Negativa effekter vid ett förändrat MKB-direktiv
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3511 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3511 av John Widegren (M)
Negativa effekter vid ett förändrat MKB-direktiv
John Widegren har frågat mig vad jag kommer att göra för att negativa effekter ej ska bli verklighet vid en eventuell förordningsändring avseende anmälningsplikt för täkt av naturgrus för husbehov.
Genom medlemskapet i Europeiska unionen är Sverige bundet av flera direktiv till skydd för miljön och människors hälsa, däribland det så kallade MKB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU). Direktivet genomförs i svensk rätt med reglering i bl.a. miljöbalken, miljöprövningsförordningen (2013:251) och miljöbedömningsförordningen (2017:966). MKB-direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för verksamheter som kan innebära en betydande miljöpåverkan innan de får påbörjas. De verksamheter och åtgärder som omfattas av MKB-direktivet är bl.a. täkter av olika slag.
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur Sverige genomför MKB-direktivet. Med anledning av kommissionens synpunkter har en översyn av genomförandet inletts inom Regeringskansliet och flera förslag till ändringar i lagstiftningen tagits fram.
Innan regeringen tar ställning till ett förslag skickas det på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter. Remitteringen sker för att regeringen vill veta vad de som berörs tycker och vilket stöd förslaget har. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter. I mars 2021 remitterades promemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet (M 2021/00596) som innehåller förslag om utökad tillstånds- och anmälningsplikt för bl.a. täkt av naturgrus. Remisstiden löpte ut den 11 juni 2021. Ett stort antal remissvar har kommit in från aktörer som företräder olika intressen. Sverige är bundet att följa MKB-direktivet. Inom ramen för detta kan hänsyn tas till de synpunkter som inkommer. Just nu pågår arbetet inom Regeringskansliet med att ta om hand om synpunkterna för att se hur förslagen kan tas vidare. Jag kan inte föregripa det arbetet.
Stockholm den 8 september 2021
Per Bolund
Skriftlig fråga 2020/21:3511 av John Widegren (M) (Besvarad 2021-08-25)
Fråga 2020/21:3511 Negativa effekter vid ett förändrat MKB-direktiv
av John Widegren (M)
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Många av Sveriges markägare behöver förstärka sina smala skogsvägar med grus och bergkross. Detta är viktigt för körbarheten på dessa vägar, som kräver kontinuerligt underhåll.
I regel hämtas materialet från så kallad husbehovstäkt. Detta är en täkt för det grus och bergkross som används inom den egna fastigheten för dess eget behov.
I dag är husbehovstäkterna tillståndsfria. När markägaren planerar att ta grus för husbehov på egen mark krävs enbart samråd med ansvarig myndighet, vilket framkommer i miljöbalken. Täkten får med andra ord påbörjas utan förprövning. Detta upp till 10 000 ton – därefter krävs en formell anmälan.
Ovanstående omfattas av MKB-direktivet (2014/52/EU) och tillståndsprövas enligt miljöbalken i Sverige. Efter att EU-kommissionen kritiserat hur direktivet i stort genomförs i Sverige gav regeringen i mars 2021 ut en promemoria om hur det svenska genomförandet ska ses över för att gå EU-kommissionen till mötes i frågan.
I denna promemoria föreslår regeringen att den tidigare gränsen för anmälan om 10 000 ton helt ska tas bort. Detta skulle innebära en anmälningsplikt oavsett hur mycket eller hur lite markägaren vill ta från sin husbehovstäkt. I skälen till förslaget hänvisar regeringen till en redovisning gjord av Naturvårdsverket där husbehovstäkterna påstås ”riskera medföra en betydande miljöpåverkan”.
Enligt beräkningar framtaget av forskningsinstitutet Skogforsk ligger kostnaden för att ta fram underlaget till anmälan mellan 13 000 och 30 000 kronor – en icke betydelselös summa för mindre markägare.
Den direkta effekten – kopplat till kostnaden – blir att markägaren i högre grad kommer ersätta materialet från husbehovstäkter med inköpt material. Detta leder till längre transporter med högre utsläpp som följd. Därtill kan räknas de långa handläggningstiderna kopplat till anmälningsprocessen, vilket skulle leda till en minskad omfattning på vägbyggnation och underhåll.
Med detta förslag kan mindre markägare drabbas ekonomiskt och landsbygdens vägnät försämras. Till syvende och sist handlar det om äganderätt – markägarens rätt till vården av sin egen mark och egendom.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vad kommer ministern att göra för att ovan redovisade negativa effekter ej ska bli verklighet vid en eventuell förordningsändring?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.