Till innehåll på sidan

Tvångsförflyttningar i Palestina

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1747 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2022/ 09717 Utrikesdepartementet Biståndsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1747 av Jamal El-Haj (S)
Tvångsförflyttningar i Palestina

Jamal El-Haj har frågat mig när jag avser att diskutera med likasinnade EU-medlemsstater om tillgängliga rättsliga alternativ för att skydda det humanitära biståndet i Palestina från rivning och konfiskering.

EU:s, inklusive Sveriges, sedan länge etablerade position är att tvångsförflyttning av befolkning liksom bosättningar på ockuperat område strider mot folkrätten. Därtill hotar sådant agerande, inklusive demoleringar och vräkningar, möjligheterna till att åstadkomma en framförhandlad tvåstatslösning och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Sverige och tretton andra EU-medlemsstater, samt Norge, uppmanade Israel i ett gemensamt uttalande den 13 maj 2022 att inte gå vidare med planerade demoleringar och vräkningar i Masafer Yatta.

Sverige och andra givare av grundläggande humanitärt bistånd på Västbanken, inklusive östra Jerusalem – EU-kommissionen, tio av EU:s medlemsstater och Storbritannien – bildade West Bank Protection Consortium 2015 för samordning av stödet samt gemensamt agerande i relation till israeliska myndigheter, både i förebyggande syfte och för begäran av kompensation när givarfinansierade biståndsstrukturer demoleras. En kontinuerlig dialog sker mellan givarländerna om hur vi på bästa sätt, inklusive genom möjliga politiska och rättsliga alternativ, gemensamt kan motverka demoleringar och skydda befolkningen på Västbanken.

Stockholm den 29 juni 2022

Matilda Ernkrans

Skriftlig fråga 2021/22:1747 av Jamal El-Haj (S) (Besvarad 2022-06-20)

Fråga 2021/22:1747 Tvångsförflyttningar i Palestina

av Jamal El-Haj (S)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Den 4 maj 2022 avslog den israeliska högsta domstolen de framställningar som lämnats in av palestinska invånare i området Masafer Yatta i södra Hebron Hills, som Israel förklarade som ”skjutzon 918”. Domstolen gav grönt ljus för att tvångsförflytta över tusen personer i åtta samhällen. Dessa samhällen som får bistånd av Sverige, och vi har tillsammans med EU och andra medlemsländer stöttat dem med humanitärt bistånd genom West Bank Protection Consortium. Samhällena är nu i omedelbar fara för massrivningar, och invånarna kommer att förlora sina hem samt jordbruks- och betesmark.

Detta skulle vara den största tvångsförflyttningen sedan 1970-talet – ett allvarligt brott mot internationell rätt, som kan lagföras som ett krigsbrott. Israeliska myndigheter har redan vidtagit åtgärder i Masafer Yatta som signalerar avsikten att driva ut invånarna från sina hem. Konsortiet har rapporterat en ökad militär närvaro och press på invånarna, och förstörelse av minst 27 strukturer inklusive 16 givarfinansierade strukturer och 12 hem.

År 2021 rev och beslagtog israeliska myndigheter ett rekordstort antal humanitära biståndsstrukturer som finansierats av EU och medlemsländerna. 140 bostäder, daghem, skolor etcetera.  Som vanligt ignorerar Israel de önskningar som EU ställer på kompensation. Sverige borde uppmana den israeliska regeringen att stoppa rivningarna i Masafer Yatta-området såväl som militära träningsövningar och andra metoder som syftar till att skrämma invånarna.

Amnesty International har uppmärksammat det som pågår men det har tyvärr inte fått något utrymme i svensk press, public service eller i andra svenska radio- och tv-kanaler. Israels apartheidpolitik har eskalerat i skydd av att Ukrainakriget tar all uppmärksamhet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

När avser statsrådet att diskutera med likasinnade EU-medlemsstater om tillgängliga rättsliga alternativ för att skydda det humanitära biståndet i Palestina från rivning och konfiskering?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.