Nollvision för mäns våld mot kvinnor

Svar på skriftlig fråga 2018/19:458 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

2019-04-02

A2019/00562/JÄM

Arbetsmarknadsde

partementet

Jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:458 av Olle Thorell (S) Nollvision för mäns våld mot kvinnor

Olle Thorell har frågat socialministern om hon och regeringen avser att vidta några åtgärder för att Sverige ska ta steg mot att utforma och införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som har ansvar för att svara på frågor som rör regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som utgör ett hinder för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och står i vägen för ett jämställt samhälle. Frågan som Olle Thorell ställer är därför mycket viktig. Regeringen har också antagit ett mål, det sjätte jämställdhetspolitiska målet, om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen arbetar med en rad åtgärder för att bidra till att det här målet nås. Jag redogör nu för några av dessa.

Regeringen har tagit fram en tioårig sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel (2017–2026). Strategin bör vägleda statens styrning av insatser mot mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Till strategin hör ett åtgärdsprogram för perioden 2017–2020 med 44 åtaganden. Regeringen har anslagit 600 miljoner kronor för åtgärdsprogrammets genomförande. Detta är första gången en nationell, sektorsövergripande strategi har tagits fram för att specifikt uppnå ett jämställdhetspolitiskt delmål. Arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor hänger också tätt samman med arbetet för att bekämpa våld mot barn.

Regeringen har lämnat uppdrag till samtliga länsstyrelser om att de inom sina respektive län ska stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/07420/JÄM). Likaså har Socialstyrelsen i uppdrag att inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården stödja genomförandet av strategin (S2017/01221/JÄM).

Regeringen har även tagit initiativ till skärpning av ett stort antal straffrättsliga bestämmelser, som har stärkt det straffrättsliga skyddet för bl.a. kvinnor och barn. Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyper såsom grov misshandel och grovt olaga hot. Vidare har skyddet för den personliga integriteten stärkts genom att straffbestämmelserna om olaga hot och ofredande har förtydligats och moderniserats. Dessutom har skyddet mot trakasserier och förföljelse stärkts genom bl.a. en skärpt syn på överträdelser av kontaktförbud med elektronisk övervakning.

Regeringen har också, som Olle Thorell framhåller, nyligen sjösatt den stora sexualbrottsreformen byggd på frivillighet som på flera sätt innebär en skärpt syn på sexualbrott.

Slutligen har regeringen tillsatt ett flertal utredningar som direkt tangerar området. Betänkandet Att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37) tar sikte på återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. För att ge de barn som bevittnar brott en starkare rättslig ställning har regeringen även tillsatt en utredning som bl.a. ska analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild kriminalisering av att låta ett barn bevittna brott i nära relationer (dir. 2018:48). Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni i år.

För den feministiska regeringen är det en tydlig prioritering att arbeta mot mäns våld mot kvinnor och regeringen tar frågan på största allvar. Varje kvinna som blir misshandlad är en för mycket. Varje barn som lever i rädsla för att pappa ska slå mamma är ett barn för mycket.

Stockholm den 2 april 2019

Åsa Lindhagen