Svenska elevers möjligheter att uppnå målen i skolan
Svar på skriftlig fråga 2021/22:171 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:171 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Svenska elevers möjligheter att uppnå målen i skolan
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att det ska finnas en korrekt lägesbild av svenska elevers status så att eleverna ska kunna uppnå målen inom svensk skola.
Internationella mätningar är ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper över tid. Vi behöver ha bra underlag om elevers kunskaper för att kunna fatta rätta beslut. För regeringen är det därför av yttersta vikt att de kunskaper som vi får från de internationella mätningarna är korrekta.
Sveriges deltagande i internationella kunskapsmätningar regleras i instruktionen för Statens skolverk. Av instruktionen följer att Skolverket får företräda staten och att myndigheten ansvarar för deltagandet i mätningarna. Skolverket bedömer att resultaten i PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är tillförlitliga. I PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är exkluderingsgraden betydligt lägre än i PISA 2018.
Det är viktigt att poängtera att dessa mätningar inte säger allt om den svenska skolan. Vi behöver lägga internationella mätningar och nationell statistik bredvid varandra och följa utvecklingen över tid för att kunna se trender i våra elevers kunskapsutveckling. Skolverket och även andra aktörer tar återkommande fram rapporter som beskriver läget i svensk skola. I Skolverkets rapporter redovisas bland annat angelägna utvecklingsområden och trender i officiell statistik.
Regeringen gav den 6 maj 2021 Skolverket i uppdrag att förstärka myndighetens insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 november 2021. Regeringen kommer noga att överväga behovet av åtgärder utifrån redovisningen.
Frågan om elevers möjligheter att nå kunskapskraven är mycket viktig för regeringen. Ingen elev ska lämnas efter i skolan. Regeringen har satsat på mer resurser och riktat stöd till de skolor som har tuffast förutsättningar. Ett exempel är bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, som 2021 uppgår till 6,2 miljarder kronor och där mest resurser går till de skolor som bäst behöver det.
Stockholm den 27 oktober 2021
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2021/22:171 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2021-10-15)
Fråga 2021/22:171 Svenska elevers möjligheter att uppnå målen i skolan
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Riksrevisionens granskning från i våras har fastslagit att Sverige inte följde reglerna i den senaste Pisastudien angående hur många elever som fick exkluderas på grund av bristande kunskaper.
Utbildningsministern har uttalat sig och sagt att Sverige på grund av den icke tillitsfulla Pisastudien 2018 behöver luta sig mot andra internationella studier, såsom Timss och Pirls.
Nu framkommer det information i Expressen att vi inte heller med Pirls kan få fram uppgifter om status för de allra svagaste eleverna.
Uttalande av Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för FN:s interngranskning och Riksrevisionen, uttalar att svenska myndigheter generellt är professionella och kompetenta, men att handhavande gällande denna fråga har brustit.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att det ska finnas en korrekt lägesbild av svenska elevers status så att eleverna ska kunna uppnå målen inom svensk skola?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.