Nationell strategi för dyslexi

Svar på skriftlig fråga 2023/24:362 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)

Svar på fråga 2023/24:362 av Niels Paarup-Petersen (C) Nationell strategi för dyslexi

Niels Paarup-Petersen har frågat om jag tänker agera för att få till en nationell strategi för dyslexi.

Jag avfärdar inga seriösa initiativ som handlar om att stärka stödet för att alla elever ska få rätt förutsättningar för en bra skolgång. Läsning och läsförmåga är en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet, att uttrycka sin åsikt, att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter – det är ytterst en fråga om demokrati.

Alla elever har rätt att lära sig i skolan och få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt samt att få den hjälp de behöver. Enligt skollagen ska elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 § skollagen [2010:800]). Vidare kan i detta sammanhang framhållas att diskriminering som har samband med funktionsnedsättning är förbjuden enligt diskrimineringslagen (2008:567). Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering och innebär att skäliga åtgärder för tillgänglighet ska vidtas så att en person med en funktionsned-sättning kan komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Tyvärr är det alltför många elever som inte får tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Skolor behöver därför få bättre förutsättningar för att kunna möta elevernas olika behov av stödinsatser. Stödet måste också sättas in tidigare än i dag. För att stötta skolorna i det här arbetet genomför regeringen bl.a. stora satsningar för att ge skolor bättre möjligheter att anställa fler speciallärare och kunna inrätta fler särskilda undervisningsgrupper. För att åtgärda bristen på speciallärare ser vi också till att fler kan utbilda sig till speciallärare.

Det finns också ett stort behov av att förbättra elevhälsan för att skolan bättre ska kunna möta elevernas behov. Av Tidöavtalet framgår att det ska göras en bred reform för att förbättra elevhälsan och att elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. Det är viktigt att samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten fungerar i hela landet så att elever får rätt insatser i tid.

För att alla elever ska få det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande är det viktigt att följa deras kunskapsutveckling. Det gäller särskilt grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen avser därför att ge Statens skolverk i uppdrag att bl.a. se över om de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan förbättras och utvecklas så att de ger en fördjupad bild av elevers kunskaper och främjar att rätt stöd ges i rätt tid. Därtill behöver skolans styrdokument och lärarutbildningen reformeras, med bl.a. större fokus på läs- och skrivinlärning och mängdträning.

Rätt stöd ska sättas in i tid och ingen elev ska behöva misslyckas på grund av att skolan saknar rätt förutsättningar.

Stockholm den 20 december 2023

Lotta Edholm