Solcellsparker på bördig jordbruksmark
Svar på skriftlig fråga 2021/22:804 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:804 av Josef Fransson (SD)
Solcellsparker på bördig jordbruksmark
Josef Fransson har frågat mig hur jag och regeringen arbetar med frågan om solcellsparker på bördig lantbruksjord, och om jag avser att vidta några åtgärder för att i detta avseende ge jordbruksmarken något ytterligare skydd.
Som Josef Fransson beskriver så regleras skyddet av jordbruksmark genom 3 kap. 4 miljöbalken, där det framgår att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Tillgången till brukningsvärd jordbruksmark är en grundläggande förutsättning för den långsiktiga produktionsförmågan inom jordbruket, för att uppnå målen i livsmedelsstrategin och för att kunna producera livsmedel i en krissituation. En god hushållning av jordbruksmarken behövs därmed av både hållbarhets- och konkurrenskraftsskäl. Den här frågan tas upp i livsmedelsstrategin där det bland annat betonas att i den fysiska planeringen behöver det säkerställas att hänsyn tas till jordbruksmarken. När olika viktiga samhällsintressen står emot varandra behöver välgrundade avvägningar göras utifrån de lagrum och förutsättningar som råder.
Till skillnad från när marken används till bebyggelse, vägar eller likande kan mark som används till solcellsparker normalt sett återställas efter användning. Det finns även möjligheter att kombinera en solcellspark med exempelvis bete så att marken fortsätter bidra till livsmedelsproduktion och biologisk mångfald.
Eftersom storskaliga solcellsparker är en ny företeelse i Sverige så kommer jag noga följa utvecklingen på det här området och på vilket sätt det kan påverka produktionsförutsättningarna inom svenskt jordbruk.
Stockholm den 25 januari 2022
Anna-Caren Sätherberg
Skriftlig fråga 2021/22:804 av Josef Fransson (SD) (Besvarad 2022-01-19)
Fråga 2021/22:804 Solcellsparker på bördig jordbruksmark
av Josef Fransson (SD)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Miljöbalken 3 kap. 4 § säger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Utifrån denna lagstiftning är det, efter ett par sentida domar, svårt att få tillstånd att bebygga jordbruksmark. Här står tydliga samhällsintressen emot varandra, och undertecknad ser det som av godo att det finns trösklar emot att omdana våra bördigaste jordar till alternativ användning.
Nu har ett annat fenomen börjat hota våra jordbruksmarker, nämligen att energibolag vill åt mark för solcellsanläggningar genom att erbjuda arrendepriser många gånger högre än marknadspriserna på jordbruksarrenden och med kontraktstider på flera decennier.
Nu är tyvärr frågan om storskalig solcellsinstallation i Sverige ideologiskt präglad, men strikt faktamässigt menar jag att storskalig installation av solceller är motsatsen till ett samhällsintresse. Detta då de levererar energi på tider under året då energibehovet är som minst och att det därigenom skapar problem såväl i energisystemet som på energimarknaden. Att energin är så kallad förnybar förändrar inte dessa faktum.
Min fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg är:
Hur arbetar statsrådet och regeringen med frågan om solcellsparker på bördig lantbruksjord, och avser statsrådet att vidta några åtgärder för att i detta avseende ge jordbruksmarken något ytterligare skydd?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.