Till innehåll på sidan

Regeringskontakter med public service-bolagen

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2139 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX



Svar på fråga 2019/20:2139 av Lars Beckman (M)
Regeringskontakter med public service-bolagen

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att det är Förvaltningsstiftelsen som utgör kontaktytan mellan regeringen och de statligt finansierade medieföretagen och därigenom styrningen av företagen.

Public service-företagens oberoende är ett fundament i regleringen av public service. Utformningen av strukturer för ägande, finansiering och innehållsreglering syftar till att tillsammans garantera verksamhetens oberoende. Public service-företagen är stiftelseägda självständiga aktiebolag. Verksamheten regleras genom långsiktiga ramvillkor med fleråriga tillståndsperioder där alla villkor måste ha stöd i lag. Sändningstillstånden beskriver översiktligt public service-företagens uppdrag och föregås av utredningar som ofta har parlamentarisk representation. Däremellan har vare sig riksdag eller regering något inflytande över programinnehållet. Finansieringen sker genom ett slutet system, reglerat i lag, som garanterar att de medel som samlas in för verksamheten inte kan användas för andra ändamål. Public service-företagens publicistiska verksamhet omfattas dessutom av samma grundlagsskydd som övriga medier.

Public service-företagen är centrala aktörer på den svenska mediemarknaden. Kontakter mellan Kulturdepartementet och public service-företagen är en självklar förutsättning för att departementet ska kunna hålla sig informerat både om de tekniska och juridiska aspekterna av regleringen och om utvecklingen i den svenska mediebranschen. Departementet har återkommande möten även med företrädare för olika kommersiella medieföretag. När departementet har dialog med mediesektorn om övergripande frågor, så som säkerhet och beredskap, teknisk infrastruktur, hot mot journalister och liknande, så vore det mycket inadekvat att utesluta just public service-företagen.

Lars Beckman anser att alla departementets kontakter med public service-företagen bör gå genom ägarstiftelsen, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Det vore i de flesta fall inte ändamålsenligt och inte heller lämpligt. Ägarstiftelsens syfte är att främja public service-företagens självständighet genom att äga och förvalta aktierna i de tre företagen och genom att utse företagens styrelser. Stiftelsen har inget ansvar för verksamheten i övrigt. Det kan i det sammanhanget nämnas att departementet i normalfallet inte träffar ägarna till andra medieföretag heller. Istället har departementet, liksom Lars Beckman konstaterar, kontakter med företagens vd:ar men oftare med t.ex. jurister eller ansvariga för tekniska frågor eller säkerhetsfrågor.

Det är regeringen som, i enlighet med den inriktning som riksdagen har beslutat, fastställer public service-uppdraget genom fleråriga sändningstillstånd och medelsvillkor. Enligt radio- och tv-lagen (4 kap. 14§) ska public service-företagen ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som regeringen avser att förena med sändningstillståndet innan regeringen fattar beslut. Tillstånden får inte innehålla andra programrelaterade villkor än de som företagen har godtagit och tillstånden får inte heller ändras utan företagens medgivande. För att utarbeta sändningstillstånd som uppfyller den inriktning som riksdagen fastställt och som har stöd i lag är det nödvändigt att departementet har en dialog med public service-företagen.

Stockholm den 16 september 2020

Amanda Lind

Skriftlig fråga 2019/20:2139 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2020-09-07)

Fråga 2019/20:2139 Regeringskontakter med public service-bolagen

av Lars Beckman (M)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Näringslivets medieinstitut (NMI) har närmare undersökt hur kontakten mellan Kulturdepartementet och de statligt finansierade public service-bolagen ser ut.

Under perioden 2018–2020 genomfördes minst 22 möten där företrädare för Kulturdepartementet och programbolagen deltog, skriver NMI i sin rapport. I de flesta fall rör det sig om möten på tjänstemannannanivå mellan departementets tjänstemän (politiska och opolitiska) och bolagens tre strategiavdelningar. Ibland rör det sig även om möten mellan statssekreterare eller ministrar och bolagsrepresentanter (vd eller strategienheterna), skriver NMI vidare. 

Av listan framgår att kulturminister Amanda Lind haft ett enskilt möte med de tre vd:arna för SVT, SR och UR under 2019. Dessutom har kulturministern eller hennes statssekreterare vid minst sex tillfällen under 2018–2020 deltagit i studiebesök på SVT- och UR -redaktioner där vd:n för bolaget ibland deltagit. Vid tre tillfällen, den 19, 20 och 26 mars 2019, höll Kulturdepartementet möten med bolagens tre strategienheter för att informera om arbetet med den nya public service-propositionen, alltså framtagandet av propositionen som visar inriktningen för bolagens framtida villkor.

Mötet den 25 mars 2020 sammankallades efter att regeringen uttryckt en önskan om att lära sig mer om hur coronakrisen påverkar mediebranschen, skriver NMI. Inför mötet inkom en rad synpunkter och rapporter från medieföretag, inklusive public service-bolagen. Enligt Kulturdepartementet har huvuddelen av de möten som genomförts 2018–2019 syftat till att förbereda framtagandet av de nya sändningstillstånden 2020–2025. Man menar också att antalet möten avtagit sedan mars 2020 till följd av coronautbrottet. Fortfarande håller man dock kontakt med bolagen per telefon, inte minst i syfte att under pandemin informera sig om bolagens möjligheter att fullfölja sitt beredskapsuppdrag i tid av kris.

Efter flera propåer i kontakten med Kulturdepartementet visar det sig dock att fler handlingar finns tillgängliga. Programbolagen har nämligen, visar det sig, också medverkat vid några rundabordssamtal och hearingar som departementet arrangerat under den period som NMI har fått ta del av dagordningar och inbjudningar för. Det rör sig om fem referensgruppsmöten om EU-frågor där programbolagen deltar. Vid dessa möten har regeringen informerat om utvecklingen på kultur- och medieområdet i Europeiska rådet, bland annat rapporter om politiska förslag i rådsarbetsgrupper i ministerrådet. Där diskuterades också kommande politiska prioriteringar från regeringens sida i EU-politiken eller EU-ordförandelandets prioriteringar. Från SVT deltog exempelvis flera av bolagets höga chefer inom strategi, juridik och internationellt samarbete vid dessa möten. Representanter för bolagen har också deltagit i tre rundabordssamtal på hög nivå med regeringen. Det rör sig om två möten om filmpolitiska frågor 2019 och 2020 och ett möte om hot mot journalister. I samtliga möten deltog kulturminister Amanda Lind och SVT:s vd Hanna Stjärne.

Det verkar alltså finnas mer eller mindre formaliserade dialoger som pågår direkt mellan bolagen och regeringen, enligt NMI:s rapport. Konstruktionen att det är en förvaltningsstiftelse ska styra de statligt finansierade public service-bolagen brukar beskrivas med att ”armlängds avstånd” ska råda mellan staten och bolagen. Företrädare för public service har också talat om att modellen med en självständig stiftelse och bolag skapar ”brandväggar” mot statligt eller politiskt inflytande.

Rapporten från Näringslivets medieinstitut visar att det sker omfattande kontakter mellan företrädare för regeringen och SVT, SR och UR i frågor som rör den direkta verksamheten i de statligt finanseriade medieföretagen. Det riskerar att påverka allmänhetens förtroende för public services oberoende.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att säkerställa att det är förvaltningsstiftelserna som utgör kontaktytan, och därmed styrningen av bolagen, mellan regeringen och de statligt finansierade medieföretagen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.