Regeringens ökning av de fossila subventionerna

Svar på skriftlig fråga 2023/24:502 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på fråga 2023/24:502 Regeringens ökning av de fossila subventionerna

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på fråga 2023/24:502 av Rickard Nordin (C)
Regeringens ökning av de fossila subventionerna

Rickard Nordin har frågat mig hur min och regeringens ökning av fossila subventioner går ihop med de internationella åtaganden som Sverige skrev under vid klimattoppmötet COP 28 i Dubai.

Regeringens klimatpolitiska arbete utgår i enlighet med klimatlagen från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Samtidigt är det viktigt att klimatomställningen sker med medborgarnas acceptans. Den förra regeringen pressade hushåll hårt med en hög reduktionsplikt och höga drivmedelsskatter. För att åstadkomma en inkluderande klimatomställning behöver klimatpolitiken ta ett helhetsperspektiv för hela samhället. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet och samtidigt vara en del av klimatomställningen. Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen. Av dessa skäl har regeringen sänkt skatten på drivmedel, sänkt reduktionsplikten och höjt avdraget för resor till och från arbetet. Regeringen har samtidigt presenterat en klimathandlingsplan som ger goda förutsättningar att nå hela vägen till noll nettoutsläpp till 2045.

Prissättning av utsläpp av växthusgaser är centralt för en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Återkommande studier från OECD visar att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett högt pris på sådana utsläpp. I regeringens årliga skrivelse Redovisning av skattutgifter redogörs för de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen. I skrivelsen förtydligas också att en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention. Det är alltså missvisande att summera skatteutgifter som ett mått på hur effektiv och ambitiös ett lands klimatpolitik är.

Klimatomställningen kräver en balanserad politik av väl avvägda långsiktiga åtgärder. I årets budgetproposition satsade därmed regeringen ytterligare 4 miljarder kronor på bl.a. Klimatklivet. För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver Sverige även ett robust och leveranssäkert elsystem. För att stärka förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft föreslog därför regeringen i budgetpropositionen för 2024 att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till 400 miljarder kronor. Regeringen har även tillsatt en nationell kärnkraftsamordnare som ska stödja regeringens arbete med att främja ny kärnkraft. En utredare har också fått i uppdrag att lämna förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftreaktorer. En långsiktig, hållbar elförsörjning är nyckeln till att klara klimatutmaningen. 

Stockholm den 31 januari 2024

Elisabeth Svantesson