrister?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.