Syrienstrategin

Svar på skriftlig fråga 2015/16:886 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:886 av Sofia Arkelsten (M) Syrienstrategin

Sofia Arkelsten har frågat mig hur jag avser anlägga ett klimatperspektiv på biståndet till Syrien.

Jag instämmer med Sofia Arkelsten att situationen i Syrien är desperat. Behoven i Syrien och dess grannländer är enorma till följd av konflikten.

Därför är jag stolt över den nya biståndsstrategi för Syrienkrisen om

1,5 miljarder kronor som den svenska regeringen lade fram förra året.

Konflikten i Syrien fortsätter att förvärras och vi behöver därför en långsiktig och flexibel strategi för hur Sverige bäst bidrar till att lindra krigets lidande, hur vi stödjer demokratiska krafter och dämpar konsekvenserna för grannländerna. Den ska också överbrygga den onödiga klyfta som finns i dag mellan den akuta nödhjälpen och det långsiktiga utvecklingsarbetet. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett framtida Syrien efter kriget där freden får fäste.

Liksom i alla våra biståndsstrategier fastställer den också att ett miljö- och klimatperspektiv systematiskt ska integreras i utvecklingssamarbetet. Det innebär att regeringen gett Sida i uppdrag att i genomförandet av strategin systematiskt integrera ett miljö- och klimatperspektiv i planeringen och genomförandet av varje biståndsinsats. Detta perspektiv ligger också helt i linje med såväl klimatavtalet i Paris, som den nya utvecklingsagendan som världssamfundet antagit där all utveckling ska bedrivas på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt.

Den fem år långa torkan i Syrien ledde mellan 2005 och 2010 till att

runt en och en halv miljon människor lämnade landsbygden och sina jordbruk och flyttade till slummen i städernas utkanter. I Sidas analys som låg till grund för framtagandet av Syrienkrisstrategin konstaterades att frånvaron av en fungerande gemensam förvaltning i Syrien utgör den

största risken för ohållbart utnyttjande av naturresurser. Dessutom riskerar oförmågan att planera för hanteringen av klimatpåverkan

att leda till nya akuta situationer som under torkan före kriget.

Att Sverige i Syrienkrisstrategin prioriterar att bygga lokal kapacitet för att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster kan förbereda för en mer välfungerande förvaltning efter en fredsuppgörelse, som kan hantera klimatpåverkan på ett bättre sätt. Sverige ska vara en långsiktig utveck-lingspartner för en hållbar återuppbyggnad av det syriska samhället.

Stockholm den 10 mars 2016

Isabella Lövin