Sjukvård för vuxna som vistas i landet
Svar på skriftlig fråga 2018/19:482 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2018/19:482 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Sjukvård för vuxna som vistas i landet
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) om ministern och regeringen avser att ta initiativ till en förändring av regelverket, som innebär att enbart akut vård och behandling ska erbjudas till vuxna som vistas i landet utan tillstånd till det?
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Vuxna personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) har sedan 2013 rätt till vård som inte kan anstå enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Före lagens ikraftträdande hade dessa personer enbart tillgång till osubventionerad omedelbar vård.
Begreppet ”vård som inte kan anstå” är avsett att vara en utvidgning av den vård som definieras som omedelbar, dvs. akut vård. Begreppet innefattar all hälso- och sjukvård och tandvård som bedöms vara nödvändig omedelbart, men även sådan som med en måttlig fördröjning kan medföra allvarliga följder och ett mer omfattande vårdbehov för individen. Vad som räknas som vård som inte kan anstå måste alltid avgöras i det enskilda fallet av behandlande läkare, tandläkare eller annan ansvarig vårdpersonal. Det är enbart behandlande läkare eller annan ansvarig vårdpersonal som har kunskap om patientens individuella förutsättningar och som kan bedöma vilka åtgärder som krävs och när.
Skälen att utvidga tillgången till vård för papperslösa var att den dåvarande regeringen bedömde den då gällande ordningen som otillfredsställande (prop. 2012/13:109, s. 38). Regeringens bedömning var då att en person som vistas i landet ska ges förutsättningar att leva ett värdigt liv och bl.a. få tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. Detta gäller även för personer som vistas i landet utan tillstånd.
Regeringen gör bedömningen att det inte finns skäl att ändra denna ordning.
Stockholm den 3 maj 2019
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2018/19:482 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (Besvarad 2019-04-04)
Fråga 2018/19:482 Sjukvård för vuxna som vistas i landet
av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den som får ett ja på asylansökan i Sverige ska ges goda möjligheter till jobb och egen försörjning. Har man däremot fått ett avslagsbeslut inom ramen för en rättssäker process ska man återvända till sitt hemland. Det är grunden för en reglerad invandring.
Ett land kan i längden inte sända dubbla signaler till dem som inte respekterar det avslagsbeslut de har fått utan i stället väljer att stannar kvar i landet olovligen.
Moderaterna anser att reglerna för rätt till sjukvård för människor som vistas i Sverige utan tillstånd bör återgå till det som gällde före 2013, när rättigheterna utökades. Detta innebär att regioner och landsting endast ska kunna erbjuda akut vård och behandling till vuxna som vistas här olovligen. Barn som saknar rätt att vistas här ska dock fortsatt ha rätt till sjukvård som andra barn.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Avser ministern och regeringen att ta initiativ till en förändring av regelverket, som innebär att enbart akut vård och behandling ska erbjudas till vuxna som vistas i landet utan tillstånd till det?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.