Positiv eller negativ listning i TISA-avtalet
Svar på skriftlig fråga 2015/16:795 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Damberg |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:795 av Håkan Svenneling (V) Positiv eller negativ listning i TiSA-avtalet och på fråga 2015/16:796 av Amineh Kakabaveh (V) Europaparlamentets resolution inför de fortsatta TiSA-förhandlingarna
Håkan Svenneling har frågat mig om positiv eller negativ listning i tjänstehandelsavtalet TiSA. Amineh Kakabaveh har frågat mig om Europaparlamentets (EP) syn på standstill- och ratchet-klausuler i TiSA samt kravet att de åtta grundläggande ILO-konventionerna ska ratificeras och genomföras i praktiken av parterna i TiSA. Frågorna besvaras i ett sammanhang.
I TiSA tillämpas så kallade standstill- och ratchet-klausuler för åtaganden om att inte diskriminera utländska tjänster. Det innebär att om vi i framtiden inför bättre behandling, som leder till mindre diskriminering, förbinder vi oss att stanna kvar på den nya nivån. Sverige diskriminerar inte utländska företag och välkomnar utländska investeringar. Jag anser därför att detta är bra regler. Vad gäller Europaparlamentets hållning kan jag konstatera att det har uttryckts olika ståndpunkter angående standstill och ratchet-klausulerna i tre olika resolutioner 2013, 2015 och 2016.
Standstill och ratchet-klausuler hindrar inte parterna att ”återta miss-lyckade avregleringar i offentlig kontroll”. Rätten till detta säkras på
flera sätt, t.ex. genom ett specifikt undantag om allmänna nyttigheter (public utilities).
Målet med TiSA är att möjliggöra för utländska och inhemska företag
att konkurrera på lika villkor. Om ett land åtar sig att inte införa diskriminerande eller handelsbegränsande regler ger det tydlighet och möjliggör långsiktig planering för näringslivet. Det bidrar till tillväxt
och jobb. 90 procent av alla exportrelaterade nya jobb i EU skapas
inom tjänstesektorn.
ILO fyller en viktig roll för att främja goda och anständiga arbetsvillkor samt värna demokrati, mänskliga rättigheter, rättvisa, social grund-trygghet och jämställdhet på arbetsmarknaden. Regeringen delar EP:s syn att de åtta grundläggande ILO-konventionerna bör ratificeras och genomföras av parterna i TiSA-avtalet. Sverige verkar konsekvent för att EU:s frihandelsavtal ska bygga på gemensamma värderingar angående mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, demokrati och rätts-statsprincipen. Avtal som sluts får inte leda till försämrat skydd och villkor för medborgare och arbetstagare. Svenska löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.
I TiSA-förhandlingarna används, liksom i andra handelsförhandlingar, en kombination av positiv och negativ listning. Positiv eller negativ listning är framförallt en teknisk fråga; samma resultat kan åstadkommas med båda tillvägagångssätten. Jag noterar att EP i sin resolution inte tar upp denna fråga.
Stockholm den 23 februari 2016
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2015/16:795 av Håkan Svenneling (V) (Besvarad 2016-02-12)
Fråga 2015/16:795 Positiv eller negativ listning i TISA-avtalet
av Håkan Svenneling (V)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Sedan 2013 pågår förhandlingar om ett internationellt avtal om handel med tjänster, Trade in Services Agreement (TISA). Förhandlingarna omfattar EU, USA, Japan och ytterligare 20 parter. Syftet med TISA-avtalet är att minska regleringen och öka privatiseringen av handeln med tjänster. Målet är att så många tjänsteområden som möjligt ska omfattas av förhandlingarna.
En viktig aspekt av avtalet rör vilka delar av tjänstesektorn som ska liberaliseras. I tidigare ingångna handelsavtal har EU använt en så kallad positiv listning, vilket innebär att de sektorer som ska vara föremål för liberalisering uttryckligen nämns i avtalet.
I TISA-förhandlingarna används i stället en negativ listning, vilket innebär att man preciserar de sektorer som inte får konkurrensutsättas. Metoden kallas även för ”list it or lose it”. Det innebär att alla sektorer som inte listas, samt alla nya verksamheter, per automatik är öppna för marknadsliberalisering. Därmed blir liberalisering norm.
Nyligen riktade Europafacket (EFS/Etuc) skarp kritik mot stora delar av TISA-avtalet. Bland annat vänder man sig mot användandet av negativ listning inom ramen för avtalet: ”We fiercely reject the use of a negative list approach.”
Mot bakgrund av detta vill jag fråga närings- och innovationsministern:
Anser ministern att man inom ramen för TISA-avtalet bör använda sig av negativ eller positiv listning?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.