Privatisering av primärvården i Gävleborg
Svar på skriftlig fråga 2023/24:769 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:769 Privatisering av primärvården i Gävleborg
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:769 av Linnéa Wickman (S)
Privatisering av primärvården i Gävleborg
Linnéa Wickman har frågat mig om jag avser att ta några initiativ med anledning av de risker som ökad privatisering inom landets primärvård kan medföra för sjukvårdens beredskap och genomförandet av SKR:s och statens överenskommelse om att utveckla en god och nära vård.
Det är regionerna och kommunerna som ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård till invånarna. Regionerna är skyldiga att inrätta valfrihetssystem i form av vårdvalssystem för den primärvård som de ansvarar för. I sin egenskap av sjukvårdshuvudman bestämmer varje region om den närmare utformningen av vårdvalssystem inom primärvården utefter de lokala förutsättningarna. Tillämpliga lagar, såsom t.ex. hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och upphandlingslagstiftningen, ska beaktas. I utarbetandet och uppföljningen av villkoren för privata aktörer som utför vård på uppdrag av regionen är det avgörande att dessa utformas på ett sätt som säkerställer såväl att regionen kan leva upp till sitt ansvar att erbjuda primärvård till sina invånare som till sina åtaganden inom beredskapsområdet. I detta sammanhang kan särskilt påminnas om att hälso- och sjukvårdslagen slår fast att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården, men även att regionen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Vidare är primärvårdens grunduppdrag reglerat i lag. Det bör också understrykas att regionernas huvudmannaansvar för hälso- och sjukvården alltid kvarstår, det kan inte överföras till privata aktörer.
Vårdgivare i både offentlig och privat sektor är ansvariga för att kraven på en god vård uppfylls. Av hälso- och sjukvårdslagen framgår att där hälso- och sjukvård bedrivs ska det finnas den personal, de lokaler de sjukvårdsprodukter och den utrustning som behövs för god vård ska kunna ges. Hälso- och sjukvårdslagen ställer också krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Dessa bestämmelser gäller samtliga vårdgivare, oavsett om den är offentlig eller privat.
IVO utövar tillsyn och prövar frågor om klagomål gällande vårdgivare i både offentlig och privat sektor. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får hälso- och sjukvård som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. IVO kan hindra oseriösa aktörer genom sin tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser om bl.a. kvalitet, patientsäkerhet och kompetens.
Regeringen vill avslutningsvis understryka regionernas ansvar att som huvudman för hälso- och sjukvård säkerställa att invånarna kan erbjudas en god och säker vård i enligt med gällande lagar och andra föreskrifter.
Stockholm den 5 april 2024
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2023/24:769 av Linnéa Wickman (S) (Besvarad 2024-03-28)
Fråga 2023/24:769 Privatisering av primärvården i Gävleborg
av Linnéa Wickman (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
I Region Gävleborg förbereder regionstyret, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet, en möjlig privatisering av primärvården och utförsäljning av de offentligt drivna hälsocentralerna. Genomförs en sådan väldig omläggning av en hel vårdnivå medför det mycket omfattande risker för en jämlik och tillgänglig vård för länets invånare.
Samhällets välfärdstjänster är inte vilka tjänster som helst, utan de har en grundläggande betydelse för medborgarnas liv och hälsa, vilket innebär att konsekvenserna vid olika slags misslyckanden kan bli både stora och allvarliga. Med aktörer som drivs primärt av vinstsyfte finns det större risker att verksamheter i syfte att hålla nere kostnaderna skär ned på sådan kvalitet som är svår att mäta och följa upp, minskar personaltätheten eller utformar verksamheten för att dra till sig patienter som är förknippade med lägre kostnader. Det finns också indikationer på att vinstdrivande företag har lägre personaltäthet än andra typer av utförare och att en ökad andel i privat regi inom hälso- och sjukvården haft segregerande effekter. De senaste årens erfarenheter av pandemi och krig i vårt närområde visar också på behovet av ett robust sjukvårdssystem under demokratisk kontroll, med resurser och rådighet som en viktig del av en stärkt beredskap.
Det finns utifrån dessa perspektiv en betydande fara med att samhället ytterligare släpper kontrollen inom den offentligt finansierade sjukvården, så som nu kan ske med primärvården i Gävleborg, där de 26 offentligt drivna hälsocentralerna är hotade. Även arbetet med att vidareutveckla den nära vården och omställningen av hälso- och sjukvården till att bli mer personcentrerad, samordnad och samskapande riskerar att påverkas negativt. I överenskommelsen mellan SKR och staten för 2024 med fortsatt stöd till regionerna för att vidareutveckla den nära vården, där primärvården är av central betydelse, pekas förbättrad tillgänglighet, ökad kontinuitet och relationsskapande samt utveckling av primärvård i landsbygd ut som viktiga områden att prioritera.
Primärvården är navet i hälso- och sjukvården och är den vårdnivå som ska finnas närmast invånarna. Redan i dag är erfarenheten av ökad privatisering inom primärvården i Gävleborg att tillgängligheten har försämrats för vissa patientgrupper och att befolkningen på mindre orter drabbas när brist på lönsamhet gör att hälsocentralen lägger ned och det gemensamma drar sig undan. Utöver detta ser vi nu en nationell sjukvårdskris, där nedskärningar är att vänta runt om i landet i nivåer som inte setts sedan 1990-talet.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser statsrådet att ta några initiativ med anledning av de risker som ökad privatisering inom landets primärvård kan medföra för sjukvårdens beredskap och genomförandet av SKR:s och statens överenskommelse om att utveckla en god och nära vård?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.