Till innehåll på sidan

Nyanländas möjlighet att neka erbjudet jobb utan ekonomiska konsekvenser

Svar på skriftlig fråga 2011/12:689 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag

Händelser

Inlämnad
2012-07-03
Besvarad
2012-07-17
Svar anmält
2012-08-16
Anmäld
2012-08-16

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 juli

Svar på fråga

2011/12:689 Nyanländas möjlighet att neka erbjudet jobb utan ekonomiska konsekvenser

Statsrådet Erik Ullenhag

Björn Söder har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med ”omfattande brister” i den så kallade etableringsreformen. I frågan hänvisar Björn Söder till Statskontorets rapport (2012:22) Etableringen av nyanlända, och tar särskilt upp formuleringar som anger att målgruppen kan tacka nej till arbete och anvisad bosättning.

Precis som frågeställaren konstaterar är etableringsreformen den största förändringen av integrationspolitiken på 25 år. När större reformer genomförs är det viktigt att vara ödmjuk inför att det kan finnas brister som efter hand behöver rättas till. För att i tid upptäcka vad som kan behöva trimmas i reformen har regeringen gett en rad uppföljningsuppdrag, däribland den uppföljning från Statskontoret som frågeställaren hänvisar till.

Av Statskontorets rapport framgår sammanfattningsvis att en del av de effekter som reformen ska bidra till delvis har uppnåtts redan ett drygt år efter att reformen trätt i kraft. Det gäller främst förstärkt arbetsmarknadsperspektiv, förtydligade ansvarsförhållanden, mer likvärdigt utbud av insatser och individuellt utformade aktiviteter. Statskontoret visar också att reformen ännu inte nått alla sina mål, pekar på faktorer som kan påverka måluppfyllelsen och föreslår en rad justeringar.

Regeringen har redan i flera avseenden justerat reformen, bland annat i syfte att öka incitamenten till arbete för nyanlända. Detta arbete fortsätter och Statskontorets rapport ger ett välkommet underlag i det.

Som frågeställaren påpekar föreslår Statskontoret bland annat att regeringen bör överväga ekonomiska sanktioner för individer som tackar nej till erbjudet arbete under etableringsperioden. Sådana sanktioner finns redan för den som inte deltar i de insatser som följer av etableringsplanen. Etableringsinsatser omfattar normalt heltid och en som deltar i mindre utsträckning eller som utan godtagbart skäl tackar nej till insatser kan få ersättningen nedsatt.

Hela tanken med etableringsreformen är att ha tydligt jobbfokus under etableringstiden. Jag kommer även fortsatt att ha beredskap att vidta de förändringar som krävs för att fler nyanlända snabbare ska kunna komma i arbete.

Skriftlig fråga 2011/12:689 av Söder, Björn (SD) (korrekturläst 2012-07-03)

den 3 juli

Fråga

2011/12:689 Nyanländas möjlighet att neka erbjudet jobb utan ekonomiska konsekvenser

av Björn Söder (SD)

till statsrådet Erik Ullenhag (FP)

I rapporten Etableringen av nyanlända från Statskontoret (2012:22) visar det sig att den så kallade etableringsreformen, som statsrådet den 1 december 2010 kallade för den största integrationsreformen på 25 år, har varit misslyckad.

I rapporten står bland annat att ”nyanlända kan neka erbjudet arbete utan att det medför några ekonomiska konsekvenser” och att ”målgruppen kan tacka nej till erbjudet arbete och plats för bosättning som Arbetsförmedlingen har anvisat utifrån individens sannolikhet att hitta ett arbete”.

Statskontoret skriver också att man anser att det är angeläget att de brister som man har identifierat åtgärdas.

Med tanke på de krav som ställs på svenskar vad gäller att acceptera erbjudna arbeten är det häpnadsväckande att nyanlända placeras i någon sorts gräddfil där man utan ekonomiska konsekvenser kan neka erbjudna arbeten.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med de omfattande brister som ”den största integrationsreformen på 25 år” uppvisar?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.