Till innehåll på sidan

Politisk opinionsbildning i skolan

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1065 besvarad av Statsrådet Anna Ekström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


U2018/01417/GV

Utbildningsdepartementet

Gymnasie- och kunskapslyftsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1065 av Boriana Åberg (M)
Politisk opinionsbildning i skolan

Boriana Åberg har frågat mig hur jag avser säkerställa att gymnasieeleverna får möjlighet att ta del av politisk opinionsbildning och förbereda sig för deltagande i demokratiska processer.

Jag har också nåtts av signaler från företrädare för politiska partier att de inte blir insläppta i alla skolor. Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag och politisk information i skolan är positivt för eleverna. Jag vill därför framhålla att jag och regeringen tycker att det är väldigt viktigt för eleverna att så många partier som möjligt kan medverka på ett eller annat sätt. Därför beslutade regeringen att föreslå en ny bestämmelse i skollagen för att klargöra vad som ska gälla när politiska partier bjuds in i skolan. Den nya regleringen är viktig för att rektorer ska vara trygga med sina beslut när politiska partier bjuds in till skolan.

Riksdagen beslutade i november 2017 i enlighet med förslaget i propositionen Politisk information i skolan (prop. 2017/18:17, bet. 2017/18:UbU6, rskr. 2017/18:42) och lagändringen trädde i kraft den 1 januari i år. Det är rektor som avgör hur politiska partier ska bjudas in – skolan är inte en allmän plats. Rätten till yttrandefrihet innefattar inte en rätt att komma till skolor och sprida sitt budskap.


Jag har full tilltro till att landets skickliga rektorer fattar kloka beslut om hur politiska partier kan medverka i utbildningen. Till stöd finns de stödmaterial som Statens skolverk och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fått i uppdrag att uppdatera och tillhandahålla.

Stockholm den 28 mars 2018

Anna Ekström

Skriftlig fråga 2017/18:1065 av Boriana Åberg (M) (Besvarad 2018-03-20)

Fråga 2017/18:1065 Politisk opinionsbildning i skolan

av Boriana Åberg (M)

till Statsrådet Anna Ekström (S)

 

Sedan den 1 januari 2018 får skolor begränsa vilka partier de bjuder in till sig, så länge detta sker på objektiva grunder. Exempelvis är det fullt möjligt att begränsa inbjudningar till att enbart avse partier som sitter i riksdagen, kommunen eller regionen. Många rektorer uttryckte att det innan dess var svårt att veta vad som gällde och om de kunde neka politiska partier att besöka skolan eller inte.

Fortfarande menar dock flera politiska ungdomsförbund att de inte blir insläppta på gymnasieskolorna. Samtidigt uppger många rektorer att de haft problem med att utomstående försökt sprida extremistisk propaganda i skolan. En granskning som Dagens Nyheter publicerade i mars visar att drygt hälften av de tillfrågade rektorerna har upplevt detta problem antingen någon enstaka gång eller flera gånger. Det blir problematiskt när extrema krafter som inte räds att ta sig in på skolor på okonventionella sätt är de som syns på skolorna, medan politiska ungdomsförbund inte alltid är välkomna.

Eleverna måste få möjlighet att bilda sig en egen politisk uppfattning, vilket exempelvis kan tillgodoses genom att rektorer tillåter de politiska ungdomsförbundens bokbord på gymnasieskolorna. Det är förståeligt att rektorerna kan välja att vara restriktiva med tillstånd snarare än att riskera att släppa in icke-demokratiska krafter. Att rektorer och skolor själva får besluta om vilka som är välkomna på skolan är positivt, men risken för extremism på skolan ska inte kunna vara en bakomliggande orsak till att hålla ungdomsförbunden borta.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Ekström följande:

 

Hur avser statsrådet att säkerställa att gymnasieeleverna får möjlighet att ta del av politisk opinionsbildning och förbereda sig för deltagande i demokratiska processer?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.