Till innehåll på sidan

Riksnormen inom försörjningsstöd

Svar på skriftlig fråga 2023/24:318 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
S2023/03142 Socialdepartementet Socialtjänstministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:318 av Maj Karlsson (V)
Riksnormen inom försörjningsstöd

Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att riksnormen i försörjningsstödet enbart baseras på pris- och konsumtionsundersökningar från Konsumentverket, och inte på KPI, vilket framgår av såväl lag som förordningar.

Regeringen tar årligen emot Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar och tillsammans med prognosen för KPI för innevarande år gör regeringen en samlad bedömning av dessa och bedömer behovet av ändring av riksnormen.

Beräkningarna har sett olika ut över tid, men grunden för uppräkningen har varit densamma. Vissa år har belopp utöver riksnormshöjningen höjts. Som exempel kan nämnas 2016, då beloppet för barn i åldersgruppen 0–6 år höjdes med 100 kronor. Under 2016 höjdes även beloppen för åldersgruppen 7–18 år respektive 19–20 år med 250 kronor. Riksnormen har funnits i cirka 20 år och konsumtionsmönstren har ändrats sedan dess. För närvarande ingår exempelvis kostnader för dagstidning, men inte bredbandsuppkoppling som en post i riksnormen.

Mot den bakgrunden ska utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) bl.a. göra en översyn och lämna förslag på en riksnorm som motsvarar nuvarande konsumtionsmönster, med kostnadsposter som ska motsvara en skälig levnadsnivå. Utredningen ska också göra beräkningar för varje kostnadspost som föreslås ingå i riksnormen samt lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024

Jag ser fram emot att få ta del av utredningens kommande betänkande.

Stockholm den 6 december 2023

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftlig fråga 2023/24:318 av Maj Karlsson (V) (Besvarad 2023-11-30)

Fråga 2023/24:318 Riksnormen inom försörjningsstöd

av Maj Karlsson (V)

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Riksnormen i försörjningsstödet ska baseras på pris- och konsumtionsundersökningar från Konsumentverket, enligt såväl socialtjänstlagen (2001:453) som socialtjänstförordningen (2001:937) och förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket. Sedan 2006 har den i stället räknats upp med konsumentprisindex (KPI), vilket lett till en kraftig urholkning av försörjningsstödet.

Urholkningen av riksnormen innebär att de belopp som betalas ut inte täcker de utgifter som riksnormen ska täcka. Det handlar om det yttersta skyddsnätet som brustit på ett förödande sätt, vilket har lett till att barnfamiljer förlorar tusentals kronor varje månad i stöd. Pengarna för familjer har därför inte räckt till mat, kläder och skor, lek och fritidsaktiviteter, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.

Så sent som den 10 november 2023 angav regeringen att riksnormen för 2024 är fastställd baserat på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar samt på Finansdepartementets prognos för KPI. Att regeringen alltså fortsätter beräkna riksnormen på detta lagvidriga sätt är allvarligt. Det leder till att barnfamiljer inte får ihop pengar till det mest basala för att kunna leva.

Vänsterpartiet anser att regeringen snarast måste se till att riksnormen inom försörjningsstödet enbart höjs baserat på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar, på det sätt som beskrivs i lag och förordningar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att riksnormen i försörjningsstödet enbart baseras på pris- och konsumtionsundersökningar från Konsumentverket, och inte på KPI, vilket framgår av såväl lag som förordningar?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.