Säkerhetspolisens nya uppgifter om terrorismfinansiering

Svar på skriftlig fråga 2014/15:693 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2015/05170/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:693 av Beatrice Ask (M) Säkerhetspolisens nya uppgifter om terrorismfinansiering

Beatrice Ask har frågat mig vilka nya initiativ jag tänker ta för att Säkerhetspolisen, långivarna och berörda myndigheter mer effektivt ska kunna förebygga finansiering av terrorism som sker genom lån och momsbedrägerier.

Terrorism är ett gränsöverskridande hot mot internationell fred och säkerhet, nationell säkerhet och våra grundläggande fri- och rättigheter. Det är därför en prioriterad fråga för regeringen. Att ett ökat antal personer reser till konfliktområden för att ansluta sig till terroristorganisationer är oroande. Arbetet mot terrorism måste innefatta åtgärder på kort och lång sikt, såväl nationellt som i samarbete med andra länder.

Regeringen är i slutskedet av att ta fram en ny nationell strategi, som ska vara utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism. Syftet är att skapa en tydlig struktur för det arbete som krävs för att motverka terroristbrottslighet. I den nya strategin behandlas även finansiering av terrorism.

Den 20 maj i år antog rådet och Europaparlamentet det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet som syftar till att förhindra såväl penningtvätt som finansiering av terrorism. Direktivet innehåller en rad nya bestämmelser, bl.a. att verksamhetsutövare (exempelvis långivare) ska göra egna bedömningar när det gäller risken för att deras verksamheter utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sverige har redan föregått penningtvättsdirektivet till viss del genom förändringar i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen), som träder i kraft den 1 augusti i år. Den nya lagstiftningen kräver att verksamhetsutövare gör sådana riskbedömningar som nämnts ovan. Att riskbedömningar görs är något som myndigheterna kontrollerar vid den tillsyn som bedrivs enligt penningtvättslagen.

En utredning med uppdrag att föreslå hur det fortsatta genomförandet av penningtvättsdirektivet bör ske i svensk rätt tillsattes redan i december 2014. Den ska redovisa sitt betänkande senast den 15 december i år.

För att effektivt kunna förebygga den nu aktuella typen av finansiering av terrorism måste även andra aktörer än myndigheter göras delaktiga i arbetet. Förutom att samtala med berörda myndigheter, som exempelvis Säkerhetspolisen, kommer därför statsrådet Per Bolund och jag själv att även bjuda in långivare för en diskussion om vilka åtgärder som kan vidtas.

Stockholm den 16 juli 2015

Anders Ygeman