Offentlig förvaltning
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1757 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr N2017/04949/DL | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1757 av Cecilia Widegren (M) Offentlig förvaltning
Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser vidta för att offentlig förvaltning ska agera som föredöme för den svenska livsmedelsstrategin och servera svenska, närodlade eller lokalproducerade livsmedel.
Den svenska livsmedelssstrategin omfattar även offentlig konsumtion. Det är viktigt att kompetensen om offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster stärks och att små och medelstora leverantörer ges bättre möjligheter att delta som anbudsgivare vid offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. I regeringens nationella upphandlingsstrategi, som beslutades i juni 2016, framhålls att upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster är ett område där kraven som ställs bör återspegla medborgarnas förväntningar på att svenska djurskyddskrav uppfylls.
Upphandlingsmyndigheten har regeringens uppdrag att lämna stöd till såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. I juli 2016 fick Upphandlingsmyndigheten ett regeringsuppdrag om att förstärka kompetensen hos upphandlande myndigheter och leverantörer på området upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Uppdraget ska slutredovisas i februari 2019 och ska bland annat främja en bättre och mer konkurrenskraftig hållbar svensk livsmedelsproduktion.
Vidare har nya bestämmelser om upphandling trätt i kraft 1 januari 2017 som genomför EU-gemensamma direktiv för offentlig upphandling. Jämfört med tidigare ökar möjligheten för lokala små och medelstora aktörer att vara med vid offentlig upphandling, t.ex. genom att det nu är möjligt att dela upp kontrakt i mindre delar. Detta kan särskilt gynna närodlat eftersom kontrakt baserade på större varukategorier kan brytas ned i mindre och mer anpassade delkontrakt med enskilda producenter. Möjligheterna att ställa krav på kvalitet före pris lyfts också fram. Krav som är kopplade till varor eller tjänsters egenskaper som till exempel krav på nylagad mat eller en kort inställelsetid under förutsättning att de är objektiva och proportionerliga kan också gynna närodlat. Det är några exempel på åtgärder som syftar till att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling vilket indirekt gynnar närodlade och lokalproducerade livsmedel.
Det är viktigt att den offentliga sektorn kan ställa krav och välja livsmedel som motsvarar samhällets ambitioner och konsumenters önskemål vad gäller t.ex. miljö och djurskydd. Det ger också bättre möjligheter för primärproducenter i Sverige att kunna konkurrera i upphandlingar och samtidigt öka den svenska livsmedelsproduktionen. De nya bestämmelserna om offentlig upphandling och Upphandlingsmyndighetens insatser ökar möjligheterna att uppnå detta.
Stockholm den 15 augusti 2017
Sven-Erik Bucht
Skriftlig fråga 2016/17:1757 av Cecilia Widegren (M) (Skickad 2017-07-24)
Fråga 2016/17:1757 Offentlig förvaltning
av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Offentlig förvaltning ska agera föredömligt när det gäller medveten konsumtion och att ha fokus på till exempel närproducerat, lokalodlat eller härförädlat.
Högre konsumentmedvetenhet vid val av livsmedel är en positiv utveckling. Det gäller även för offentlig verksamhet, där miljontals måltider varje dag serveras i kommuner, landsting och statens myndigheter. Flera branschinitiativ har därtill underlättat för konsumenter att lättare kunna göra medvetna val. De vidareutvecklas och kontrolleras ständigt för att medvetna konsumenter inte ska bli lurade, utan tryggt och enkelt kunna välja till exempel närproducerat, lokalodlat eller härförädlat.
En studie som genomförts av branschorganisationen Svensk Fågel visar dock på fortsatt problematik. Studien visar att konsumenter vilseletts till att köpa kycklingspett från utlandet. Under december 2016 genomfördes en pilotstudie i delikatessdiskarna hos 71 större matbutiker runt om i landet. När personalen fick frågan om kycklingspettens ursprung svarade de ofta att spätten var svenska, men vid närmare kontroll med leveranterör visade det sig att merparten av spetten kom långt ifrån, inte sällan från Bulgarien eller till och med Thailand. Endast i fem av de tillfrågade butikerna var de färdiga kycklingspetten tillagade av svensk kyckling.
Sverige har hårda krav på god djurhälsa, djurhållning samt kontroll av bruket av antibiotika. Däremot fick exempelvis thailändsk kyckling rött ljus i WWF:s köttguide på grund av bristande kontroll av antibiotikaanvändning. Därför är det viktigt att svenska konsumenter som vill göra ett medvetet val enkelt ska kunna göra det.
Det är inte rimligt att det ska vara svårt för konsumenter att ta del av var ifrån kött, grönsaker eller andra livsmedel kommer, vare sig vid frysdisken eller när det handlar om färdiglagad mat.
Det är heller inte rimligt att man i till exempel skolköken, köken på äldreboenden, regeringens restauranger, riksdagens restauranger eller vid statliga myndigheter, inte följer svensk livsmedelsstrategi och säkerställer att det på svenska offentliga bord serveras svenska produkter! Endast genom att vara föredöme kan offentlig förvaltning få fler att servera mer svenskt, närproducerat etc. Först då blir en svensk livsmedelsstrategi värd namnet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att offentlig förvaltning ska agera som föredöme för den svenska livsmedelsstrategin och servera svenska, närodlade eller lokalproducerade livsmedel?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.