Till innehåll på sidan

Omvändelseförsök av hbtqia-personer

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1829 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ju2022/02450 Ju2022/02602 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1792 av John E Weinerhall (M)
Förbud mot påtvingad konverteringsterapi och omvändelseförsök och fråga 2021/22:1829 av Anders Österberg (S) Omvändelseförsök av hbtqia-personer

John E Weinerhall har frågat socialministern vilka konkreta lagförändringar hon anser borde genomföras för att beivra påtvingad konverteringsterapi och omvändelseförsök. Frågan har överlämnats till mig. Anders Österberg har frågat mig om jag ser något mer behov av förändrad och förbättrad lagstiftning gällande omvändelseförsök och omvändelseresor.

Ingen ska tvingas att genomgå omvändelseterapi. Det är brottsligt och kan bestraffas t.ex. som olaga tvång. Omvändelseterapi får inte heller förekomma inom hälso- och sjukvården. All behandling ska utgå från ett medicinskt behov. Eftersom t.ex. homosexualitet inte är en sjukdom är det varken något som ska eller får behandlas inom vården.

I juli 2020 gav regeringen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 genom rapporten Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige.

Rapporten pekar på att det finns unga hbtq-personer i Sverige som utsätts för påtryckningar och tvång som syftar till att få dem att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning.

Den 7 juli 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet (dir. 2021:98). I tilläggsdirektiven ges utredaren även uppdraget att analysera och redogöra för vilket straffansvar som i dag finns när det gäller s.k. omvändelseförsök och ta ställning till och föreslå hur det straffrättsliga skyddet kan förstärkas. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i denna del senast den 1 juni 2023.

Stockholm den 10 augusti 2022

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2021/22:1829 av Anders Österberg (S) (Besvarad 2022-08-01)

Fråga 2021/22:1829 Omvändelseförsök av hbtqia-personer

av Anders Österberg (S)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

”När det gäller hbtq-personer så finns det ingen förlåtelse. Annat går att förlåta men inte det, särskilt inte unga killar. Mordet ligger inte långt bort”. Så säger en person till mig som känner till ett fall där två killar dog, enligt det landets utredning, för egen hand efter att ha blivit skickade dit för att bli ”botade” för sin homosexualitet. Men såklart går det rykten om att de blev mördade på grund av sin sexuella läggning.

I MUCF:s rapport (2022) kring omvändelseförsök står det att en av fem unga hbtq-personer har utsatts för påtryckningar som ämnar förändra dens sexuella läggning eller könsidentitet, varav 5 procent har utsatts för det som beskrivs som allvarliga omvändelseförsök. Vanligast är att bli utsatt för påtryckningar från andra unga eller från ens familj.

I rapporten listas fem olika metoder som används i omvändelseförsök.

  • fysiskt våld: misshandel, begränsad tillgång till mat
  • sexuellt våld: tvångsäktenskap, sexuella övergrepp
  • psykiskt våld: stark kontroll, uttalade eller förtäckta hot (om till exempel vad hbtq-personer bör råka ut för eller vad som hänt andra hbtq-personer), social isolering eller uteslutning, verbala kränkningar
  • föras utomlands under falska premisser eller mot sin vilja
  • försök att ”bota” genom kontakt med läkare, genom bön eller genom ritual.

De som vittnat i rapporten uttrycker ofta oro för relationen till sin familj.

S-kvinnors ordförande i Stockholm har vid ett flertal tillfällen och under lång tid lyft de här frågorna om hbtq-personers särskilda utsatthet, inte minst kollar.  Hon reser även vikten av att alla samhällets relevanta institutioner samverkar. Såsom familjen, myndigheter, de olika politiska nivåerna som civilsamhället.

Kulturministern har tagit krafttag när det gäller olika trossamfund som ägnar sig åt omvändelseterapi och får ekonomiska medel från staten. Men det kommer att krävas både hårdare kontroll av omvändelseresor och för att krossa utsattheten för hbtq-personer. Självklart borde alla få älska vem den vill. Den svenska lagen är tydlig, normerande men självklart kan det bli ännu effektivare lagstiftning.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Ser ministern något mer behov av förändrad och förbättrad lagstiftning gällande omvändelseförsök och omvändelseresor?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.