Till innehåll på sidan

Regeringens STEM-strategi

Svar på skriftlig fråga 2023/24:908 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2023/24:908 Regeringens STEM-strategi

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Svar på fråga 2023/24:908 av Mathias Tegnér (S)

Regeringens STEM-strategi

Mathias Tegnér har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av om det finns någon risk att regeringen avgränsar sin STEM-strategi för snävt och därmed missar viktiga aspekter i skärningen mellan utbildning och arbetsmarknad, såsom omställningsstödet, vilket gör att åtgärder för att bekämpa kompetensbrist uteblir.

Sverige är och har länge varit en framstående forsknings- och tekniknation. Sverige behöver dock fler personer med kunskaper i naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik för att klara oss i konkurrensen med andra länder. Om Sverige inte kan adressera den kompetensbrist som finns riskerar vi att bli omsprungna av länder som satsar stort på forskning och utveckling. Regeringen arbetar därför med en strategi för att stärka STEM genom hela utbildningsväsendet, från förskolan till forskarutbildning.

Arbetet med STEM-strategin har pågått på Utbildningsdepartementet sedan mitten av 2023 och flera aktörer har involverats i arbetet. För att samla in idéer och förslag på åtgärder från näringslivet och berörda intressenter bjöd jag under januari in olika aktörer till ett rundabordssamtal om den kommande strategin. Deltagarna kom med värdefulla inspel om såväl tänkbara åtgärder för att fler ska få tillräckliga kunskaper för att kunna söka en STEM-utbildning som insatser för att öka intresset för STEM-utbildningar bland unga och kvinnor. Många aktörer har därutöver lämnat skriftliga inspel.

Universitet och högskolor har också ombetts att inkomma med underlag om vad de gör och skulle kunna göra för att fler ska påbörja och fullfölja en STEM-utbildning samt om de ser behov av regelförändringar eller förändrad styrning för att uppnå detta.

Jag har även tagit initiativ till studiebesök, både i Sverige och utomlands, för att inhämta inspiration, utbyta erfarenheter och ta del av andras lärdomar inom området.

Analysen pågår just nu på Utbildningsdepartementet om vilka insatser som behövs på kort och lång sikt inom hela utbildningsväsendet för att möta behovet av ingenjörer och andra kompetenser inom STEM.

Regeringen har redan tidigare vidtagit en hel del åtgärder. I budgetpropositionen för 2024 tillfördes medel för ett omfattande ingenjörspaket som innehåller både satsningar på fler platser inom ingenjörsutbildningar och stärkt kvalitet i utbildningarna. Regeringen har också tillfört medel till Tekniksprånget, liksom till NTA som är ett skolutvecklingsprogram för att öka intresset för naturvetenskap och teknik i förskola, förskoleklass och grundskola.

Mer medel avsattes även för fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. För att förbättra möjligheterna till vidareutbildning för yrkesverksamma med specialistkompetens satsar regeringen särskilt på korta högskolekurser för yrkesverksamma. Syftet är att medlen ska kunna bidra till att utveckla ett särskilt kvalificerat utbildningsutbud som på sikt kan ges som uppdragsutbildning eller poänggivande högskoleutbildning.

Regeringen har därtill avsatt medel för livslångt lärande där utbildningsutbudet bl.a. ska fokuseras mot utbildning som främjar klimatomställning.

Det nya omställningsstudiestödet innebär att fler yrkesaktiva kommer att kunna studera inom högskolan bl.a. inom STEM-utbildningar. Det är därför viktigt att lärosätena har incitament att både utveckla sitt utbildningsutbud och har möjlighet att erbjuda dessa utbild­ningar över tid. Nyligen beslutade jag därför att en utredare får i uppdrag att biträda Utbildnings­departementet med att analysera behovet av en särskild ersättnings­modell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverk­samma, då omställningsstudiestödet kan leda till att efterfrågan på utbildning bland yrkesaktiva kan öka och att det är viktigt att det finns ett relevant, kvalificerat och effektivt utbildningsutbud som kan erbjudas till personer i behov av omställning och fortbildning.

I uppdraget ingår att bl.a. föreslå hur resurs­tilldel­ningssystemet kan anpassas så att ett relevant och flexibelt utbud av kurser och program av hög kvalitet riktade till yrkesverksamma kan vidmakthållas över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2025.

Stockholm den 22 maj 2024

 

 

Mats Persson

Skriftlig fråga 2023/24:908 av Mathias Tegnér (S) (Besvarad 2024-05-15)

Fråga 2023/24:908 Regeringens STEM-strategi

av Mathias Tegnér (S)

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Det torde inte råda någon oenighet kring vikten av ett ökat intresse för STEM (Science, technology, engineering and mathematics) genom hela utbildningssystemet.

Sverige är och har länge varit en framstående tekniknation, ett ingenjörsland. Ska vi ha kvar vårt försprång som innovativ nation är det viktigt att fler har goda kunskaper inom dessa områden.

Regeringen skrev i budgetpropositionen för 2024 att man avser att ta fram en STEM-strategi som spänner över hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning och forskning.

Att regeringen nu tar fram en STEM-strategi behöver inte vara fel. Men det krävs mer än en pappersprodukt om vi ska avancera i verkligheten. Sverige måste ta till vara och utgå från de styrkor vi har.

Det är viktigt att inse att en STEM-strategi inte enbart bör vara en del av utbildningssystemet, utan den måste också sträcka sig in på kompetensförsörjning och omställning på arbetsmarknaden.

Kompetensförsörjning och möjligheten till omställning är en nyckelfråga för att lösa kompetensbristen. Om människor inte har möjlighet att ställa om, till och med flera gånger i livet, kommer inte samhället heller att göra det. Därför måste vi fortsätta bygga system för omställning med utbildningar som är påbyggnadsbara och finns runt om i landet.

En framgångsrik STEM-strategi behöver sträcka sig över dels det formella utbildningssystemet och arbetsmarknaden, dels omställning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

Har ministern tagit initiativ till en analys av om det finns någon risk att ministern och regeringen avgränsar sin STEM-strategi för snävt och därmed missar viktiga aspekter i skärningen mellan utbildning och arbetsmarknad, såsom omställningsstödet, vilket gör att åtgärder för att bekämpa kompetensbrist uteblir?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.