Till innehåll på sidan

Sverige som finanscentrum

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1172 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr N2017/02536/IFK

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1172 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Sverige som finanscentrum

Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig vad den negativa trenden i The Global Financial Centres Index beror på och vilka åtgärder jag och regeringen avser att presentera för att vända utvecklingen.

Regeringen för en politik i syfte att nå målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020. Regeringen har genomfört flera insatser för att förbättra villkoren för företagande och för att förbättra finansieringsförutsättningarna för företag i Sverige.

Sverige har i ett EU-perspektiv en relativt sett stor banksektor men i övrigt är storleken på den svenska finanssektorn i genomsnitt med övriga EU-länder. Effekter av förändringar såsom Brexit och utvecklingen inom banksektorn i övriga EU-länder, där svenska banker står sig mycket starka, kan öppna för framtida möjligheter. Jag ser vidare positivt på att Sverige är ett av de ledande länderna i EU att attrahera riskkapital med ett stort inflöde från utlandet och nu särskilt när det gäller finansiering till unga teknikföretag. Beträffande utsikterna för framtidens finanssektor så ser jag goda förutsättningar för tillväxt när det gäller nya innovativa bolag i Sverige. Fintechsektorn är ett exempel på en ny innovativ bransch där digitaliseringen är en central komponent för ytterligare utveckling och där Sverige ligger långt framme. Regeringen har uppdragit åt Verket för innovationssystem att under 2017 se över hur verksamhet och regleringar kan anpassas till nya innovativa finansiella produkter, s.k. fintech inom finanssektorn. Finansinspektionen har samtidigt fått i uppdrag av regeringen att se över hur myndigheten kan möta de frågeställningar och behov som kan uppkomma när finansiella företag erbjuder nya innovativa tjänster. Inom ramen för regeringens exportstrategi så har Business Sweden ett uppdrag att hjälpa s.k. born global företag att utveckla sin export. Jag ser positivt på möjligheterna för nya svenska fintechbolag att nå den internationella marknaden och därmed också stärka Sverige som finanscentrum.

Regeringen har vidare tagit initiativ för att ytterligare vitalisera riskkapitalbranschen för företag i utvecklingsskeden genom en ny struktur för statens riskkapitalinsatser. Saminvest AB, som bildades 2016, kommer att samverka med, och investera genom privata aktörer. Förutom ett stärkt utbud av riskvillig finansiering, genom uppväxling med privat kapital, förväntas bolagets arbetssätt bidra till att utveckla riskkapitalmarknaden och det finansiella ekosystemet i Sverige vilket därmed kan förstärka finansbranschen för finansiering av innovativa tillväxtbolag. Privat gräsrotsfinansiering är en bransch som växer snabbt. Regeringen har därför tillsatt en utredning om gräsrotsfinansiering med utgångspunkten att förbättra förutsättningarna för utvecklingen av finansieringsformen och samtidigt se över de frågetecken och behov som finns när det gäller regleringar på marknaden.

Sammanfattningsvis så bedömer jag att Sverige med stöd av regeringens politik har goda förutsättningar att ligga i framkant när det gäller den teknikutveckling som präglar finansbranschen och det omfattar också en dynamisk struktur på riskkapitalmarknaden och när det gäller nya finansieringsformer för företag, särskilt innovativa tillväxtbolag.

Stockholm den 7 april 2017

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2016/17:1172 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) (Skickad 2017-03-31)

Fråga 2016/17:1172 Sverige som finanscentrum

av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Varje halvår rankar The Global Financial Centres Index den finansiella sektorns konkurrenskraft världen över. Rankningen baseras på den finansiella sektorns utveckling, affärsklimat och humankapital för att nämna några. Tyvärr tappar Stockholm till plats 46 på listan i den senaste mätningen.

Sammanlagt har de två senaste mätningarna inneburit ett tapp på hela nio stycken platser för vår huvudstad, något som är mycket oroande. Sverige och Stockholm bör ha alla förutsättningar i rådande högkonjunktur att klättra på rankningen, men ändå går trenden nedåt.

Detta är ett misslyckande för svensk konkurrenskraft och en förändring måste således ske.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg följande:

 

Vad tror ministern att den negativa trenden beror på, och vilka åtgärder tänker ministern och regeringen presentera för att vända utvecklingen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.