Sveriges engagemang i Tunisien
Svar på skriftlig fråga 2014/15:643 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:643 av Sofia Damm (KD) Sveriges engagemang i Tunisien
Sofia Damm har frågat mig vad Sverige avser göra för att bättre kunna följa och stödja den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i Tunisien samt när Sverige ska ompröva sitt ställningstagande och åter öppna en ambassad i Tunis.
När jag tillträdde som utrikesminister bestämde jag mig tidigt för att besöka Tunisien, för att visa mitt och Sveriges stöd till den väg som landet har valt och som inspirerar en hel värld.
Jag har med stort intresse följt Tunisien de senaste åren och ofta beundrat det stora antal modiga ungdomar, kvinnor och män som med gemensamma krafter valt demokratins väg, som inte alltid är enkel, men alltid rätt.
Under mitt besök i Tunisien i februari i år träffade jag regerings-företrädare, civilsamhälle och näringsliv för att uttrycka ett tydligt svenskt stöd till de reformprocesser som genomförs för att konsolidera den demokratiska utvecklingen i landet. Samtalen var goda, uppriktiga och fokuserade framför allt på landets politiska och ekonomiska utveckling, säkerheten i närområdet, mänskliga rättigheter samt det stora intresse som det svenska erkännandet av Palestina har rönt i landet.
Det var det första svenska bilaterala utrikesministerbesöket till landet på över 20 år. Jag var också den första europeiska utrikesministern att besöka landet efter valen i oktober och november 2014. När jag har träffat andra europeiska utrikesministrar har jag uppmanat dem att resa till Tunisien för att visa sitt stöd genom närvaro, utvecklingssamarbete och handel med landet.
Sedan revolutionen har Sverige och Tunisien ett omfattande samarbete på drygt 50 miljoner kronor per år för att stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. Stödet har ofta kanaliserats genom organisationer från civilsamhället som arbetar med media och yttrandefrihet, kvinnors rättigheter samt anti-korruption och kapacitetsbyggande insatser inom rättsväsendet. Sverige stöder bland annat en uppskattad vidareutbildning av Tunisiens samtliga domare, cirka hälften av dem kvinnor, och insatser för att motverka korruption. Våra bilaterala insatser kompletterar EU:s stora engagemang.
Det tar tid att bygga en demokratisk kultur och rättssäkra institutioner. Den tunisiska konstitutionen behöver nu omsättas i praktisk handling. Ekonomiska reformer är nödvändiga för att öka konkurrenskraften och skapa nya jobb. Det tunisiska folket kräver social rättvisa och värdighet. Många, inte minst unga, som modigt satte sig upp mot den gamla auktoritära regimen, väntar otåligt på förbättringar i vardagen. Svenska företag sysselsätter idag cirka 5 000 tunisier. Dessa företag utgör en god grund att bygga vidare på för att utveckla handeln mellan Sverige och Tunisien. Arbete är i lika delar grunden för mänsklig värdighet som för ekonomisk tillväxt. För ungdomar är arbete avgörande för att kunna skaffa sig ett eget hem, välja sin egen väg och för att kunna bilda familj.
I början av innevarande månad besökte statssekreteraren för infrastruk-tur vid Näringsdepartementet Tunisien, åtföljd av en svensk företags-delegation. Insatsen var en uppföljning till mitt besök i februari och syftade till att uppmärksamma svenska investeringar i landet, främja export till regionen samt bidra till den socio-ekonomiska utvecklingen i Tunisien.
Sedan september 2014 har den Stockholmsbaserade ambassadören till Tunisien besökt landet ungefär en vecka varje månad. En stor del av arbetet går ut på att stödja den demokratiska och ekonomiska utveck-lingen genom kontakter med tunisiska myndigheter och det civila samhället. När det budgetära läget så tillåter kan regeringen överväga att öppna ambassad i Tunis.
Stockholm den 17 juni 2015
Margot Wallström
Skriftlig fråga 2014/15:643 av Sofia Damm (KD) (Skickad 2015-06-09)
Fråga 2014/15:643 Sveriges engagemang i Tunisien
av Sofia Damm (KD)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Tunisien var det land där den arabiska våren fick sitt genombrott i december 2011. Den unge tunisiern, Mohamed Bouazizi, som försökte tjäna sitt och familjens levebröd genom att sälja sina varor från en grönsakskärra förbjöds att göra så av myndigheterna. Framtiden uppfattade han som obefintlig och tände eld på sig själv. I samband med det utlöstes massprotester där missnöjet med landets diktatoriska styre uttrycktes med all sin tydlighet. Uppmärksamheten riktades mot alla arbetslösa, svikna och desillusionerade ungdomar i norra Afrika. Sedan dess har arabiska våren skördat oerhört många liv runt om i Mellanöstern och Nordafrika, och vägen till fred och demokrati efter revolutionerna har visat sig svår att bemästra.
I Tunisiens fall utmärkte sig landet, efter att Ben Ali tvingats avgå kort efter protesterna, med en ny och inkluderande demokratisk konstitution i januari 2014. Den innebar att ideologiskt och religiöst oliktänkande har enats om frågor som religionsfrihet och jämställdhet. Därefter hölls allmänna och demokratiska val under hösten 2014. Stegen som landet har tagit mot demokrati är imponerande. Inte desto mindre får vi inte glömma att demokratin i Tunisien är i sin linda.
Det europeiska grannskapet, i vilket Tunisien ingår, skakas just nu av oroligheter. Konflikterna i Libyen och kriget i Syrien påverkar Tunisiens stabilitet negativt vilket frestar på samhällsfunktionerna. Gränserna är porösa mot Libyen, vilket leder till att extremistiska nätverk söker sig in i landet och utnyttjar landet för terroristrekrytering. Det var inte länge sedan ett terrorattentat skedde på Bardomuseet i Tunis som skördade 21 dödsoffer.
Sveriges närvaro i landet, givet dessa förutsättningar, är därför mycket viktig och avgörande. Det är angeläget att vi fortsätter att vara närvarande i det demokratiska arbetet och att vi med goda krafter stöder landets utveckling. Därför bör vi ha en diplomatisk representation i Tunis. Det är känt att det nya tunisiska parlamentet behöver stöd utifrån för att utveckla sin roll som lagstiftare och budgetgranskare. Det civila samhället behöver stödjas och stärkas. Europeiska unionen bör också stödja reformer som syftar till att bland annat öka insyn i statliga institutioner och myndigheter och till att stärka rättsväsendet och dess självständighet. Migration, handel och kampen mot terrorism är frågor av gemensamt intresse och bör prioriteras i samarbetet.
Regeringen stängde i september 2001 Sveriges ambassad i Tunisien. I dag har Sverige endast ett konsulat i Tunis och en Stockholmsbaserad ambassadör. Tunisien och Sverige har haft goda relationer och Sverige skulle ha kunnat göra en bättre insats om ambassaden hade fått bestå. Det handlar om att medverka i demokratiutveckling såväl som att skapa förutsättningar för svenskt näringsliv att finnas på plats för att stärka Tunisiens ekonomi och medverka till att arbetstillfällen skapas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
- Vad avser utrikeministern att göra för att Sverige bättre ska kunna följa och stödja den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i Tunisien och när ska Sverige ompröva sitt ställningstagande och åter öppna en ambassad i Tunis?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.