Stöd till kurder för fängelsedrift, flyktinghjälp och ökad säkerhet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:373 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:373 av Markus Wiechel (SD) Stöd till kurder för fängelsedrift, flyktinghjälp och ökad säkerhet

Markus Wiechel har frågat mig om jag och regeringen avser att rikta svenskt bistånd som stöd till kurderna i Syrien i syfte att möjliggöra för dem att hålla IS-sympatisörer inspärrade, säkerställa säkerheten i olika flyktingläger eller på annat sätt bistå i den situation som uppstått i och med Islamiska statens fall.

Sverige ingår sedan 2015 i den globala koalitionen för att bekämpa Daesh. Det svenska bidraget till koalitionens arbete innebär bl.a. ett truppbidrag till Operation Inherent Resolve (OIR) i Irak. Flera av koalitionens medlemmar är även aktiva i Syrien. Frågor som rör humanitärt bistånd, återuppbyggnad och stabilisering behandlas löpande i koalitionens arbetsgrupper, där Sverige ingår. Ambitionen med dessa diskussioner är bl.a. att samordna givarkretsen i syfte att svara mot de behov som finns på marken. Utöver den problematik som vi ser med tillfångatagna Daesh-anhängare finns en lång rad andra områden dit koalitionens medlemmar behöver rikta sina åtgärder, exempelvis minröjningsinsatser, sanering av rasmassor, osv. Frågan om insatser för att stödja interneringen av gripna Daesh-anhängare eller för att öka säkerheten kring flyktingläger lyfts löpande i koalitionssammanhang. Hittills har de länder med truppnärvaro i Syrien haft bäst förutsättningar att rikta resurser till sådana insatser.

Kurderna i Syrien har spelat en central roll i kriget mot Daesh. Syrian Democratic Forces (SDF), i vilken den kurdiska milisen YPG ingår, fungerar som koalitionens väpnade partner på marken i nordöstra Syrien. I denna roll har man mottagit olika former av stöd från medlemmar i koalitionen, exempelvis utrustning och utbildning. I de områden som befriats från Daesh har en rad lokala civilsamhällsorganisationer vuxit fram. Ett flertal FN-organ, internationella rödakorskommittén och flera andra internationella civilsamhällsaktörer är också aktiva på marken och i lägren, många med svenskt stöd i ryggen.

Sverige är en av de största humanitära givarna till Syrienkrisen. Sedan 2011 har vi bidragit med cirka 3,2 miljarder kronor. Stödet kanaliseras bl.a. genom Unicef, WHO, UNHCR, Internationella Röda Korset (ICRC), Norwegian Refugee Council (NRC), International Rescue Committee (IRC) och Rädda Barnen. I februari fattade Sida beslut om extra medel till Rädda Barnen för att förbättra läget för de mest utsatta i al Hol-lägret i nordöstra Syrien, vilket är ett av de läger som tagit emot störst antal människor på flykt i kölvattnet av slutoffensiven mot Daesh i Baghouz. Sverige stödjer även en FN-administrerad humanitär fond som skjutit till medel för att förbättra situationen i al Hol-lägret. Sidas beslut om humanitärt stöd baseras på oberoende behovsbedömningar.

Vårt omfattande humanitära bistånd kompletteras av en femårig regional biståndsstrategi för Syrienkrisen som omfattar 1,7 miljarder kronor. Ambitionen är att insatser ska kunna genomföras i hela Syrien, oavsett vilken aktör som kontrollerar det aktuella området, d.v.s. även i de kurdiskkontrollerade delarna av landet i nordöstra Syrien. I de nordöstra delarna av landet stödjer vi för närvarande insatser som syftar till att stärka konfliktdrabbade samhällen samt förbättra försörjningsmöjligheterna för internflyktingar, värdsamhällen och andra utsatta grupper.

Vid den internationella givarkonferensen i Bryssel som avslutades igår gjorde Sverige utfästelser om drygt 1,1 miljarder kronor för 2019 till stöd för Syrienkrisen. Vi betonade vikten av fortsatt principiellt och behovsbaserat humanitärt stöd till Syrien, inklusive till de nordöstra delarna av landet. Vid diskussionen om ansvarsutkrävande, som Sverige var medarrangör till, betonade vi särskilt vikten av gemensamma ansträngningar för att utkräva ansvar för de fruktansvärda folkrättsbrott som begåtts i Syrien.

Ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som begåtts inom ramen för den väpnade konflikten i Syrien har länge varit en prioriterad fråga för Sverige. Under vår tid som säkerhetsrådsmedlem tog vi en aktiv roll för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien. Säkerhetsrådet är dessvärre blockerat i frågan och något hänskjutande till den internationella brottmålsdomstolen ICC har därför inte gått att få igenom. I ljuset av detta har vi stött tillskapandet av andra typer av ansvarsutkrävandemekanismer för brott begångna inom ramen för konflikten i Syrien, däribland FN:s bevisinsamlingsmekanism för Syrien (IIIM) och FN:s Undersökningskommission för Syrien (CoI). Svenska domstolar har också en långtgående behörighet att pröva brott kopplade till terrorism och krigsförbrytelser, oavsett om brotten har begåtts i Sverige eller utomlands.

Stockholm den 15 mars 2019

Peter Eriksson