Skottpengar på skarv
Svar på skriftlig fråga 2021/22:920 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:920 av Runar Filper (SD)
Skottpengar på skarv
Runar Filper har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att införa skottpengar på skarv.
Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan angripa fångst och skada redskap och att det finns undersökningar som indikerar
att skarvens predation kan påverka fiskbestånd. Jag är även medveten om
att naturen kring häckningsplatser för skarv förändras.
Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltnings-politiken, däribland frågor som berör förvaltningen av skarvpopulationen. Viltförvaltningen är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt på skarv, vilket idag regelbundet sker vid flera länsstyrelser. Länsstyrelsen kan även med stöd av jaktförordningen (1987:905) besluta om rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.
Regeringen beslutade den 6 maj 2021 att även införa en möjlighet till skyddsjakt på skarv på enskilds initiativ. Detta innebär att en enskild, under vissa förutsättningar, får bedriva skyddsjakt på skarv utan föregående myndighetsbeslut. Hur detta påverkar förvaltningen och populationen är ännu för tidigt att säga.
Jag följer den här frågan noga och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att underlätta förvaltningen av skarvpopulationen.
Stockholm den 2 februari 2022
Anna-Caren Sätherberg
Skriftlig fråga 2021/22:920 av Runar Filper (SD) (Besvarad 2022-01-27)
Fråga 2021/22:920 Skottpengar på skarv
av Runar Filper (SD)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Skarvbestånden behöver minska kraftigt. Skarven, som i Sverige utgör en ansenligt stor population med många häckande par, påverkar fiskbestånden negativt, skapar sanitär olägenhet för friluftslivet och reducerar skog och natur där fåglarna häckar.
Det är viktigt med åtgärder mot allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och växtlighet. Skarvens hot mot fiskbestånd som är rödlistade eller extra betydelsefulla för ekosystemet måste hållas efter. Skarvkolonier som bildas ska reduceras inom och i närheten av fredningsområden för fisk samt i närheten av bostadshus. Att kolonierna lever på platser där de orsakar minst skada och olägenhet skulle minska konflikterna.
Viktigt är också fleråriga tillstånd gällande skyddsjakt samt användandet av andra jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt som bedrivs med skjutvapen. Effektiva metoder har visat sig vara oljering och prickning av ägg.
Men det är inte tillräckligt. För att ytterligare reducera skarvens härjningar måste incitament skapas för att nå upp till de kvoter som delas ut vid skyddsjakt.
I november 2021 uttryckte forskare vid SLU och fiskarnas branschorganisationer krav om att införa skottpengar på skarv. I ett öppet brev till generaldirektörerna på Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten framför Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) krav på skottpengar på skarv.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att införa skottpengar på skarv?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.