Nationell försvarsförmåga
Svar på skriftlig fråga 2021/22:3 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:3 av Caroline Nordengrip (SD)
Nationell försvarsförmåga
Caroline Nordengrip har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att tydliggöra målsättningen för Försvarsmakten i framtiden och säkerställa de resurser som behövs.
Riksrevisionens granskningsrapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att – i föreskriven ordning – i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i granskningsrapporten.
Sedan valet 2014 har regeringen genomfört en historisk omsvängning av det svenska försvaret från ett insatsförsvar avsett för internationella operationer till ett nationellt försvar för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Regeringen har tillfört betydande ekonomiska resurser till det militära försvaret. Under perioden 2016–2020 tillfördes i olika beslut sammanlagt omkring 33 miljarder kronor till det militära försvaret. Detta innebar att nivån på anslagen för det militära försvaret ökades med ca 10,5 miljarder kronor från 2016 t.o.m. 2020. Under åren 2021–2025 bedömer regeringen att nivån på anslagen till det militära försvaret successivt ökas med över 27 miljarder kronor, en ökning med drygt 45 procent i jämförelse med 2020, som innebär att över 79 miljarder kronor tillförs det militära försvaret under samma period.
Regeringen har under denna period i flera beslut, bland annat i regleringsbreven från 2017 och 2018 samt i inriktningsbeslut för åren 2018–2020 förtydligat styrningarna till Försvarsmakten bland annat avseende brigader. Vidare har regeringen under samma period återaktiverat värnplikten och återstartat totalförsvarsplaneringen. Våra internationella försvarssamarbeten har utvecklats och fördjupats. Sveriges försvar är i dag åtskilligt starkare än när regeringen tillträdde år 2014.
Regeringen fortsätter denna politik. I oktober 2020 lämnade regeringen propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) till riksdagen som i december 2020 fattade beslut i enlighet med regeringens förslag. Utgående från riksdagens beslut och den inriktning som framgår av propositionen har regeringen bland annat beslutat om krigsorganisationens och grundorganisationens utveckling, investeringsplaner för anskaffning och vidmakthållande av materiel samt mål för utvecklingen av Försvarsmaktens operativa förmåga fram till 2030. Syftet med regeringens beslut är att tydliggöra vad myndigheten ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga medel för att på så sätt uppnå en god balans mellan mål och medel.
Stockholm den 22 september 2021
Peter Hultqvist
Skriftlig fråga 2021/22:3 av Caroline Nordengrip (SD) (Besvarad 2021-09-14)
Fråga 2021/22:3 Nationell försvarsförmåga
av Caroline Nordengrip (SD)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
I Riksrevisionens granskning av regeringen och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskraftens operativa förmåga inför och under perioden 2016–2020 framgår det att regeringen har satt otydliga och orealistiska mål (RiR 2021:23).
Förutom att försvarsinriktningsbeslutet 2015 bedöms ha varit underfinansierat har regeringens målsättning fokuserat på att utveckla förmågan hos bataljoner och kompanier i stället för brigader. Detta trots att brigaden är en av de mer effektiva organisationsformerna för en armé i strid.
Regeringens otydlighet i målsättning medförde ett stort tolkningsutrymme för Försvarsmakten. Det innebar att regeringens beställning av två brigader initialt inte uppfattades. Under inriktningsperioden 2016–2020 påpekade även Försvarsmakten att de inte hade tillräckligt med resurser för att kunna genomföra de uppgifter som hade tilldelats dem. Detta framgår av perioden 2015–2020, där Försvarsmakten i samtliga budgetunderlag signalerat behovet av mer resurser.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att tydliggöra målsättningen för Försvarsmakten i framtiden och säkerställa de resurser som behövs?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.