Underlättande för forskning
Svar på skriftlig fråga 2016/17:301 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2016/0750/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:301 av Jenny Pettersson (M) Underlättande av framtidens forskning
Jenny Pettersson (M) har frågat mig på vilket sätt jag avser att garantera att de orimligheter i den nuvarande lagstiftningen av biobanker som bör rättas till kommer att implementeras i rimlig tid så att Sverige inte går miste om framtidens forskning.
Den nu gällande lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. (biobankslagen) trädde i kraft 2003. Bakgrunden till lagen var den snabba utvecklingen inom genetiken och den biomedicinska forskningen. Intresset för insamling av humanbiologiskt material som förvaras inom hälso- och sjukvården hade ökat kraftigt. Redan i den proposition som föregick biobankslagen, propositionen Biobanker i hälso- och sjukvården m.m. (prop. 2001/02:44), framhöll regeringen att tillämpningen av lagen borde följas upp fortlöpande och att de samlade erfarenheterna av lagen borde redovisas efter det att lagen varit i kraft under en viss tid.
Den dåvarande regeringen beslutade 2008 om att tillsätta en utredning i syfte att se över biobankslagen. Utredningen lämnade 2010 betänkandet En ny biobankslag (SOU 2010:81) som innehöll förslag som skilde sig från den gällande lagen på flera sätt. Biobanksutredningens betänkande remissbehandlades och många av instanserna välkomnade utredningen. Flera remissinstanser hade emellertid synpunkter på centrala delar av betänkandet. Det gällde bland annat att förslagens konsekvenser inte analyserats i tillräcklig mån, att integritetsaspekter inte beaktats i tillfredsställande omfattning, att hänsyn till forskningens villkor inte tagits på ett fullgott sätt och att förslagen var komplexa samt svåröverskådliga. Vid en närmare analys har de brister som finns i nu gällande biobankslag inte fått några tillfredsställande helhetslösningar. Biobanksutredningens förslag har av dessa skäl inte lett till ny lagstiftning.
Mot denna bakgrund tillsatte regeringen den 26 maj 2016 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den lagstiftning som reglerar hanteringen av humanbiologiskt material, s.k. vävnadsprover, och information om proverna i biobanker. Syftet med utredningen är bl.a. att anpassa lagstiftningen så att den underlättar utvecklingen och förbättrar förutsättningarna för användning av prover och uppgifter i svenska biobanker för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov. I uppdraget till utredaren ingår bl.a. se över lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., och andra angränsande författningar som har betydelse på området samt lämna förslag på hur humanbiologiskt material med tillhörande information får samlas in, bevaras, användas och lämnas ut för olika ändamål. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2017.
I nuläget ser jag ingen anledning att föregripa utredningens arbete.
Stockholm den 16 november 2016
Gabriel Wikström
Skriftlig fråga 2016/17:301 av Jenny Petersson (M) (Besvarad 2016-11-09)
Fråga 2016/17:301 Underlättande för forskning
av Jenny Petersson (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
I dag finns ca 450 biobanker förtecknade i Socialstyrelsens register över Sveriges biobanker. Varje år tillförs svenska biobanker 3–4 miljoner biobanksprov. Biobankerna är oerhört viktiga både för vården och för forskningen i framtiden. Förutsättningarna för biobanksforskning är goda i Sverige, men det finns stora hinder i den nuvarande lagstiftningen.
Redan i juli 2005 publicerade Socialstyrelsen en översyn. I slutsatserna fastslogs att biobankslagen på ett icke önskvärt sätt begränsar forskare, läkemedels- och bioteknikföretag som bedriver forskning och kliniska prövningar. Vi måste underlätta för forskning och effektivare biobanksanvändning i Sverige. Allt fler länder kan erbjuda bättre förutsättningar för att bedriva kliniska studier än Sverige.
Trots att en statlig utredning redan 2010 lade fram förslag på en ny biobankslag har ärendet blivit liggande på Socialdepartementet. En konsekvens på längre sikt är att den svenska vården halkar efter frontlinjen internationellt. Jag är väl medveten om att regleringen av biobanker återigen ses över. Vi måste dock vara väl medvetna om att hinder för forskning och life science-arbete innebär ökade risker för patienterna. Och forskningen går snabbt framåt. Sverige måste ligga i framkant på området och på så sätt låta våra invånare åtnjuta de fördelar som kommer av detta.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:
På vilket sätt avser statsrådet att garantera att de orimligheter i den nuvarande lagstiftningen som bör rättas till kommer att implementeras i rimlig tid så att inte Sverige går miste om framtidens forskning?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.